Samtidigt som det är dags att summera ett ganska ljummet råvaruår är det hög tid att rikta blickarna mot 2012 års spåkula. Kommer industrimetallpriserna hålla emot, fortsätter guldet sin lyckliga resa under 2012 och hur heta är egentligen jordbruksråvarorna? Oavsett vad har vi ett spännande år framför oss där mycket kommer att styras av oron för en Eurokris. Råvaror har mer och mer blivit en självklar del av portföljen och samtidigt som de finansiella marknaderna kämpar mot extrem turbulens har råvaror klivit fram som räddare i nöden. Aktiemarknaden kommer troligtvis att fortsätta att famla i mörkret, ständigt hemsökta av oron om en europeisk statsskuldskris såväl som rädsla av en återkommande global recession. Det som talar för att råvaror, generellt, kommer att gå motsatt håll är bland annat tillväxtmarknadernas fortsatta tillväxt, försvagning av dollarn samt en fortsatt obalans i tillgång och efterfrågan.

Råvaror i det långa loppet

Råvaror har haft en otrolig utveckling sedan starten av detta millennium och om historien upprepar sig har råvaror, trots det oroliga börsläget, många goda år framför sig. Råvaror och aktiemarknaden har sedan 1870 alternerat om vilken marknad som presterat bäst. Under 1980 och 90 talet florerade aktiemarknaden samtidigt som råvarupriserna låg på bottennivåer. Detta gjorde att investeringar i gruvor, oljereservoarer och jordbruk inte ansågs sexiga nog att investera i. Och det är just detta som gett upphov till den positiva trend råvaror är i nu. Pga. Av bristande investeringar har vi i nuläget en obalans i tillgång och efterfrågan vilket driver upp priserna i de flesta råvarorna.

Rädsla trycker ned basmetallerna

Nu ska man ju inte titta sig blind på historisk data men det finns en del intressanta iakttagelser att beakta. En intressant iakttagelse är den negativa korrelationen mellan VIX index, ofta kallad fear index, och basmetallernas prisutveckling. En hög volatilitet betyder allt som oftast en nedåtgående aktietrend vilket ger avtryck i basmetallernas utveckling då marknaden tror på en avsvalnande tillväxt. Nu har VIX Index börjat stabiliseras och är på väg ned till mer normala nivåer. Kommer detta att resultera i att basmetallerna återigen klättrar norrut? Ja, för vissa metaller så finns det ett flertalet punkter som talar för det.

Vad gäller då för 2012?

Det mest troliga är att råvaror kommer att använda 2012 för att hämta andan för att sedan spänna bågen ordentligt inför 2013 hjälpta av en mer stabil ekonomisk utsikt samt ett åter ökande tillgångsunderskott. Trots detta finns det många guldkorn under 2012 och kom ihåg, man behöver inte alltid tro på uppgång.

Råvaruåret 2012 ser ut att bli mycket svårtippat då en ökad korrelation med aktiemarknaden talar för stagnerade prisutvecklingar. Jag sticker dock ut hakan och tror på uppgång i guld och platina. En sista kommentar: Ur kaos kommer alltid möjligheter.

Alexander Frick

Råvaror – Update

Guld – Trygg hamn eller inte

• Guldets nedgång de senaste veckorna kan härledas till den generella panik som råder bland investerare. Investerare säljer av för att istället placera i likvida medel.
• Den stigande dollartrenden har också påverkat guldpriset negativt. Under 2012 kommer dollarkursen studeras noga för att se var guldet bär av.
• Guld har haft smått otroliga 11 plusår i rad. Nu när priset korrigerats nedåt talar mycket för att 2012 också blir ett bra år.

Silver

• Silver är en mer använd industrimetall än guld. Ändå har silver seglat upp som god tvåa i racet om den trygga hamnen.
• Överskottet av silver uppgår idag till 14%. Inför 2012 spås överskottet minska en aning till 9,8%.
• Trots ett högt pris på silver är det långt kvar till ATH på 100 dollar (1978)
• En fortsatt förstärkning av dollarn mot euron kommer troligtvis påverka negativt på silverpriset.

Platina

• Sydafrikanska producenter, som står för den största delen av platinaproduktion, kämpar med fackliga problem och elavbrott. Något som kommer inverka positivt på platinakursen.
• Fortsatt obalans i tillgång och efterfrågan talar för ett fortsatt högt pris.
• Nuvarande tillgängligt platina räcker endast till 16 månaders konsumtion. Tillgängligt platina har minskat med 30% sedan 2001.

