Handelsbanken Jordbruk, 22 augusti 2014

Skörd 2015

Spannmålspriserna har gått ned en hel del under det gångna året – en följd av globala rekordskördar på alla de tre stora grödorna vete, majs och sojabönor. Även 2013 var volymmässigt ett bra skördeår och 2014 blir andra året på raken med relativt stor lageruppbyggnad. Vete MATIF november 14 handlas i skrivande stund på EUR 171 (SEK 1.565) per ton – så sent som i april i år var samma kontrakt uppe på EUR 210 (SEK 1.985) per ton. Under 2013 handlades november 14-kontraktet stundtals ännu högre.

Vad vi upplever just nu är att lantbrukare som för nästa års skörd istället köper på termin (spekulerar i en prisuppgång och ökar sin risk) till antalet är klart fler än de lantbrukare som säljer på termin (skyddar sig mot ytterligare prisfall). Om det var djurproducenter som prissäkrade kommande foderinköp vore det mer förståeligt – men så är inte fallet, få av dessa har vaknat på samma sätt. Om denna riskvilja lönar sig vet ingen, främst bör det bero på huruvida väderproblem uteblir i världens större spannmålsregioner även under 2015 eller ej – om inte finns det skäl att tro att priserna kan pressas ytterligare nedåt.

Grafen nedan visar närmsta rullande termin på MATIF för de senaste tio åren – med tre väldigt tydliga pristoppar, intressant nog alla på nästan samma nivå.

Närmsta rullande termin på MATIF

  • 2006-07 ökade spannmålspriserna kraftigt som följd av minskad global produktion i kombination med ökad efterfrågan inte minst som energigröda.
  • Efter att vete MATIF handlats ned mot EUR 120 per ton fick vi sommaren 2010 återigen en kraftig prisuppgång – värme och torka gjorde att ryska vetefält praktiskt taget brann upp, varpå Ryssland senare införde exportförbud av spannmål i syfte att dämpa inhemsk inflation.
  • 2012 blev allt annat än problemfritt – Ryssland fick ännu lägre veteskörd än 2010, den amerikanska majsen upplevde den värsta torkan på över 50 år och jämfört med året innan föll produktionen i varierande grad i Europa, Australien och Sydamerika.

Kort sagt – vi har de senaste åren haft kraftiga prisuppgångar och även ett högt genomsnittspris men inte utan anledning.

Decemberterminen vete MATIF 2015 handlas just nu kring EUR 186 (SEK 1.705) per ton – en nivå som alltså verkar locka mer till köp än sälj även för producenter. Med ögonen på ovanstående vetegraf, med klart lägre nivåer bara för några få år sedan, kan det ses som förvånande att riskviljan är så stor. Märk väl att Handelsbankens vy inte är att priserna ska falla ytterligare, vi håller för tillfället en neutral vy i väntan på mer prognoser om höstsådden och potential för nästa års skörd men också i en tid av hög politisk oro där utfallet är svårt att sia om. Däremot är vi väldigt säkra på att risken för ytterligare prisfall åtminstone existerar.

Vad man heller inte bör bortse från är att EUR/SEK under perioden med låga spannmålspriser kring 2009 stundtals handlades bra mycket högre än idag, se graf nedan. En svag svensk krona i förhållande till euron gynnar svenska spannmålspriser och givetvis tvärtom. Handelsbankens prognos för EUR/SEK under det fjärde kvartalet 2015 är 8,75 – ganska väl i linje med de europeiska storbankernas snittprognos. Faller dessa prognoser in bör det alltså pressa ned svenska inhemska spannmålspriser.

EUR/SEK

Det är bråda dagar för landets spannmålsbönder, årets skörd är långt ifrån klar på många håll i landet – tyvärr med stora nederbördsrelaterade problem i inte minst i Halland och Västergötland. Och efter skörd ska det sås. Ändock kan det finnas skäl att, om inte annat när regnet faller och tröskan står stilla, fundera på hur riskerna kring nästa års skörd ska hanteras. Är verkligen dessa EUR 186 (SEK 1.705) per ton för lågt för att sälja ens en liten del? Kanske är säljoptioner intressant i detta läge – med vilka ett skydd mot fallande priser ges samtidigt som möjlighet att ta del av eventuell uppsida finns kvar. På nästföljande sidor följer några exempel med säljoptioner vete MATIF september 2015 för den som är intresserad.

