Utbudsstörningar balanserar oljemarknaden

Sedan mars då vi trodde att nästa rörelse för oljan skulle bli ner har oljan stigit kraftigt. Ökad aktivitet i skifferfälten som vi väntade oss då, har börjat synas nu istället, nästan tre månader senare. Det vittnar om hur pressade skifferproducenterna har varit. Samtidigt har utbudsstörningar snabbt förbättrat marknadsbalansen. Andra halvåret blir nu ett svårt vågspel på hur Nigeria och Venezuelas komplexa produktion utvecklar sig. Vi tror fortfarande att priserna kommer ner något, men inte så mycket som i mars och vi ser helt klart ökad risk på uppsidan i vårt prisantagande med Brent kring USD 40 i slutet av året.

Basmetallerna spretar

Av våra ”key case” detta år, stigande zink och nickelpriser har zink tagit fart och stigit med 30 % så här långt. Nickel ligger dock kvar trots att marknadsbalansen ser allt mer ansträngd ut. Efter zinkuppgången håller vi nickel som främsta råvara med chans att stiga 15 % i pris till slutet av året med vårt prismål på USD 10600. Zink håller vi kvar på USD 2200 och koppar tar vi ner från USD 5000 till USD 4500 då gruvbolagen fortsätter öka produktionen och Kina inte svarar upp till ökad efterfrågan.

Fed velar och Brexit spökar

Fed:s ledare, Yellen behöll utsagan om två höjningar i år. Guld och ädelmetallers starka korrelation till huruvida Fed höjer eller ej skapar risk på nedsidan i ädelmetallerna då två höjningar inte är prissatta i marknaden. I andra vågskålen ligger veckans utkomst från omröstningen i Storbritannien. Ett tydligt ”lämna EU” resultat, låt säga 60-40 tror vi är gnistan till ett ny hållbar guldprisuppgång där kommande val i Spanien, Belgien och Holland kan ge influenser som ökar intresset för guld som säker hamn. Vår prognos med guld till USD 1300 har precis infallit och vi höjer den till USD 1400 på större sannolikhet för europeiskt tumult än en aggressivt räntehöjande Fed under andra halvåret.

Vår syn för Q3 och Q4 2016:

Basmetaller

Efterfrågan stjälper snarare än hjälper

Förra kvartalet höjde vi utsikterna för koppar, baserat på bättre makrodata i Kina. Tre månader senare har det visat sig att trenden inte var hållbar och efterfrågan från Kina snarare tynger än stärker basmetallerna. I den miljön är det på utbudssidan vi letar för att hitta olika fundamenta för metallerna.

Zink sticker ut

Marknadsbalansen för zink har halkat ner i brist efter att den väl annonserade historien om stora gruvor som stänger då de är utbrutna börjar synas i data. Redan före jul skeppade den största av dem, Century sin sista malm men det är först nu som det verkligen börjar märkas och priserna stiger. Den långa ledtiden förklaras av den svaga efterfrågan. Trots att zink har stigit 30% till sin topp i år tror vi att den här historien har mer kraft och behåller vårt målpris på USD 2200, 8% över dagens pris.

Nickel näst på tur?

Näst efter zink har vi hållit nickel som mest trolig att hamna i underskott. Efter Indonesiens exportförbud på latteritmalm 2014 har det dröjt oväntat länge före marknadsbalansen stramats åt. Fillipinerna började ta en del av Indonesien marknadsandel och Kina som är köparen av malmen hade bunkrat lager. Nu sinar lagren och exporten från Filipinerna minskar efter politiska restriktioner för att värna miljön. Vi ser 15% uppsida till USD 10,600 i nickel under andra halvåret.

Aluminium och koppar svagast fundamenta

Erfarenheterna från årets minicykel i Kina har tydligt visat att aluminium är den basmetall där avställd kapacitet snabbast kommer i produktion när priserna stiger. Det hindrar alla prisuppgångar från att bli långvariga. Givet vår syn att energipriserna bör dämpas något under andra halvåret så ser vi att aluminium återvänder till USD 1500-1550.

Kopparproduktionen ökade inte riktigt som förväntat förra året men gruvbolagen håller kvar sina expansionsplaner, de har snarare försenats något än bordlagts. Kinesiska efterfrågan har varit svagare än väntat i år, trots bättre makrodata. Det senaste trenden med stigande lager på LME är oroande då det sannolikt är metall som hållits utanför marknaden i Kina tidigare. Vi sänker vår prognos tillbaka till USD 4500 från det tillfälliga lyftet till USD 5000 förra kvartalet.

Energi

Utbudsstörningarna högsta på fem år

Efter att spenderat det mesta av januari och februari omkring 30-strecket studsade oljan plötsligt upp i mitten av mars. Utbudsstörningar i Irak, Nigeria, Venezuela och Kanada samtidigt som USA:s skifferolja minskade produktionen i sviterna av de låga priserna ligger bakom uppgången.

