Följ oss

Nyheter

Sojabönor – en mångfacetterad råvara med flera användningsområden

Publicerat

den

Sojabönor och derivat handlas på råvarubörsen

Sojabönor och derivat handlas på råvarubörsenDe amerikanska bönderna står för en större produktion av sojabönor än något annat land i världen, 32 procent av den globala produktionen kom från USA 2009. Totalt sett genererar dessa fält en avkastning om 2.585 miljoner bushels varje år.

Jordbrukare i resten av världen håller emellertid på att öka sin produktion som en följd av ökade priser på sojaböner på råvarumarknaderna. 1980 producerade USA 60 procent av all världens sojabönor, en siffra som 2005 endast var 39 procent och sedan föll ytterligare, till 32 procent 2009. Som synes ovan sjunker de amerikanska böndernas andel på marknaden kontinuerligt.

Trots ett ökat globalt utbud i världen, ökade priset på sojabönor med mer än 80 % under 2008 på grund av att sojaolja används i biodiesel och som foder i fiskodlingar. En annan faktor som gjort att priset på sojabönor stiger är Kinas urbanisering där befolkningen i de kinesiska städerna köper stora mängder tofu och andra sojaprodukter. Sojabönor kan för vissa slutkonsumenter, bland annat företag verksamma inom biobränslen och livsmedelsindustrin, utgöra ett substitut till majs.

Sojabönor, sojamjöl och sojaolja

Till skillnad från andra råvaror kan derivatkomponenter av sojabönor också köpas och säljas av hedgers och spekulanter på terminsmarknaden. Dessa derivat från sojabönsprodukter är till exempel sojamjöl, sojabönskross, foder med sojabönsbas och sojaolja.

Sojabönor kan bearbetas till sojamjöl eller sojaprotein, men används i allmänhet som djurfoder. Sojabönsolja används som matolja för matlagning och salladsdressing, liksom en del smörsubstitut såsom margarin.

Priserna för dessa båda derivatråvaror, som uppstår efter behandling av sojabönor, är i allmänhet starkt korrelerade med varandra och priset på den underliggande råvaran. Observera att eftersom bearbetning av sojabönor leder till produktion av både sojamjöl och sojaolja, kommer det totala utbudet av dessa produkter alltid att förbli konstanta i förhållande till andra.

Observera också att en konsument av en av dessa derivatprodukter kan förvärva mjöl eller olja genom att köpa hela sojabönor och bearbeta dem själv, kommer alltså en ökad efterfrågan på en avledning korrelerar nödvändigtvis inte med en ökning av efterfrågan på den underliggande bönor.

Vilka företag gynnas av högre priser på sojabönor?

Prisutveckling på soja i USA enligt råvarubörsen

Bunge (BG) har en stor del av sin verksamhet i Sydamerika, och är Brasiliens främsta leverantör av gödningsmedel. Bolaget har upprättat utmärkta distributionsnät mellan Nord- och Sydamerika. Då priserna på sojabönor höjs kommer de sydamerikanska jordbrukarna konvertera allt mer improduktiv mark till sojabönsfält. Tyvärr kommer en del regnskogar att omvandlas till åkermark i denna process.

Då den nordamerikanska produktionen av majs för produktion av etanol numera omfattar en så pass stor del av den tillgängliga åkermarken, kommer de sydamerikanska länderna att kunna öka sin andel av marknaden för sojabönor kraftigt. De sydamerikanska fälten kan ge upp till tre skördar per år att jämföra med en i Nordamerika. En ökad sydamerikansk produktion skulle kräva mer gödsel och utrustning, något som som Bunge (BG) är i en utmärkt position för att erbjuda.

Valmont Industries (VMI) och andra leverantörer jordbruksprodukter gynnas av den ökade sojabönsproduktionen som uppkommer på grund av en prishöjning. Valmont tillhandahåller bevattningsutrustning och säljer den internationellt. De är väl rustade för att hantera den sydamerikanska marknaden genom sin 70%-ägarandel i Valmont Services Irrigacao Ltd, en stor brasiliansk tillverkare av mekaniserad bevattningsutrustning.

Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) odlar och säljer sojabönor. Dessa företag gynnas av högre priser. Det kan vara bra att notera att de flesta sojabönsproducerande företagen inte är noterade på de amerikanska börserna.

Trots sin dominans på marknaden för sojabönor är både Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Bunge (BG) mindre sojabönder än vad de är sojabönsprocessorer. Högre priser har därmed en tvetydig nettoeffekt på dessa företag, eftersom de fortfarande måste köpa sojabönor för att komplettera sin egen produktion.

Högre priser på sojabönor kommer att öka efterfrågan på sojafrön eftersom det blir mer lönsamt att så dem. Monsanto Company (MON) har tagit fram genetiskt behandlade fröer, och säljer dem i lösvikt till jordbrukarna. De skapar också speciella bekämpningsmedel för att öka avkastningen. När fler sojabönor sås kommer mer av Monsantos produkter att köpas.

Vilka företag förlorar på högre priser på sojabönor?

Del Monte Foods Company (DLM) har mycket att förlora på högre priser på sojabönor eftersom detta företag använder både sojaolja och -mjöl i sin mat, och till djurfoder.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Del Monte försöker mildra denna effekt genom att hantera en portfölj av terminskontrakt och optioner. Prishöjningar ökar värdet av dessa terminskontrakt, och därmed möter bolaget de ökade produktionskostnaderna.

ConAgra Foods (CAG) använder liknande risksäkringsstrategier på grund av dess känslighet för råvarupriserna. Detta företag tillverkar tofu och edamame, som är direkt beroende av, och helt gjorda av sojabönor.

Dessutom kan sojaprotein finnas i en mängd livsmedel i form av TVP (Textur vegetabiliskt protein) där det fungerar som en vegetarisk ersättning för kött. Många typer av godis, delvis förbehandlade och frysta livsmedel använder hydrerad sojaolja istället för fett.

Företag inom köttindustrin som Pilgrim’s Pride (PPC), Tyson Foods (TSN) och andra stora köttproducenter måste betala mer för både majs och sojabönor när priserna stiger.

Boskapsproducenterna förbrukar 47 % av all den soja och 60 % av den majs som produceras i USA. Olika jordbrukare använder sig av olika fodersammansättningar beroende på önskat resultat, och få företag redovisar sina exakta foderblandningar.

Däremot kan det antas att sojaprodukter omfattar minst 40 % av kalorierna i kosten hos amerikanska kor, grisar och höns. Sojabönor blandade med majs tenderar att ge det bästa resultatet. Majs och sojamjöl är stora produktionskostnader inom fjäderfänäringen, vilket motsvarar ungefär 41 % av kostnaden för uppfödandet av en kyckling under räkenskapsåret 2007. När sojabönspriserna höjs, blir kycklingar dyrare att producera och det är inte alla kostnader som kan föras vidare till konsumenten utan att sänka antalet sålda kycklingar. Stigande råvarupriser är en stor påfrestning för företag som arbetar inom uppfödning och slakterinäringen.

Det finns få noterade företag i USA som är starkt engagerade i fiskerifarmer, de flesta är privatägda. I Norge finns det däremot ett antal företag som arbetar på denna marknad. Ett amerikanskt undantag är HQ Sustainable Maritime Industries (HQS). Företaget använder 100.000 ton fiskfoder varje år, bestående av blandningar av majs och sojabönor. Fisk behöver mer protein och fett än kolhydrater i sin kost, vilket gör sojabönor idealiska för denna industri. Om priset på sojabönor stiger, kommer fiskfarmarna att förlora vissa kostnadsfördelar.

Företag som producerar biodiesel kommer att mötas av ökade kostnader om priset på sojabönor stiger. Börsnoterade företag som är aktiva inom biodiesel inkluderar Archer-Daniels-Midland Company (ADM), Bunge (BG), BP (BP), ConAgra Foods (CAG) och ChevronTexaco (CVX). Ett stigande pris på denna råvara kan således komma att minska forskningen och sakta ned utvecklingen av biobränslen.

Global produktion av sojabönor 2005

Global produktion av sojabönor år 2005

Producentländer av sojabönor 2007

Nedanstående tabell illustrerar världsproduktionen av sojabönor 2007, fördelat på olika länder.

Producentländer av sojabönor år 2007

Vad påverkar priset på sojabönor?

Priset på sojabönor har nästan fördubblats under 2008, dels på grund av lägre produktion och dels på grund av den ökade efterfrågan av sojabönor.

Under 2008 gjorde den ökade efterfrågan på etanol och stigande priser på majs att många bönder valde att lägga om produktionen på sina fält till majs. Det är annars vanligt att dessa jordbrukare bedriver växelbruk, och använder hälften av sina tillgängliga fält till majs och den andra halvan för att odla sojabönor.

Genom lagen om tillgång och efterfrågan innebär färre sojabönor högre priser. Sommaren 2008 märktes emellertid återigen en ökad produktion av sojabönor, för att kompensera för tidigare utbudsminskningar.

Nedan finns några faktorer som påverkar utbud och efterfrågan på sojabönor:

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Sojabönsrost

Den nuvarande bristen på sojabönor har blivit värre som en följd av att amerikanska jordbrukare har drabbats av spridningen av sojabönsrost. Denna agrara sjukdom har hittills upptäckts i femton amerikanska stater och över hela Sydamerika. Sojabönsrost är en vindburen svampsjukdom som angriper både sojabönor och andra växter.

Det finns en mängd forskning som syftar till att behandla sojabönsrost, men ingen definitiv lösning finns. Under odlingssäsongen 2003 upptäcktes sjukdomen i de flesta av de regioner där det odlades sojabönor i Brasilien. Med en konservativ avkastningsberäkning gav sjukdomen en minskning av skörden på uppskattningsvis av 2,2 miljoner kubikton, eller cirka 5 % av den årliga produktionen.

Biodiesel

Sojabönor behandlas av företag som Archer-Daniels-Midland Company (ADM) och Cargill, som använder maskiner för att separera sojabönornas proteiner från deras oljor. Dessa oljor kan användas vid matlagning och för produktion av biodiesel. De stigande bensinpriserna har gjort biodiesel till ett betydligt mer attraktivt alternativ och därigenom ökat intresset för sojabönor. Eftersom tunga maskiner används i sojaskörd, leder högre bensinpriser till att sojabönor blir dyrare att producera, vilket pressar upp produktionspriserna.

Soja som foder

När oljan har utvunnits ur sojabönorna kan dess protein användas för att berika djurfoder.
På grund av dess höga proteinhalt, använder den blomstrande fiskeindustrin sojabaserade produkter för att replikera kött som många fiskar är vana att äta. Fiskfarmerna använde en gång i tiden fiskmjöl, vilket är mycket dyrare än sojamjöl, även efter med den senaste tidens prisutveckling.

Industriell användning

Vetenskapliga studier av soja har nu gjort dess användningsområde väldigt brett. Sojaprodukter är den viktigaste ingrediensen i många typer av spånskivor, laminerad plywood, kommersiella mattor, bilklädslar, ren förbränningsenergi till dieselmotorer, miljövänliga lösningsmedel, industriella smörjmedel, rengöringsmedel, målarfärg, giftfria kritor, ljus, bläckpatroner med hög kvalitet, smörjmedel, hydrauliska vätskor och cellplaster.

I oktober 2007 använde bilproducenten Ford sojaskum i sin nya Ford Mustang.

Soja kan i många fall användas som ett substitut för petroleum och dessutom till ett lägre pris. I takt med att vetenskapen utvecklas kommer fler nya användningsområden för sojabönor att upptäckas, något som kommer att leda till prishöjningar tillsammans med en ökad efterfrågan. En ökad sojaproduktion kan komma att minska effekterna av prisökningen.

Produktion

Miljontals liter sojabaserad biodiesel produceras redan idag i USA varje dag och bränslet används i fler än 200 av den amerikanska flottans fartyg. Sojabaserad biodiesel är något mindre kraftfull än petroleumdiesel, men brinner mycket renare med mycket högre lubrikation. Det betyder minskade utgifter för motorunderhåll och mindre föroreningar. Biodiesel är betydligt mer kraftfull än etanol, vilket ger 120.000 BTU per gallon jämfört med etanolens 80.000 BTU. Eftersom biodiesel har högre energiinnehåll, och lämpligast produceras av sojabönor kommer sojabönor att öka i betydelse då efterfrågan blir allt större.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Allmänhetens uppfattning

Även om användningen av biobränslen som etanol och biodiesel har sina fördelar, särskilt när de blandas med vanlig diesel, vilket ger en förbättrad lubrikation, är det kontroversiellt att använda majs och sojabönor till energi när det till och från pratas om en global livsmedelskris.

Då ett växande antal länder närmar sig randen av livsmedelsbrist, kommer utvecklingen av biodrivmedel ställas inför ett större moraliskt motstånd. Lagstiftning eller internationella påtryckningar om att begränsa utvecklingen av biodrivmedel kan komma att sänka priset på sojabönor, eftersom de skulle vara mindre värdefullt som mat än som ett potentiellt lönsamt substitut till bensin.

Potentiella hälsorisker

Utöver den moraliska frågan, visar många vetenskapliga rapporter att soja faktiskt inte är tjänligt som livsmedel. Ansedda studier har visat att sojabaserade produkter är mycket farliga för barns hälsa på grund av stora mängder av det kvinnliga könshormonet östrogen.

Soja innehåller också betydande mängder av genistein och daidzein, som är kända för att orsaka genetiska skador och cancer. Soja får ofta skulden för den ökade förekomsten av bröstcancer och andra hälsorisker.

Soja innehåller även ett ”anti-näringsämne”, fytinsyra, som blockerar intaget av viktiga vitaminer och mineraler, trypsinhämmare, giftiga lysinoalanin och cancerframkallande nitrosaminer. Dessa förmodade hälsorisker har ifrågasatts av sojaproducenter, men har lett till ytterligare undersökningar av FDA liksom den tyska regeringen. Om soja visar sig vara farligt att äta, kommer priserna att sjunka avsevärt. Det växande antalet industriella tillämpningarna för sojabönan kan komma att fungera som en kudde för detta eventuella prisfall.

Handel i sojabönor

I dag finns det en rad olika produkter som har sitt ursprung i sojabönor som handlas internationellt på de olika råvarubörserna. Det finns till exempel mini-kontrakt, som omfattar 1.000 bushels, istället för 5,000 som är den ordinarie omfattningen, sydamerikanska sojabönsterminer, terminskontrakt på krossade sojabönor, sojabönsfutures, terminskontrakt på sojafoder och -olja. Vi har emellertid valt att endast beskriva handeln i det vanligaste kontraktet – futures på sojabönor.

Sojabönor handlas bland annat på Chicago Board of Trade, CBOT, under kortnamnet S, och prissätts i cent per bushel. I det elektroniska handelssystemet används symbolen ZS.

Leveransdatum

Sojaböns futures går till leverans varje år i januari, mars, maj, juli, augusti, september och november.

Terminer och futures för sojabönor - Tickersymboler

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern SF2 avser leverans av sojabönor i januari 2012.

Kontraktsspecifikationer

Kontraktstorlek

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på sojabönor 5.000 bushels. Minikontrakten som handlas separat avser 1.000 bushels.

Daglig prisavvikelse

0,70 USD per bushel, som kan utökas till 1,05 USD och 1,60 USD per bushel om marknaden stänger på endera köp- eller säljkursen. Från och med den handelsdagen i leveransmånaden finns det inga gränser för prisavvikelser.

Sista handelsdagen

Handeln i sojabönor vid Chicago Board of Trade avslutas handelsdagen som föregår den 15 kalenderdagen i leveransmånaden

Leveranskvalité

Accepterad leveranskvalité för sojabönsterminer på Chicago Board of Trade är: #2 Yellow till kontraktspris, #1 Yellow med ett premium om 6 cent/bushel, #3 Yellow med en rabatt om 6 cent/bushel.

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat

Publicerat

den

Solceller och en tom plånbok

Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.

Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.

De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära