Följ oss

Nyheter

Kinas förstörda veteskördar kan skapa möjligheter på marknaden

Publicerat

den

Vete växer för att bli livsmedel

Vete i KinaEn kombination av frost och för mycket regn har skapat förödelse för Kinas veteskördar, något som kan tvinga landet att öka sin veteimport radikalt.

Livsmedelsförsörjningen är redan nu en flaskhals för Kinas 1,35 miljarder stora befolkning, och rankas som nummer 42 av världens livsmedelsproducenter, strax före Botswana. Urbaniseringen har gjort åkermark till en bristvara, något som i kombination med olika livsmedelsskandaler (de har dessa i Kina också, det är inte bara i Sverige vi sett dem) gjort konsumenterna nervösa. Kombinera detta med volatila livsmedelspriser och en ökad inflation så börjar vi se en bild av hur pass illa det kan bli.

En missad veteskörd kan leda till att de styrande i Peking uppmuntrar sina företag att förvärva ännu fler livsmedelsproducenter runt om i världen i syfte att säkra den teknik och de naturresurser som Kina behöver för att föda sina många hungriga munnar.

Kinas livsmedelsbrist redan ett bekymmer

Redan i dag är den kinesiska livsmedelsbristen ett problem som tas på allvar av affärsvärlden. När japanska Marubeni Corp köpte den amerikanska sojabönsodlaren Gavilon för 5,6 miljarder dollar så stoppades denna affär i nästan ett år av de kinesiska myndigheterna. Då den tillslut godkändes var det med stränga villkor för det sammanslagna bolaget som kommer att ge Kina access till en stor del av produktionen som landet behöver för att möta den inhemska efterfrågan.

I maj 2013 lade Shuanghui International ett bud på 4,7 miljarder USD på Smithfield, USA:s största fläskproducent, vilket fick de amerikanska politikerna att väcka frågan om Kina skulle få tillåtas att stärka sina strategiska fläskreserver på USAs bekostnad. Ben Becker, pressekreterare för senatens jordbruksutskott, utryckte sin oro för New York Times och ställde frågorna ”Tänk om de köper upp vårt största mejeri i morgon? Eller landets största majsproducent?”. En av de frågorna som inte ställdes, men antyddes var om det på sikt kunde leda till att USA står utan mjölk eller majs.

Överdrivna farhågor men det finns anledning att oroa sig

Sådana farhågor är ofta överdrivna, det är inte direkt så att Kina skulle kunna beordra all världens grisar att sluta reproducera sig. New York Times noterade vad jordbruksekonomerna världen över redan vet, att det endast skulle ta ett par år att ersätta den förlorade kapaciteten även om alla Smithfields grisar gick på export till Kina.

Det är inte Smithfields grisar som Kina är ute efter i första hand utan bolagets kompetens att driva en effektiv proteinbaserad försörjningskedja. Det är därför osannolikt att Kina skulle vara villiga att köpa upp mejeriföretag som Nestlé eller Danone, eller majsprocessorer som Archers Daniels Midland, utan att utveckla dessa bolag. Det är däremot sannolikt att världens mjölkproducenter som redan nu befinner sig i en konsolideringsfas kommer att få flera uppköpserbjudanden.

Självförsörjande på livsmedel

Värden över noll indikerar självförsörjande enligt OECD.

Enligt OECD (se ovan) behöver Kina redan nu importera stora mängder spannmål och mejeriprodukter. OECD räknar emellertid med att Kina kommer att förbättra sin livsmedelsförsörjning och förbli självförsörjande vad gäller de viktigaste livsmedelsgrödorna, men att detta kommer att ske något snabbare än landets produktionstillväxt på 0,3 procent per år, liknande det vi såg det förra årtiondet.

Tillväxten kommer skapa affärsmöjligheter

Denna trend kommer att påverka M & A världen över, något som bara tagit sin början i fråga om affärer som Smithfield och Gavilon-Marubeni där globala aktörer går samman för att bättre kunna svara mot den ökade kinesiska efterfrågan.

I och med att Kina inte uppfyller sina mål i fråga om årets veteskörd är det sannolikt att vi redan inom kort kommer att få se ytterligare affärer inom livsmedelsproduktionssektorn. Enligt en undersökning som nyhetsbyrån Reuters har gjort hos spannmålshandlare och analytiker kommer Kina att behöva importera 10 miljoner ton vete, nästan dubbelt så mycket som tidigare estimerades och den högsta siffran på ett decennium.

Med ökade livsmedelskrav från Kinas allt mer välbeställda konsumenter och de massiva markföroreningar som är ett resultat av decennier av industriell produktion kan Peking tvingas göra ännu större livsmedelsinköp från omvärlden.

Nyheter

Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte

Publicerat

den

Agnico Eagle Mines lastbilar vid gruvan

Guldglansen mattas inte för Agnico Eagle Mines, bolaget levererar ett starkt resultat – och VD Ammar Al-Joundi har ännu större planer på horisonten. Det blir tydligt i en intervju med BNN Bloomberg.

Med en kvartalsvinst på 1,6 miljarder dollar och en produktion som närmar sig 3,5 miljoner uns guld per år, visar Agnico Eagle att de menar allvar. Men det är framtidsvisionen som verkligen sticker ut.

“Vi har siktet inställt på att göra både Detour Lake och Canadian Malartic till gruvor som producerar en miljon uns årligen,” säger Al-Joundi. “Om vi lyckas, kommer vi äga två av endast sex sådana gruvor i hela världen – och två av endast tre i västvärlden.”

Stora planer, stark balansräkning

Agnico Eagles expansion sker inte på bekostnad av försiktighet. Bolaget håller produktionsnivåerna stabila runt 3,4 miljoner uns de kommande tre åren, samtidigt som de investerar strategiskt i framtida tillväxt. Stora projekt förväntas slå igenom från 2030 och framåt – utan att behöva späda ut aktieägarvärdet.

“Vi planerar inte att emittera nya aktier för den tillväxten,” betonar Al-Joundi. “Målet är tillväxt per aktie – inte bara totalvolym.”

Trots det blygsamma produktionslyftet kortsiktigt, sticker Agnico Eagles lönsamhet ut. Med en all-in-sustaining cost runt 1250 dollar per uns och ett guldpris som stigit med över 1000 dollar det senaste året, kan bolaget behålla nästan hela prisökningen som marginal.

“När priset går upp tusen dollar och våra kostnader bara ökar med två, då får aktieägarna 998 dollar extra. Det är vårt jobb – att ge hävstång på guldpriset,” säger han.

Återköp och utdelning – aktieägarna i fokus

Agnico Eagle har redan återköpt aktier för cirka 120 miljoner dollar och planerar att öka takten. Totalt har 42 % av bolagets fria kassaflöde gått tillbaka till aktieägarna via återköp och utdelningar.

“Vi genererar mer och mer kassaflöde vid dessa guldpriser, så vi kommer kunna göra ännu mer för våra ägare,” säger Al-Joundi.

Hänsyn till miljö och kultur i norr

Men Agnico Eagle är inte bara fokuserade på vinster. I Nunavut, där bolaget driver stora gruvor som Meadowbank, tar man hänsyn till den känsliga miljön och de lokala inuiternas livsstil.

“Vi pausar driften när karibuerna närmar sig. Det är deras land, deras kultur, deras historia. Vi lyssnar på de lokala samhällena och följer deras regler,” förklarar VD:n.

Mot framtiden – med respekt, ansvar och ambition

Agnico Eagle Mines står med andra ord vid en gyllene korsväg – stabil nutid, expansiv framtid, och ett tydligt ansvar mot både aktieägare och lokalsamhällen.

Med en marknadsvärdering som närmar sig branschjättar som Newmont, har bolaget tagit sig upp bland världens mest värdefulla guldbolag – inte genom volymjakt, utan genom noggrann kapitalhantering och en strategisk syn på tillväxt.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Guldglansen har kanske mattats något de senaste dagarna på marknaden, men för Agnico Eagle lyser den starkare än någonsin.

Graf över Angico Eagle Mines aktiekurs
Graf över Agnico Eagle Mines aktiekurs.
Fortsätt läsa

Nyheter

Mjölkpriset har gått upp 80 procent på fem år – nu mår bönderna bra

Publicerat

den

Graf över mjölkpriset

Mjölkpriset i Sverige är på en historiskt hög nivå, det har gått upp omkring 80 procent på fem år. Nu känner mjölkbönderna att priset är på en nivå som fungerar för dem. Här blir Thomas Åkerlund på Brorsans Lantbruk intervjuad om utvecklingen och sin verksamhet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt

Publicerat

den

Priset på USD går ner

En stor del av all råvaruhandel och -affärer prissätts i amerikanska dollar. Därför ser man exempelvis ofta att när dollarkursen går ner så går guldpriset upp, den ena förändringen tar ut den andra.

Valutor är något knepigt eftersom alla priser är relativa. För att få en bättre uppfattning om hur USD utvecklas så brukar man använda ett index som mäter USD mot ett flertal andra valutor. Ett av de vanligaste indexen är DXY.

Nedan är en graf över utvecklingen på DXY under handelstimmarna i april. Trumps agerande har fått dollarn att falla kraftigt, där framför allt tre händelser har lett till branta fall.

Utvecklingen på dollarindexet DXY per handelstimme hittills under april.

En svagare dollar gör att råvaror vid samma pris i dollar blir billigare för alla kunder utanför USA. För länder som importerar mycket råvaror är en svagare USD oftast positivt, som exempelvis Indien. För länder som exporterar mycket råvaror är en svagare USD oftast dåligt, som exempelvis Brasilien och Ryssland.

Det finns en stor allmän efterfrågan på guld just nu, men det får även understöd av en svagare USD. För oljeproducenter är utvecklingen desto tråkigare. Samtidigt som USD går ner så går också priset på olja i USD ner. De drabbas av en dubbel negativ effekt.

Trump har hela tiden pratat om att han vill få ner priset på USD då han anser att det är konstgjort högt, så ur det perspektivet är utvecklingen en stor framgång. Sedan var nog inte tanken att det skulle gå ner på detta sätt utan att det skulle ske genom att andra länder tvingades att skriva på avtal om att höja priset på sina valutor.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära