Det finns tre olika sorters gödningsmedel, vanligen kallade N, P och K efter de kemiska symbolerna för kväve, fosfor och kalium. De stora gödningsmedelsföretagen tenderar att fokusera på en eller två typer av gödselmedel på grund av stordriftsfördelar.

Kvävegödsel (N) är ammoniak, urea, ammoniumnitrat, ammoniumsulfat och lösningar av kväve. Kvävegödsel erhålles genom att bearbeta naturgas med uppvärmda kemikalier och har därför priser som tenderar att röra sig med naturgas. N-gödselmedel används för att förbättra växternas förmåga att omvandla solljus till näringsämnen. Kina, Indien, USA, Ryssland och Kanada är världens fem största kväveproducenter.

Ammoniak är en kemikalie vars största industriella användningsområde är att producera gödningsmedel. Ammoniak i sig kan användas som en enkel form av kvävegödsel, men det är vanligare att producera andra typer av kvävegödselmedel, såsom karbomidammoniumnitratlösning (UAN). Även om ammoniak i allmänhet är den allra billigaste källan till kvävegödsel som finns tillgänglig för jordbruket så är den ofta mindre attraktiv eftersom det krävs specialutrustning och ammoniak har en begränsad flexibilitet. Den största kostnaden för att producera ammoniak utgörs av naturgas.

Fosforgödselmedel (P) inkluderar trippelsuperfosfat och monammonium fosfat (fosfat + ammoniak). Fosfor bryts från vulkaniska och oceaniska bergsformationer. Fosfor blandas sedan med svavelsyra för att tillverka gödningsmedel. USA, Kina, Indien, Ryssland och Brasilien har de största fosforfyndigheterna.

Karbamidammoniumnitratlösning, eller UAN som det oftare kallas för, är en ren, luktfri och icke farlig flytande gödning. Terra Industries är den största producenten av karbamidammoniumnitratlösningar i USA, och producerar 3,85 miljoner ton UAN per år. UAN används främst i Nordamerika och har först nyligen börjat handlas på den internationella marknaden. På grund av sin höga vattenhalt är karbamidammoniumnitratlösningar emellertid dyrt att transportera, vilket begränsar dess spridning.

Kaliumgödsel (K) brukas oftast kallas ”Potash”, och är det accepterade begreppet för kaliumoxid. Potash måste brytas från malmfyndigheter, som är vanligast förekommande i Kanada, Ryssland, Vitryssland, Tyskland och USA.

En kort introduktion till marknaden för gödningsmedel

Bolag som tillverkar gödningsmedel omvandlar fosfor, kväve och kalium till kemikalier som används för att öka avkastningen på olika sorters grödor. På den amerikanska marknaden används knappt hälften, cirka 45 procent av produktionen av dessa kemikalier till odlingen av majs, medan 29 procent används vid odling av vete, sojabönor, oljeväxter, frukt och grönsaker. De återstående 26 procenten används till andra grödor och som bekämningsmedel.

När det finns ett gap mellan utbud och efterfrågan det finns ofta en möjlighet för en lantbrukare att sälja mer produkter för att möta efterfrågan. Som en effekt av detta söker vinstmaximerande jordbrukare ofta efter möjligheter att köpa gödningsmedel när det är låga priser på dessa.

Det är i huvudsak tre olika faktorer som påverkar aktiepriset på de företag som producerar gödningsmedel,

• Priset på grödorna. När priset på grödor stiger börjar bönderna att odla mer, vilket kräver mer gödningsmedel. Efterfrågan på grödor kommer inte bara från konsumtion av saker som bakats på säd. En stor andel används som djurfoder, vilket gör att efterfrågan påverkas av köttproduktionen. En stor andel går också till produktion av biodrivmedel, vars efterfråga påverkas av priset på bensin.
• Värdet på den amerikanska dollarn. Internationella marknader står för mycket av tillväxten hos gödselmedelföretag. Om dollarn blir starkare, blir USA-producerad gödsel dyrare och mindre eftertraktad.
• Kostnaderna för insatsvaror. Gödningsmedel som pottaska och fosfater görs genom att blanda mineraler med syra. Kvävegödsel görs genom att omvandla naturgas till ammoniak och ofta blandas det med urea vilket är den viktigaste ingrediensen i urin. När kostnaderna för gruvdrift, naturgas och syra är billiga, tjänar gödningsmedelsföretagen mer pengar.

Under 2007 till sommaren 2008 såg de företag som producerar gödningsmedel hur försäljningen tredubblades som en följd av det höga oljepriset, en ökad efterfrågan från nya marknader samt en allvarlig global matbrist. Den globala recessionen 2008, ofta känd som finanskrisen, kom att fullständigt radera ut dessa företags vinster eftersom efterfrågan på etanol och andra biobränslen kollapsade ännu mer än vad efterfrågan på olja gjorde.

Företag med en verksamhet inom gödningsmedel

• Bunge (BG)
• Archer-Daniels-Midland (ADM)
• Agrium (AGU)
• Cargill

Relativ utveckling

Observera att under 2008 föll produktionen av jordbrukskemikalier som Monsantos Round-Up på grund av att det internationella patentet som Monsanto hade på Round-Up (fosfatpesticid) löpte ut, vilket sporrade billig internationell produktion och minskar incitamentet att producera produkten på företagens hemmamarknad, i detta fall USA.

Trots en generellt nedåtgående amerikansk ekonomi under det senaste decenniet, genererade gödningsmedelföretagen en massiv överavkastning. Följande diagram visar att det genomsnittliga gödselföretaget utvecklats över 750 % bättre än S & P 500 under en 10 års period.

Trender och drivkrafter

Tillväxten i utvecklingsländernas ekonomier bidrar till gödningsmedelsföretagens försäljning. I takt med en ökad industrialisering och förbättrade levnadsvillkor för befolkningen ökar efterfrågan på kött, vilket kräver mellan tolv till sexton gånger så hög jordbruksproduktion per kalori jämfört med spannmål.

Den genomsnittliga kinesiska medborgaren äter numera dubbelt så mycket kött som han eller hon gjorde 1990. Nettoimporten av vegetabilisk olja, kött, socker och vete i utvecklingsländer har stigit med 1.300 procent under de senaste 40 åren och förväntas växa med ytterligare 345 procent fram till och med år 2030.

FAO rapporterar att folk i allmänhet äter mer i utvecklingsländerna, där den dagliga kaloriförbrukningen väntas öka med mellan 10-20 procent per capita fram till och med år 2015. I takt med att befolkningen får det bättre ställt så kommer denna att öka intaget av kalorier och efterfråga bättre livsmedel, samt även öka konsumtionen av kött, vars produktion kräver att betydande mängder foder odlas.

Biobränsle som etanol framställs från majs, en av de grödor som kräver mest gödningsmedel och kväve. Mellan 2007-2008, steg spannmålspriserna med 125 procent som en följd av ökad efterfrågan på biobränslen, livsmedel och foder.

Efterfrågan på biobränslen och etanol förefaller ha toppat under 2008, tillsammans med priset på naturgas och har sedan 2009 sjunkit. Människor tycks enbart konsumera biobränsle när bensinpriserna är mycket höga. Till exempel har den amerikanska mellanvästern rapporterat en 52 procentig minskning i etanolkonsumtionen, men endast en 3 procentig minskning i sin bensinkonsumtion.

Det krävs 15-20 procent mer etanol än bensin per liter för att få samma energimängd, och studier har visat att etanol måste vara ca 40 cent billigare per gallon för att kunna konkurrera med bensinen.

Det finns också belägg för att etanol är extremt bränsleineffektivt och kräver 70 procent mer energi att producera än det faktiskt ger. Sojabaserat bränsle är något mer lovande och biodiesel utvunnen från sojabönor är betydligt mer kraftfull än etanol, vilket gav 120.000 BTU per gallon jämfört med 80.000 BTU för den majsbaserade etanolen.

Ny forskning som utförts på UC Merced och publicerats i tidskriften Science under maj 2009 presenterar bevis för att sojabaserade skördar kan producera upp till 81 procent mer energi per ytenhet mark när skörden eldas för att framställa elektricitet, för att driva bilar, än när dessa skördar förädlas till etanol.