Följ oss

Nyheter

Cushing – världens oljecentra

Publicerat

den

Cushing - Olja - Oljehuben dit oljepipelines går

Cushing - Olja - Oljehuben dit oljepipelines gårDen lilla staden Cushing, belägen i Oklahoma, bär ett namn som ofta förknippas med en hormonsjukdom, det så kallade Cushings syndrom. Detta syndrom har i sin tur blivit benämningen på överflödet av all den råolja som har samlats i den lilla staden. Även om Cushing inte har fler än 10.000 invånare så är staden en av de allra viktigaste för den globala oljeindustrin.

Cushing är nämligen knutpunkten för en rad pipelines som levererar råolja till den amerikanska mellanvästern. Det är denna stad som är leveranspunkten för det kontrakt med råolja, det så kallade WTI-kontraktet, som handlas på den amerikanska råvarubörsen NYMEX.

Vad är Cushings syndrom?

Här tittar vi endast på fenomenet ur ett råvaruperspektiv då vi saknar tillräckliga medicinska kunskaper för att beskriva hormonsjukdomen med samma namn.

Cushing är den huvudsakliga leveranspunkten för råolja av typen WTI. Genom sitt geografiska läge får staden ta emot och skicka leveranser till i stort sett hela den nordamerikanska kontinenten. Denna oljehub tar emot olja från Mexikanska Golfen och Texas i söder och från de kanadensiska oljesandsfälten i norr. Innan oljan kan levereras till terminsköparna måste den emellertid först samlas in och lagras i de stora tankarna som ägs av fyra företag:

  • Magellan Midstream Partners
  • Enbridge Energy Partners
  • Plains All American Pipelin
  • SemGroup Energy Partners

Nu är den nordamerikanska marknaden en av de största i världen, men det är långt ifrån den enda marknaden. Riktpriset på olja på dessa marknader är inte alltid priset på den olja som sålts på varje enskild lokal marknad, men normalt sett så har skillnaderna varit så pass försumbara att det inte har diskuterats.

Keystone pipeline - Karta över oljeledningarIbland inträffar det emellertid att prisskillnaden mellan två regionala marknader vidgar sig. Det är exakt vad som har hänt vid ett antal tillfällen i Nordamerika där prisskillnaden mellan WTI (West Texas Intermediate) och Brent Crude gått åt ”fel” håll och att en prisanomali har uppstått. För att kunna besvara varför detta har hänt så måste vi först förstå vad det är som har hänt. Individuella marknader är utsatta för egna fluktuationer i fråga om utbud och efterfrågan på olja. I fallet med WTI versus Brent har dessa fluktuationer historiskt sett varit begränsade till cirka 1 USD per fat, något som i undantagsfall har stigit till 3 USD per fat.

Allt annat lika så borde WTI:n handlas till ett högre pris än vad Brent-oljan gör, främst till följd av att WTI är en olja av betydligt finare kvalité vilket borde göra denna dyrare. En annan faktor som gör att WTI-oljan kan tillåtas att handlas till ett högre pris är att transportkostnaderna för att få denna till raffinaderierna är betydligt lägre för WTI än för den mer långväga Brent.

På senare tid har emellertid priset på Brent Crude överstigit det för West Texas Intermediate.

Det finns emellertid en orsak till att detta fenomen har kunnat uppstå, nämligen logistiken. För att den som köpt olja på termin skall kunna vara säker på att denne kan ta leverans så krävs det att denne är säker på att ha tillgång till lagerutrymme i Cushing. Detta kan periodvis vara svårt, vilket har gjort att begreppet ”Cushings syndrom” har uppstått för att förklara den inverkan som begränsningarna i Cushings lagringskapacitet kan ha på priserna. Detta trots att lagringsvolymerna i Cushing sammantaget är den största i världen. En effekt av lagerbristen är att priset på WTI har hamnat i backwardation, det vill säga att terminspriset är lägre än spotpriset.

De ökade lagren styrs till stor del av införandet av den ny pipeline som pumpar in stora leveranser olja från Kanada till Cushing. Det finns således skäl att anta att de nuvarande logistik- och lagerproblemen kan komma att bli än större om och när Keystone XL, den oljepipeline som skall knyta samman de kanadensiska oljesandsprojekten med de amerikanska raffinaderierna vid gulfkusten byggs. Denna pipeline måste byggas, annars riskerar USA att kunna drabbas av oljebrist i framtiden. TransCanada har meddelat att bolaget har för avsikt att bygga en ny pipeline från Cushing till Gulfkusten. Kapaciteten på denna pipeline förväntades uppgå till 156.000 fat olja per dag under det första kvartalet 2013, men Obamaadministrationen har valt att skjuta upp beslutet om byggandet av denna pipeline till efter det amerikanska presidentvalet 2012.

Cushing, en knutpunkt för olja och oljepipelinesData från det amerikanska energidepartementet visar att det finns en total kapacitet som uppgår till 54,6 miljoner fat. Enligt analysföretaget DigitalGlobe uppgick emellertid lagren endast till 27,7 miljoner den 25 november, ned från 32 miljoner den 18 november. Cushings lagringsanläggningar kan för närvarande lagra 58 miljoner fat olja och har en total kapacitet om 70 miljoner fat vilket gör att Cushing fortfarande har reservkapacitet. Det ytterligare nya utbudet från Kanada är dock potentiellt inställd på att plugga in i Cushing under de närmaste månaderna. Detta skulle komma att innebära att den ökade volymen av olja kommer att orsaka en flaskhals vid Cushing som fortsätter att orsaka ett tryck nedåt på WTI-priset ett tag framåt.

Trycket borde lätta senare under året, med tanke på att det pågår arbete med att addera ytterligare 13 miljoner fat lagringskapacitet vid Cushing.

Priserna bör helst endast avspegla den underliggande fundamenta i utbud och efterfrågan, snarare än logistiska problem vid ett visst fördelningsnav. Det är av denna anledning som många analytiker tenderar att betrakta Brentolja som lämpligare som ett globalt riktpris.

Brent-råolja produceras i Nordsjön, offshore i Storbritannien och dess namn kommer från Shells tradition att namnge sina oljefält efter fåglar. I detta fall Brent Goose. Brent tjänstgör för närvarande som riktmärke pris för all oljeproduktion i Europa, Afrika och Mellanöstern, som säljs på marknader i väst.

Enligt Financial Times beror det på att problematiken är vidare än bara Cushing. Det är hela den amerikanska Mellanvästern som har ett överskott på olja och stora inflöden från en ökad produktion i North Dakota och Kanada som skapar ytterligare flaskhalsar.

Vad vi ser nu är att spreaden mellan WTI och Brent är hög, men att det om de logistiska problemen blir lösta kommer att ändras och att vi istället kommer att se hur den finare WTI-oljan kommer att handlas med ett premium utöver Brenten. Detta ligger i både de amerikanska och kanadensiska producenternas intresse.

DigitalGlobes uppgifter släpps två gånger i veckan kl 10.30 New York-tid på måndagar och fredagar. För fredagens utgåva omfattar den information som samlats in från föregående lördag till onsdag. För måndagens utgåva är det data från föregående torsdag eller fredag.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära