Följ oss

Nyheter

Naturgas – Drottningen av råvaror

Publicerat

den

Pipeline för naturgas

Naturgas, som genom tiderna också benämnts jordgas eller fossilgas, utgörs av en blandning av olika sorters gaser, främst kolväten som till exempel metan. Naturgas förekommer ofta i jordskorpan, men utvinns också i anslutning till oljeproduktion då de kolvätefällor som innehåller olja även kan innehålla eller angränsa till fyndigheter med naturgas. Detta är vanligt förekommande bland annat i Nordsjön.

I och med att oljan är en ändlig tillgång har alltmer fokus lagts på alternativa energikällor, bland annat naturgas. I dag är de kända reserverna av naturgas de facto större än motsvarande reserver för olja vilket gör denna råvara betydligt intressantare än tidigare. Teknikens framsteg har också bidragit till att det går att utvinna denna, varför företagen inte längre bränner upp denna, något som faktiskt förekom till relativt nyligen.

I vårt grannland Norge förväntas faktiskt naturgasen ta över oljans dominerande roll under de närmaste decennierna. I Sverige används naturgas i huvudsak från den danska delen av Nordsjön. Gasen levereras via det danska naturgasnätet. De största fyndigheterna av naturgas finns i Ryssland, Iran, Algeriet och Nordsjön. Den ryska naturgasen svarar för drygt 40 procent av världens samlade naturgasreserver och är anledningen till att Gazprom kunnat växa till ett av världens största företag.

Råolja brukar ofta benämnas som Kungen av råvarorna, vilket gör att naturgasen på samma sätt kan kallas för Drottningen. I Sverige är inte gas så vanligt förekommande, men internationellt sett är naturgas en mycket eftertraktad råvara. Hela 25 procent av konsumtionen av energi på den amerikanska marknaden kommer från naturgas, att jämföra med 40 procent för råolja. Motsvarande siffra för naturgas i Europa är 20 procent. Norden använder en betydligt mindre mängd, 7 procent, medan energiförbrukningen i Sverige endast utgörs av naturgas till två procent.

Naturgas är, precis som kol och olja, ett fossilt, icke förnyelsebart bränsle. Skillnaden ligger i huvudsak i den form de förekommer som. Olja är, för det mesta, flytande medan kol i naturen förekommer i fast form. Naturgas är just gas, och av denna anledning måste denna kylas ned för att kunna hanteras i samband med produktionen.

Det allra största användningsområdet för naturgas är uppvärmning, det förekommer uppgifter om att så pass stor andel som 50 procent av de amerikanska hushållen valt naturgas som källa till uppvärmning. Naturgas är också vanligt förekommande i kök internationellt sett. I Sverige är det inte längre lika vanligt förekommande, även om efterfrågas allt mer. Enligt de uppgifter som Råvarumarknaden.se förfogar över förekommer det gasspisar i så pass mycket som 70 procent av de amerikanska hushållen. Även kylanläggningar är något som oftast drivs med hjälp av naturgas. En starkt bidragande orsak till den höga förekomsten i boendemiljö är att naturgas är renare än olja då denna förbränns samt att den på ett betydligt enklare sätt kan transporteras. Så till vida är naturgas betydligt mer miljövänlig än råolja. Förvisso bidrar även naturgas till koldioxidutsläpp, men dessa är endast hälften så stora som motsvarande mängd olja och kol ger upphov till.

Naturgas är en betydligt mer kostnadseffektiv lösning för industrin än exempelvis olja. På lång sikt förväntas därför industrin successivt växla över från olja till naturgas som primär energikälla.

Naturgas transporteras liksom olja genom så kallade pipelines eller i flytande form via tankfartyg och lastbilar. För att omvandla gasen till flytande form krävs en avancerad och kostsam teknik. På grund av detta används metoden främst till transport av större kvantiteter över längre avstånd, oftast i samband med export. I Europa finns flera hamnar specialiserade att hantera naturgas, och från dessa distribueras gasen vidare till konsumenterna genom ett nätverk av pipelines.

Naturgas har varit en av de mer debatterade råvarorna under senare år, bland annat för att priset tangerat 2002 års nivåer. Vid detta tillfälle handlades oljan kring 26 USD/fat att jämföra med dagens mycket högre nivåer. Under mitten av 2011 ser vi att oljan handlas till en ratio om 20:1 till 30:1 jämfört med priset på naturgas, trots att det endast krävs sex till åtta enheter ytterligare naturgas för att skapa samma energi som ett fat olja. Det finns därför gott om bedömare som anser att naturgasen, baserat på dessa siffror, är fundamentalt undervärderad. Andra faktorer som talar för en kommande prisuppgång på naturgasen är dess ökade popularitet och prognoser om kalla amerikanska vintrar. Även stormar i Mexikanska Golfen styr utvecklingen av priset på naturgas då det finns många raffinaderier i denna region. Stormarna gör att fartygen inte kan leverera vare sig oja eller naturgas vilket medför att produktionen minskar varvid priserna stiger.

Fakta som talar för naturgas

  • Naturgas står för runt en fjärdedel av världens energiförsörjning, men förväntas att ta över oljans betydelse i framtiden.
  • Stor säsongsvariation, produktion som sker under sommaren lagras för användning under vintern.
  • Priset på naturgas som fallit med 80 procent sedan toppen under sommaren 2008, har till skillnad från oljan, inte återhämtat sig.
  • Priset på naturgasen är 1/20 – 1/30 av det på olja, trots att den historiska relationen mellan dessa två råvaror varit 8:1.
  • 60 procent av alla amerikanska bostäder värms av naturgas, vilket får till effekt att en kall vinter leder till en ökad efterfrågan vilket bör ge högre priser.
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära