SIP Nordic – Råvaruguiden – April 2012

SIP Nordic - Analyser av råvarorRåvaror + aktier blir inte råvaruaktier

Det senaste decenniets uppgång i råvaror har fått investerare att söka sig mot tillgångsslaget. Många vill på något sätt inkludera råvaror i sin portfölj.

Jag är av den tron att en väl sammansatt portfölj bör innehålla en portion råvaror. Hur mycket är upp till var och en att anpassa efter sin riskprofil. Jag anser också att en råvaruexponering bör vara mot råvaror och inget annat. Här skriker nog många till men låt mig förklara.

Det finns många sätt att teoretiskt sett få exponering mot råvaror. Råvaruproducerande länder, såsom Brasilien och Ryssland, kan vara ett sätt att ta del av råvaruprisernas rörelse men det förutsätter ett politiskt, ekonomiskt system som låter intäkterna från råvaror att komma ut i ekonomin. Om detta är verklighet för de två nämnda länderna låter jag vara osagt. Det vanligaste sättet, men också det felaktiga sättet, är investeringar i råvaruaktier. Vad man måste komma ihåg är att investeringar i t.ex. Boliden eller Lundin Mining medför bolagsrisk. Kostnaden för utvinning av många råvaror är i dagsläget mycket högt och pressar vinsterna och lägg också därtill att många råvarubolag verkar i länder med instabila legala system så förstår ni nog var jag vill komma. Råvaruaktier ger, enligt mig, inte en ren exponering mot en viss råvara.

För ett par år sedan stod BP för den största oljekatastrofen i petroleumindustrins historia. Under tre månader flödade olja ut i Mexikanska golfen efter att oljeplattformen Deepwater horizon exploderat. Aktien tappade närmare 60% på väldigt kort tid. Samtidigt som WTI-oljan ”bara” tappade 10%.

Det är en underdrift att säga att den person som investerade i BP för att skapa sig en oljeexponering hade en otrolig otur.

Diagram över aktien i BP jämfört med WTI-olja

På samma sätt som att oljeinvesteraren hade otur med BP så kan man föra samma resonemang med Lundin Petroleum under hösten 2011. LUPE:s stora fynd av råolja i höstas var för bolaget en supergrej men för brent-oljans pris betydde det ingenting. Oljefyndet skulle räcka till ca 20 dagars global konsumtion.

Det får därmed anses att den person som köpte LUPE för att skapa sig en oljeexponering hade ren och skär bondröta.

Diagram över LUPEs aktiekurs jämfört med Brent-olja

Det är viktigt att poängtera att jag inte lägger någon vikt huruvida BP och LUPE är bra bolag som kan genererar avkastning för investeraren. Kontentan är istället att råvaror + aktier inte resulterar i råvaruaktier.

Är ni intresserade av råvaror. Investera då i råvaran och inte aktier.

Råvaror – Energi

Brent olja

  • Olja har efter en trevande start i januari både återhämtat sig och nått upp till nya höga nivåer under mars.
  • Olja är upp ca.16% upp för året.
  • Sedan i början av mars konsoliderar oljan i en kanal mellan 122 och 127 dollar.
  • Trots rapporter om ökad tillgång och högre produktion, kyls inte oljepriset ned. Oron i Iran och OPEC länderna bidrar till att oljan behåller sin höga kurs.
  • Libyens oljeproduktion börjar smått trappas upp. OPEC ländernas förutspådda produktion för 2012 har däremot sänkts.

Kursutveckling för brent-olja år 2010 till 2012Prognoser för brent-olja år 2012 och 2013

Naturgas

  • Naturgas närmar sig nu historiskt låga nivåer. Så pass låga att naturgas nu är nere på tio årslägsta.
  • De varma temperaturerna i USA vi tidigare skrivit om fortsätter vilket pressar priset på naturgas.
  • Naturgas har under året tappat nästan 30%.
  • Det låga priset kan tvinga producenter att trappa ned på produktionen vilket kan hjälpa priset på naturgas positivt.

Kursutveckling på naturgas år 2011-2012Prognos för naturgaspriset - 2012 till Q1 2013

Råvaror – Metaller

Guld

  • Summan av världens centralbanker guldpositioner har för första gången på två decennier gått från kort till lång position (spekulerar i uppgång). Detta talar för att guldpriset kan stabilisera sig kring nuvarande nivåer.
  • Analytiker tror att centralbankernas guldköp kommer att fortsätta under hela 2012. Totalt räknar analytikerna att centralbanker kommer köpa motsvarande 300 ton guld till under 2012.
  • Guld fortsätter att svänga kraftigt men har ökat med ca. 6% för året.

Utveckling för guldkursen - 50 och 200 D MAPrognos för guldkursen år 2012 och 2013

Silver

  • Silver har tappat nästan 15% sedan början av Mars men handlas fortfarande på höga nivåer.
  • För året är silver upp ca. 19% men har ännu $18 kvar till de höga noteringarna i april förra året.
  • Silver befinner sig trots uppgången i en långsiktigt fallande kil.
  • Tillgången på fysiskt silver spås minska med 1,5% under 2012 samtidigt som efterfrågan spås öka med 3%

Silverkurs - Utveckling under 2010 till 2012Prognos för silverkurs år 2012 och 2013

Platina

  • Platina har med sin uppgång på ca. 19% för året återhämtat sig rejält och handlas nu på ungefär samma nivåer som guldet.
  • Normalt brukar Platinapriset ligga några hundra dollar över guldpriset.
  • Strejken i Impala Rustenburg gruvorna i Syd- Afrika, världens största platina gruva, tog slut i mars med det kommer ta tid innan produktionen återgår till det normala.
  • Bilindustrin står för den största industriella efterfrågan på platina. Med en stabilare utsikt för bilindustrin följer även högre platinapris.

Platinaprisets utveckling år 2010 till 2012Prognos på platinapriset år 2012 till 2013

Koppar

  • Koppar har börjat året starkt efter ett ur svagt 2011. Koppar har gått upp ca. 12% i år. (Att jämföra med -21% under 2011)
  • Under mars månad har dock kopparpriset stagnerat och konsoliderar nu mellan 8200 och 8750.
  • Koppar inventarierna ligger nu på mycket låga nivåer.
  • Dagens inventarier räcker enbart i drygt tre veckor. Detta anses oroande då kopparmarknaden behöver en buffert mot produktionsstopp såsom strejken i Freeports gruva i Grasberg i slutet av 2011.

Kopparprisets utveckling år 2010 till 2012Prognos på kopparpriset år 2012 och 2013

Zink

  • Likt koppar har zinkpriset kraftigt stigit under den första månaden av 2012. Zink är upp ca. 7% för året.
  • Zinkprisets har dock under mars månad fallit 5% till följd av en mer sund balas i tillgång och efterfrågan.
  • Den årliga konsumtionen av zink förväntas växa med 3.6% samtidigt som tillgången bara förväntas växa med 3%. Det uppskattas dock att nuvarande zinktillgång skulle räcka 7,5 veckor, 0,5 veckor längre än 2011.

Prisutveckling på zink år 2010 till 2012Prognos på zinkpris år 2012 och 2013

Nickel

  • Nickel presterade sämst av alla basmetaller under 2011.
  • Nickel fortsätter sin kräftgång under 2012. Efter en uppgång i januari tappade nickel närmare 18% under februari och mars och är nu den enda basmetallen som inte utvecklats positivt under 2012.
  • Produktionen väntas överstiga konsumtionen under 2012.
  • Mängden utvunnet nickel förväntas stiga med närmare 10% under 2012.
  • Trots att tillgången ökar behöver inte nickelpriset falla. Riskaptiten ökar även bland investerare vilket kan driva råvarupriserna mot högre höjder.

Kursutveckling - Nickelpriset år 2010 till 2012Prognos på nickelpriset år 2012 och 2013

Råvaror – Jordbruk

Socker

  • Socker är upp nästan 5% under 2012. Till en följd av dåliga och torra väderförhållandena i världens största sockerproducerande land, Brasilien.
  • Det stigande oljepriset har under 2012 driitr sockerpriset uppåt. Då oljepriset ökar ökar även produktionen av etanol, vilket framställs av bland annat sockerrör.
  • Sockerpriset hålls dels också kvar på dessa nivåer till följd av en stor order av socker senare i vår. Iran planerar att köpa en stor mängd socker av Indien.

Prisutveckling på socker från 2010 till 2012

Prognos på sockerpriset år 2012 och 2013

Bomull

  • Bomull är för året upp knappa 2%.
  • Under 2012 har säljarna kopplat greppet om bomull.
  • Det mest troliga att säljarna är i övervikt är att marknadens prognos visar på ett överflöd av bomull och vi ser nu rekordlager av råvaran.
  • Viktig nivå för uppgång är $100/lb.
  • Extrem torka i USA och ökad efterfrågan av bomullsimport från Kina kompenseras mer än väl av stora skördar i Indien och Brasilien.

Prisutveckling på bomull år 2010, 2011 och 2012Prognos för bomullspriset år 2012 och 2013

Majs

  • Prognoser av USDA:s kommande lagerstatistik visar att lagret av majs kommer att sjunka kraftigt.
  • USDA justerade, i början av året, ned sin prognos för den Argentinska skörden. Från tidigare 29 miljoner ton till 26 miljoner ton. Nu ser det ut som att dåliga väderförhållanden fortsatt kan sätta käppar i hjulet för den argentinska skörden.
  • Majs har för året gått ned nästan 5% och pendlar fortfarande mellan 580 och 680 cent.

Prisutveckling på majs år 2010 till 2012Prognos på majspriset år 2012 och 2013

Vete

  • Likt majs väntar marknaden på USDA:s kommande lagerstatistik.
  • Vete har för året gått ned runt 3% till följd av prognoser av bra lagerstatistik men också prognoser av att årets skörd väntas vara av bättre kvalitet än förra året.
  • Nettopositionen, dvs summan av köpare och säljare, är fortsatt negativ. Säljarna har alltså fortfarande grepp om vetet.

Prisutveckling på vete år 2010 till 2012Prognos på vetepriset år 2012 och 2013

Apelsinjuice

  • Apelsinjuice har under mars månad tappat mer än 11%
  • Det finns fortfarande fallhöjd i kursen då apelsinjuice har stigit med nästan 180% sedan 2009.
  • Skörden spås dock bli väldigt god i Florida samtidigt som rapporter visar att efterfrågan på apelsinjuice minskar vilken kyler av priset.
  • Skörden för året spås bli mycket högre än förra året.

Prisutveckling på apelsinjuice (fcoj)

Denna uppdatering är producerat av SIP Nordic och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se

Ansvarsbegränsning

Detta produktblad utgör endast marknadsföring och har sammanställts av SIP Nordic Fondkommission AB.

Innehållet ger inte fullständig information avseende det finansiella instrumentet. Investerare uppmanas att del av prospekt och slutliga villkor, vilka finns tillgängliga på: www.rbsbank.se/markets, innan ett investeringsbeslut tas.

Förekommande exempel är simulerade och baseras på SIP Nordics egna beräkningar och antaganden, en person som använder andra data eller antaganden kan nå andra resultat. Administrativa avgifter och transaktionsavgifter påverkar den faktiska avkastningen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Top