Nyheter
Prissäkring som funkar
Följande artikel är ett sammandrag av den andra av de två presentationer som Torbjörn Iwarsson, chef för SEBs råvaruhandel, höll på Borgeby Fältdagar. I denna presentation beskriver Torbjörn olika prissäkringsstrategier för jordbruksrelaterade produkter. Läs även den första Nya terminer för lantbruk.
Mycket av det som SEB skriver om jordbruksprodukter och råvaror finns att läsa på Råvarumarknaden.se. Vi rekommenderar även Torbjörns bok, Bättre betalt för skörden.
Vad du kommer att lära dig:
- 1. Hur du tjänar mer pengar på din skörd
- 2. Minskar osäkerheten om försäljningspriset
- 3. Minskar upp- och nedgångar i intäkt mellan år
OBS: Fokus på spannmål och oljeväxter
Om det är vete, ska man sälja Matif eller Chicago?
- Matif
- Chicago
Rullande korrelationer mellan månatlig Harnesk-notering och Matif / Chicago
Contango
Max contango
Om contangot blir för högt är det lönsamt att göra ett så kallat ”cash-and-carry” arbitrage:
- 1. köp råvaran
- 2. hyr lagerutrymme
- 3. betala finansieringsräntor
- 4. sälja på termin
- 5. leverera råvaran när terminen förfaller och betala tillbaka lånet och behåll det som blir kvar.
Backwardation
Varför uppstår backwardation
En viktig orsak till att priset på en vara på termin kan bli lägre än spotpriset är att producenter säljer på termin för att prissäkra intäkten, kombinerat med ett mindre intresse hos konsumenter att köpa dessa terminskontrakt.
Den inflytelserike ekonomen Johan Maynard Keynes beskrev detta i sin bok ”A Treatise on Money” från 1930[i]. Han kallade detta för ”the theory of normal backwardation”.
[i] John Maynard Keynes, ”A Treatise on Money: The Pure Theory of Money and The Applied Theory of Money. Complete Set”, Martino Fine Books, 2 juni 2011.
Exempel från 2010/11
Backwardation säger ”sälj nu om du har, köp billigare på termin”. Så om man gjorde detta i november 2010, fick man över 230 euro per ton betalt (lite lägre i den svenska spotmarknaden) för fysiskt vete.
Man kunde man köpa tillbaka samma mängd vete i novemberkontraktet 2011 för 190 euro per ton. Man hade fortfarande kvar samma position, fast man bytt från fysisk spotposition till terminsposition.
Dels hade man alltså fått över 230 euro per ton. Efter ett år har dessutom terminen november 2011 stigit i pris från 190 euro per ton till nästan 210 euro per ton, dvs ytterligare nästan 20 euro i vinst att lägga till 230 euro per ton.
Inte nog med detta. Eftersom man fick betalt i pengar redan i november 2010, har man dessutom fått en ränteintäkt på dessa pengar när man sätter in dem på banken, eller spar ränta om man betalar av ett lån.
Matif – prisutveckling och terminskurvor 1 januari varje år
Chicago – prisutveckling och terminskurvor 1 januari varje år
Hur ofta är marknaderna i Contango / Backwardation?
Chicagovete
Medelvärde: 1.0132
Median: 1.0229
Högsta. 1.0861 (den 14 juli 2006)
Lägsta: 0.7935 (den 16 maj 1986)
Matifvete
Medelvärde: 1.0024
Median: 1.0092
Högsta. 1.0739 (den 18 juli 2010)
Lägsta: 0.7939 (den 30 april 2004)
Sojabönor
Medelvärde: 1.0045
Median: 1.0086
Högsta. 1.1901 (den 6 juli 1973)
Lägsta: 0.8067 (den 12 september 2008)
Matif raps
Medelvärde: 1.0022
Median: 1.014
Högsta. 1.0955 (den 30 juli 1999)
Lägsta: 0.8432 (den 4 april 2003)
Lean Hogs
Medelvärde: 1.032
Median: 1.027
Högsta. 1.2976 (den 9 april 1999)
Lägsta: 0.7835 (den 2 augusti 2002)
När ska man sälja?