Temporära eller strukturella

Just nu gör marknaden skillnad på strukturella produktionsnedgångar som skifferolja som inte klarade prisnedgången under första kvartalet och därför minskar produktionen. Andra nedgångar är temporära, dit räknas branden i Kanada som tvingat producenterna av oljesand att evakuera personal men också nedgången i Nigeria och Venezuela. Produktionsfaciliteterna i oljesanden är inte skadade och väntas vara i full produktion i slutet av juni och bidrar då till att öka produktionsöverskottet igen.

De svaga i OPEC rebalanserar

Nigeria och Venezuela ser vi som mycket större långsiktiga hot. I Venezuela har staten sänkt antalet arbetsdagar för statligt anställda från fem till två efter brist på medel att betala ut löner. All oljeproduktion sker genom det statliga oljebolaget. Produktionen har gått ner och lägre produktion ger ytterligare lägre intäkter till staten. I Nigeria anfaller militanta grupper som tidigare fick monetära stöd av staten oljeproduktionssystemet i protest mot att utländska oljebolag fortsätter produktionen när landet får allt sämre finanser. När produktionen faller får staten ännu sämre möjligheter att ”köpa sig fri” från aktivisternas attacker. Båda länderna är alltså inne i en negativ spiral som är svår att bryta och det ökar riskerna för oljepriset under andra halvåret. Vårt huvudscenario är dock fortfarande att oljan faller tillbaka något när skifferproduktion börjar öka i slutet av tredje kvartalet och Kanadas oljesand är tillbaka i full produktion.

Kol stärker elpriserna

Kolpriserna har inte bara slutat falla utan även vänt upp sedan april. Tillsammans med stigande olja har de längre elterminerna stigit omkring 45 % sedan botten i februari. Kolprisuppgången tror vi främst beror på svagare USD efter Feds uteblivna räntehöjningar. Kolproducenterna har produktionskostnad i lokal valuta och säljer i USD.

Ädelmetaller

Feds huvudvärk är guldets gnista

Vi har tidigare argumenterat för att Feds supermjuka penningpolitik var den främsta drivkraften till guldprisuppgången efter finanskrisen. Guld föll också kraftigt när Fed började med ”tapering”. Efter att Fed startat höjningscykeln i december 2015 har mycket utvecklats på ett ogynnsamt vis för den Amerikanska centralbanken. Makrodata har visserligen förbättrats och finansiella marknader har i stort återhämtat sig sedan decemberhöjningen. Osäkerheten i marknaden består dock och det är långt kvar till räntemarknaden åter prisar höjningar från Fed likt vid decembermötet.

Vid junimötet hade Yellen chansen med valde att prata bort risken för en höjning en vecka före mötet. Fed indikerar dock fortfarande två höjningar i år. Troligen väljer de att höja i september och december. Om de höjer. Räntemarknaden prissätter knappt 40% sannolikhet för en höjningen före årsskiftet. Om Fed överraskar och höjer två gånger enligt sin utsago betyder det högst sannolikt att guld faller i pris.

Europa i nytt tumult

I andra vågskålen ligger det tumultartade scenario som målas upp för Europa om Storbritannien röstar för att tydligt lämna EU. Ett resultat med knapp majoritet för att lämna betyder sannolikt inte så mycket men en 60-40 för att lämna betyder att man ska ut och kommer sannolikt starta en opinionsvåg i andra länder som blir negativ för finansiella marknader. I sådan miljö brukar guld ha sin bästa tid. Tyvärr ser vi politisk turbulens som drivkraft, eventuellt tillsammans med en avvaktade Fed som mer sannolikt än en aggressivt räntehöjnade Fed. Därmed fortsätter vi tro på högre guld och ädelmetaller och lyfter guldprognosen med USD 100 till USD 1400.

Jordbruk

Hög risk i vete

Vete i Paris har fallit tillbaka ner mot årets lägsta nivåer efter en tillfällig uppgång i början av juni. Regn och översvämningar i Europa och Ryssland låg bakom mycket av uppgången. När nu vädret blir bättre faller priserna tillbaka igen. I USA är omständigheterna närmst perfekta med torrt väder i Södern där skörden nu är igång samtidigt som Norra delarna får regn, passande för de senare grödorna där.

Väderproblemen har försenat det prisfall vi tänkte oss för tre månader sedan. Trots det ser vi inget, förutom väderproblem i något av de större odlingsområdena som kan vända pristrenden. Terminer med längre löptid handlas till en stor premie, främst en riskpremie för eventuellt sämre skörd. Normalt faller denna riskpremie ur successivt fram till skörd. Vi fortsätter tro på priser kring 140 EUR/ton vid årets skörd, en prövning som kan komma att balansera produktionen för nästa år och därmed dämpa lageruppbyggnaden.

Sojalagren faller

Globala lager av sojabönor har justerats ner successivt. Främst har det skett efter regn Argentina. Lagerjusteringen ger visst stöd till vete och majs via substitution, om än i mindre utsträckning än mellan vete och majs. Lägre sojalager kan vara en riskfaktor att se upp med framöver och vi ser sojaskörden som den mest viktiga faktorn att bevaka i år.

[box]SHB Råvarukommentar är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.