Brent olja

• Oljelagerstatistiken pekar på mycket låga nivåer i USA. Någon som håller uppe oljepriset trots den globala oron.
• Oron i Iran och de andra OPEC länderna kompenserar det oroliga börsläget. Ett oljepris som konsoliderar under början av 2012 är inte osannolikt.
• Kan olja fortsätta hålla emot bra är det en av den mest intressanta placeringarna på marknaden. Om eller när den europeiska krisen får en lösning kommer oljepriset att påverkas positivt.

Koppar

• Strejker i stora gruvor i Peru och Indonesien fortsätter att begränsa utbudssidan. Det ska dock vara nära en lösning men produktion lär halta en aning.
• Koppar är mycket konjunkturskänsligt och följer ofta negativa aktietrender. Sedan början av året är koppar ned ca. 23%. Världens största kopparkonsument, Kina spås inte ha en lika hög tillväxt vilket kan påverka kopparpriset negativt.
• Trenden i kopparpriset är dock avtagande men analytikerkåren ser positivt på kopparn inför 2012.

Naturgas

• Naturgaspriserna fortsätter sin resa söderut, delvis pga. en högre medeltemperatur i USA. 51% av USAs hushåll använder naturgas för uppvärmning.
• Naturgas är en av de svåraste råvarorna att lagra. I priset på framtida leveranser ingår lagerkostnader, ränta och försäkring så trots att terminsmarknaden för naturgas ser ut att stå stilla, faller den fritt.
• Naturgas har tappat nästan 70% sedan finanskrisen men kan tappa ytterligare 50% för att matcha de låga nivåerna som rådde under 90-talet.
• Tekniskt handlas Naturgas i en negativ trend.

Majs

• Den globala majsproduktionen spås nå rekordnivåer under början av 2012 trots minskad produktion i USA.
• Det genomsnittliga priset spås vara 30 cents lägre än föregående räkenskapsår, enligt USDA.
• USDA spår en nedgång i majspriset, uppbackat av ökad produktion i såväl Kina som Europa och Kanada samt gynnsamma globala väderförhållande.
• Den tekniska trenden för majs är nedåtgående med en viktig stödnivå på 572 cents per bushel.

Vete

• Den globala produktionen av vete spås stiga med 5.3% under första halvåret 2012, samtidigt som efterfrågan endast kommer att öka 3.3%, med ett totalt överskott om 10 miljoner ton.
• Vete har tappat närmre 25% under de senaste året men fortfarande är priset på ca. 6 dollar tillräckligt attraktivt för att bönder ska fortsätta plantera. Ett ökande överskott är således att vänta.
• Ytterligare faktorer som talar för en fortsatt nedåtgående trend är rädslan för en global recession där oron för att världens största veteimportör, Kina, ska dra i handbromsen.

Socker

• Överskottet av socker har mer än halverats sedan maj.
• Dåliga väderförhållanden i Brasilien har fått analytiker att revidera sockerskörden med nästan 20%.
• Sockerproduktionen i Indien väntas fortfarande växa. Dock med blygsamma 8%, att jämföra med förra årets tillväxt på 25%.

Bomull

• Förra året rusade bomull med en nästan fördubblad kursuppgång. I år har läget varit annorlunda. Rekordskördar och svagare efterfrågan har tryckt ned bomullspriset rejält.
• Trots en kraftig nedgång ligger bomullspriset på historiskt höga nivåer och en halvering av bomullspriset är inte otänkbart.
• Det höga priset har återställt balansen i tillgång och efterfråga.
• Trots extrem torka i USA har goda skördar i Kina och Indien täckt upp detta bortfall.
• I dagsläget ligger genomsnittsinvesteraren i långa positioner men säljarna blir fler och fler.

[box]Denna uppdatering är producerat av SIP Nordic och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta produktblad utgör endast marknadsföring och har sammanställts av SIP Nordic Fondkommission AB.

Innehållet ger inte fullständig information avseende det finansiella instrumentet. Investerare uppmanas att del av prospekt och slutliga villkor, vilka finns tillgängliga på: www.rbsbank.se/markets, innan ett investeringsbeslut tas.

Förekommande exempel är simulerade och baseras på SIP Nordics egna beräkningar och antaganden, en person som använder andra data eller antaganden kan nå andra resultat. Administrativa avgifter och transaktionsavgifter påverkar den faktiska avkastningen.