Ska man säkra sådd skörd, får man bäst betalt i februari.
Är det lönsamt att sälja terminskontrakt?
Låt oss börja med en strategi att alltid vara såld terminer.
Terminer förfaller, så man måste ”rulla dem”, dvs köpa tillbaka det som går till förfall och sälja det som är näst kortast.
Sedan 1980
Effekt på lönsamheten
- 1. Vi ser här att den som under dessa 31 år varje år sålt terminskontrakt på vete för att minska sin risk, också tjänat i genomsnitt 8.6% per år.
- 2. Om vi antar att man skördar 700 ton vete per år till ett värde av i genomsnitt 700,000 kr, har man alltså i genomsnitt tjänat 60,000 mer per år.
- 3. Under 31 år innebär detta 1,866,000 kr mer, än grannen, som inte prissäkrat.
- 1. Om vi skulle göra jämförelsen för slaktgris, kan vi göra exemplet för en gård som producerar 7000 djur om året.
- 2. Antag att de väger 75 kilo och kilopriset är 10 kr.
- 3. På en omsättning av 5.25 msek skulle extraintäkten från prissäkringen ge +5.6% eller 294,000 kr om året, i genomsnitt.
- 4. De senaste 31 åren skulle den samlade intäkten ha blivit 9.1 msek.
Minska variation mellan år
Trappstegsmetoden
7 olika strategier att prissäkra innan skörd
- 1. Prissäkra aldrig.
- 2. Prissäkra lika mycket varje månad.
- 3. Prissäkra allt i februari
- 4. Prissäkra bara när priset är ”högt” (högre än det var året innan)
- 5. Prissäkra inte när priset är ”riktigt lågt” (lägre än det var de två åren innan)
- 6. Prissäkra hälften av nästa års skörd i februari innan skördeåret och resten på i februari skördeåret, under det rimliga antagandet att detta som sämst kan göras till samma pris.
- 7. Prissäkra en tredjedel av skörden om tre år, dito om två år och i år, varje år, dvs med ”trappstegsmetoden” som i (6) ovan, men över tre år.
Prissäkra aldrig
Prissäkra lika mycket varje månad (nov – maj)
Vilken strategi har varit bäst?
Vara såld hela tiden…
404 cent / bu
+8.6% per år!
Praktisk terminsstrategi vid lagring
Sammanställning av olika strategiers resultat
Nyheter
Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln
London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?
Historien om råvaruhandel i London
Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.
På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.
London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.
Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.
Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel
Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.
Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.
Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.
Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel
Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.
Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.
Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.
Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.
Londons roll i global råvaruhandel
Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.
Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.
Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.
Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.
London vs New York: Kampen om råvaruhandeln
Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.
Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.
Teknikens inverkan
Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.
Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.
Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.
Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.
Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.
Nyheter
Oljan letar efter en högre botten
Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.
Nyheter
Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg
Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.
Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.
Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.
Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset når nytt all time high och bryter igenom 2300 USD
-
Nyheter3 veckor sedan
USAs stigande konsumtion av naturgas
-
Nyheter3 veckor sedan
Centralbanker fortsatte att köpa guld under februari
-
Nyheter3 veckor sedan
Kakaomarknaden är extrem för tillfället
-
Nyheter4 veckor sedan
Hur mår den svenska skogsbraschen? Två favoritaktier
-
Nyheter4 veckor sedan
Boliden på 20 minuter
-
Nyheter3 veckor sedan
Betydande underskott i utbudet av olja kan få priset att blossa upp
-
Nyheter4 veckor sedan
Myten om guld – Den magiska metallen född från stjärnstoft