Säljoptioner ger ibland ett bättre utfall än terminer och ibland tvärtom. Då produktionsnivån inte är helt säker bör heller inte hela volymen prissäkras. En kombination av dessa tre val är kanske det rätta. En tredjedel i varje är ett möjligt alternativ – med då två tredjedelar skyddat mot prisfall och två tredjedelar med möjlighet till att ta del av prisuppgång.

Optioner

Säljoptioner

En säljoption ger innehavaren en rättighet men inte en skyldighet att få sälja underliggande termin* till en viss förbestämd prisnivå (lösenpris) – vilket innebär att om terminspriset handlas över lösenpriset utnyttjar innehavaren inte sin säljoption och kan istället dra nytta av ett högre försäljningspris för fysisk vara. Ett köp av en option kommer aldrig kosta köparen mer än kostnaden för optionen, den s.k. premien.

*Vid affär med Handelsbanken hanterar banken försäljning och köp på börsen och betalar mellanskillnaden direkt till kund.

Följande visar exempel på möjligheter inför skörd 2015:

MATIF-optioner

Lösenpriset kan köparen välja själv och kan således vara både högre och lägre än i ovanstående exempel. Som synes kommer premien variera efter valt lösenpris – en säljoption med ett högre lösenpris kostar mer än en säljoption med ett lägre lösenpris. Oavsett lösenpris finns inga fasta nivåer på premien utan dessa beräknas vid varje affärstillfälle då nivån på dessa även är beroende av främst löptid och volatiliteten på underliggande terminskontrakt. Löptiden är nu relativt lång, men allt annat lika blir alltså dessa optioner billigare med tiden.

Antag att en lantbrukare köper den säljoption som i exemplet ovan har lösenpriset SEK 1.700 per ton och betalar premien SEK 137 per ton. Utfallet av denna affär om optionen behålls till förfallodatum blir då som följer utifrån några olika scenarion – vetepriset faller 20 procent, förblir oförändrat eller stiger 20 procent:

Vi antar i dessa exempel ett fysiskt vetepris som är exakt i nivå med terminspriset på MATIF.

Köper säljoption

Det kan tilläggas att köparen av en säljoption kan välja att sälja tillbaka optionen när som helst innan löptidens slut, alltså i detta fall innan den 17:e augusti.

Huruvida säljoptioner är ett mer attraktivt instrument att skydda sig mot ett prisfall än terminer finns det inget stående svar på, det varierar inte minst utifrån rådande prisnivå – dels på vetet och dels på prmien. I ovanstående utfall vore terminer en bättre lösning då priset föll och då priset var oförändrat – givetvis som följd av kostnaden för premien. Men när priset stiger kan en säljoption alltså bli ett klart mer fördelaktigt val, utan av ge avkall på skydd mot nedsida.

Om lantbrukaren tycker att premien i ovanstående exempel är dyr kan en option med ett lägre lösenpris väljas. Nedanstående tabell visar utfallet med samma tre scenarion som ovan om säljoptionen med lösenpriset SEK 1.650 per ton valts:

Option - Exempel

Som vi ser blev resultatet här något bättre i de fall då priset förblev oförändrat eller steg – som följd av att premien i detta fall var lägre med SEK 114 mot SEK 137. Dock var inte skyddet mot ett prisfall lika starkt, p.g.a. ett lägre lösenpris, och utfallet då priset föll blev alltså sämre.

Fördelen med att istället välja ett högre lösenpris är att skyddet mot nedsidan blir starkare – dock till en högre kostnad. Nedanstående tabell visar utfallet för den dyraste av säljoptionerna av de tre alternativen i tabell 1, den med lösenpriset SEK 1.750 per ton.

Option

Som synes gav ett högre lösenpris med tillhörande högre premie ett bättre resultat när priset föll på bekostnad av en mer begränsad uppsida.

Handelsbanken Jordbruk är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

scroll to top