Nyheter

Cushing – världens oljecentra

Publicerat

den

Den lilla staden Cushing, belägen i Oklahoma, bär ett namn som ofta förknippas med en hormonsjukdom, det så kallade Cushings syndrom. Detta syndrom har i sin tur blivit benämningen på överflödet av all den råolja som har samlats i den lilla staden. Även om Cushing inte har fler än 10.000 invånare så är staden en av de allra viktigaste för den globala oljeindustrin.

Cushing är nämligen knutpunkten för en rad pipelines som levererar råolja till den amerikanska mellanvästern. Det är denna stad som är leveranspunkten för det kontrakt med råolja, det så kallade WTI-kontraktet, som handlas på den amerikanska råvarubörsen NYMEX.

Vad är Cushings syndrom?

Här tittar vi endast på fenomenet ur ett råvaruperspektiv då vi saknar tillräckliga medicinska kunskaper för att beskriva hormonsjukdomen med samma namn.

Cushing är den huvudsakliga leveranspunkten för råolja av typen WTI. Genom sitt geografiska läge får staden ta emot och skicka leveranser till i stort sett hela den nordamerikanska kontinenten. Denna oljehub tar emot olja från Mexikanska Golfen och Texas i söder och från de kanadensiska oljesandsfälten i norr. Innan oljan kan levereras till terminsköparna måste den emellertid först samlas in och lagras i de stora tankarna som ägs av fyra företag:

  • Magellan Midstream Partners
  • Enbridge Energy Partners
  • Plains All American Pipelin
  • SemGroup Energy Partners

Nu är den nordamerikanska marknaden en av de största i världen, men det är långt ifrån den enda marknaden. Riktpriset på olja på dessa marknader är inte alltid priset på den olja som sålts på varje enskild lokal marknad, men normalt sett så har skillnaderna varit så pass försumbara att det inte har diskuterats.

Ibland inträffar det emellertid att prisskillnaden mellan två regionala marknader vidgar sig. Det är exakt vad som har hänt vid ett antal tillfällen i Nordamerika där prisskillnaden mellan WTI (West Texas Intermediate) och Brent Crude gått åt ”fel” håll och att en prisanomali har uppstått. För att kunna besvara varför detta har hänt så måste vi först förstå vad det är som har hänt. Individuella marknader är utsatta för egna fluktuationer i fråga om utbud och efterfrågan på olja. I fallet med WTI versus Brent har dessa fluktuationer historiskt sett varit begränsade till cirka 1 USD per fat, något som i undantagsfall har stigit till 3 USD per fat.

Allt annat lika så borde WTI:n handlas till ett högre pris än vad Brent-oljan gör, främst till följd av att WTI är en olja av betydligt finare kvalité vilket borde göra denna dyrare. En annan faktor som gör att WTI-oljan kan tillåtas att handlas till ett högre pris är att transportkostnaderna för att få denna till raffinaderierna är betydligt lägre för WTI än för den mer långväga Brent.

På senare tid har emellertid priset på Brent Crude överstigit det för West Texas Intermediate.

Det finns emellertid en orsak till att detta fenomen har kunnat uppstå, nämligen logistiken. För att den som köpt olja på termin skall kunna vara säker på att denne kan ta leverans så krävs det att denne är säker på att ha tillgång till lagerutrymme i Cushing. Detta kan periodvis vara svårt, vilket har gjort att begreppet ”Cushings syndrom” har uppstått för att förklara den inverkan som begränsningarna i Cushings lagringskapacitet kan ha på priserna. Detta trots att lagringsvolymerna i Cushing sammantaget är den största i världen. En effekt av lagerbristen är att priset på WTI har hamnat i backwardation, det vill säga att terminspriset är lägre än spotpriset.

De ökade lagren styrs till stor del av införandet av den ny pipeline som pumpar in stora leveranser olja från Kanada till Cushing. Det finns således skäl att anta att de nuvarande logistik- och lagerproblemen kan komma att bli än större om och när Keystone XL, den oljepipeline som skall knyta samman de kanadensiska oljesandsprojekten med de amerikanska raffinaderierna vid gulfkusten byggs. Denna pipeline måste byggas, annars riskerar USA att kunna drabbas av oljebrist i framtiden. TransCanada har meddelat att bolaget har för avsikt att bygga en ny pipeline från Cushing till Gulfkusten. Kapaciteten på denna pipeline förväntades uppgå till 156.000 fat olja per dag under det första kvartalet 2013, men Obamaadministrationen har valt att skjuta upp beslutet om byggandet av denna pipeline till efter det amerikanska presidentvalet 2012.

Data från det amerikanska energidepartementet visar att det finns en total kapacitet som uppgår till 54,6 miljoner fat. Enligt analysföretaget DigitalGlobe uppgick emellertid lagren endast till 27,7 miljoner den 25 november, ned från 32 miljoner den 18 november. Cushings lagringsanläggningar kan för närvarande lagra 58 miljoner fat olja och har en total kapacitet om 70 miljoner fat vilket gör att Cushing fortfarande har reservkapacitet. Det ytterligare nya utbudet från Kanada är dock potentiellt inställd på att plugga in i Cushing under de närmaste månaderna. Detta skulle komma att innebära att den ökade volymen av olja kommer att orsaka en flaskhals vid Cushing som fortsätter att orsaka ett tryck nedåt på WTI-priset ett tag framåt.

Trycket borde lätta senare under året, med tanke på att det pågår arbete med att addera ytterligare 13 miljoner fat lagringskapacitet vid Cushing.

Priserna bör helst endast avspegla den underliggande fundamenta i utbud och efterfrågan, snarare än logistiska problem vid ett visst fördelningsnav. Det är av denna anledning som många analytiker tenderar att betrakta Brentolja som lämpligare som ett globalt riktpris.

Brent-råolja produceras i Nordsjön, offshore i Storbritannien och dess namn kommer från Shells tradition att namnge sina oljefält efter fåglar. I detta fall Brent Goose. Brent tjänstgör för närvarande som riktmärke pris för all oljeproduktion i Europa, Afrika och Mellanöstern, som säljs på marknader i väst.

Enligt Financial Times beror det på att problematiken är vidare än bara Cushing. Det är hela den amerikanska Mellanvästern som har ett överskott på olja och stora inflöden från en ökad produktion i North Dakota och Kanada som skapar ytterligare flaskhalsar.

Vad vi ser nu är att spreaden mellan WTI och Brent är hög, men att det om de logistiska problemen blir lösta kommer att ändras och att vi istället kommer att se hur den finare WTI-oljan kommer att handlas med ett premium utöver Brenten. Detta ligger i både de amerikanska och kanadensiska producenternas intresse.

DigitalGlobes uppgifter släpps två gånger i veckan kl 10.30 New York-tid på måndagar och fredagar. För fredagens utgåva omfattar den information som samlats in från föregående lördag till onsdag. För måndagens utgåva är det data från föregående torsdag eller fredag.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Populära

Exit mobile version