Nyheter
Fläskkött – ingen korrelation med resten av råvarumarknaden
En kring julen högaktuell råvara är fläskköttet, något som inte minst märks på priset på julskinkan i de lokala livsmedelsbutikerna. Redan på juldagen faller priset kraftigt vilket tydliggör hur pass viktigt det är med timingen i handeln med denna råvara. Fläsk handlas på råvarubörserna, både som Frozen Pork Bellies och som fläskkött.
Marknaden för fläskkött är en marknad som i högsta grad domineras av de amerikanska jordbruksbönderna då detta land är världens största exportör av griskött. Priset styrs av säsongsvariationer, men också i en mycket hög grad av de cykler på fyra år som är en effekt av produktionsökningar från grisbönderna.
Hur osannolikt detta låter så är detta ett klassiskt problem som har observerats av nationalekonomer sedan många år. Den så kallade svincykeln, vilken ibland också benämns för Cattle Cycle eftersom samma fenomen förekommer även på denna marknad, beskriver det cykliska fenomenet som styr utbud och pris på marknaden för levande djur. Fenomenet uppmärksammades först på svinmarknaden i USA av Mordecai Ezekiel och i Tyskland av Artur Hanau.
Den amerikanska svinindustrin har historiskt sett präglats av cykliska variationer i lagren av griskött, fläskproduktionen och priserna på både slutprodukterna och avelsdjur. En cykel definieras som en produktions- eller prisrörelse som tenderar att hålla ett visst antal år och upprepar detta mönster under en lång period av år.
När det gäller lagren så kännetecknas dessa av perioder under vilka lagren ökar, något som är känt som ackumulationsfasen medan de perioder där lagren minskar kallas för likvidationsfaser.
Priscykler tenderar att vara motsatsen till produktionscykeln, men vändpunkter brukar inte förekomma vid identiska tidpunkter.
Dessa lika cykler orsakas av faktorer som är branschspecifika, men också av yttre påverkan. Bland de bakomliggande branschspecifika orsakerna kan nämnas grisarnas reproduktion och den tid som det tar för att anpassa produktionen till prisförändringar.
Andra faktorer är variationer i produktion av foderspannmål, till exempel majs och sojabönor, leveranser av konkurrenskraftigt kött, och ekonomiska, sociala och politiska faktorer som påverkar efterfrågan på griskött.
Den amerikanska svinproduktionen omfattar ett brett utbud av produktionsenheter, både när det gäller storlek och typ.
Faktorer som ålder och grad av mekanisering av anläggningarna, om det ett enstaka eller flera företag som samlat sina produktionsenheter, vilka typer av foder som endera odlas eller köps har stor betydelse för produktionskostnaderna, vilket även det geografiska läget har när det gäller vilja hos en enskild producent att variera produktionen. En svinfarm kan variera i storlek från några få suggor till besättningar om tiotusentals djur.
Större produktionsenheter med ett högt förhållande mellan investerat kapital och nedlagd arbetstid samt en högre mekanisering tenderar att vara mindre villiga att anpassa sin produktion – särskilt när priserna faller.
Antalet svin, en siffra som publiceras av det amerikanska jordbruksverket, USDA, den 1 december årligen, har stadigt ökat från 30 miljoner när data först började samlas in 1867 till omkring 65 miljoner grisar under 1920-talet. Sedan dess har den långsiktiga trenden emellertid varit en total besättning om cirka 55 miljoner grisar. Ett undantag var under andra världskriget när antalet grisar steg till över 80 miljoner.
Spindelnätsmodellen
För att förklara fenomenet av fluktuationer i jordbruksmarknaderna föreslog Nicholas Kaldor en modell som kallades spindelnätsmodellen som bygger på att produktion släpar och adaptiva förväntningar. Enligt denna modell ökar investeringarna när priserna är höga. Effekten försenas emellertid inom djurhållningen på grund av att det tar tid innan avelsdjuren producerar avkomma. När denna väl är mogen för slakt kommer marknaden att vara mättad som en följd av att så pass många nya aktörer har äntrat marknaden, vilket leder till en nedgång i priserna.
Som en följd av detta minskar produktionen men det tar lång tid innan effekterna syns, men när det gör detta kan detta leda till ökad efterfrågan och priser som åter ökar. Denna procedur upprepar sig cykliskt. Detta resulterar också i att utbuds- och efterfrågekurvorna kan liknas vid ett spindelnät.
Denna modell har också tillämpats i vissa arbetsintensiva sektorer: höga löner i en viss sektor leder till ett ökat antal studenter börjar studera relevanta ämnesområden. Flera år senare, när alla dessa studenter börjar leta efter arbete samtidigt är utsikterna till ett sådant arbete mycket sämre, något som i sin tur avskräcker studenter i senare årskullar från att studera detta ämne.
En alternativ modell
Kaldors modell innebär ett antagande om att investerarna gör systematiska misstag. I hans modell investerar grisfarmarna mer i sin produktion, till exempel genom att köpa ytterligare avelsdjur, då priserna är höga, när de istället borde skickat sina besättningar till slakt. Genom detta investeringsbeslut så får grisfarmarna de framtida priserna att falla. Hade de istället förutsett ett kommande prisfall och slaktat sina grisar skulle detta ha genererat betydligt högre vinster för investerarna.
Sherwin Rosen, Kevin M. Murphy, och José Scheinkman (1994) har föreslagit en alternativ modell där boskapsuppfödarna har helt rationella förväntningar om de framtida priserna. De visade att även i detta fall, så skulle rationella ranchägare välja avel istället för slakt under en treårig livstid, vilket även detta skulle göra att boskapspopulationerna varierar över tiden.
Bilden ovan visar hur den så kallade svincykeln styrs av såväl produktion, befintliga lager som av priset på fläskkött. Andra faktorer som har en betydande inverkan är foderpriserna och efterfrågan på den underliggande råvaran, i detta fall fläskköttet.
Diagrammet visar den första fasen, när fläskpriset alternativet priset på frozen pork bellies har stigit över marginalkostnaden, det vill säga vad det kostar att föda upp ännu ett svin. Det är vid denna tidpunkt som grisbönderna fattar beslut om att investera i ytterligare avelsdjur i syfte att öka sina besättningar.
Den direkta följden av detta beslut blir att de unga suggor som annars skulle gått till slakt istället går till avel, vilket får till effekt att priset på fläsk stiger eftersom det underliggande utbudet har minskat.
Då besättningarna har ökat och grisbönderna börjar skicka djur till slakt igen så kommer det ökade utbudet av fläskkött att leda till att priset på fläskkött först planar ut för att sedan falla eftersom efterfrågan ligger på en relativt konstant nivå.
När priset i den tredje fasen sedan faller så sjunker det under marginalkostnaden, vilket gör att grisbönderna får en förlust för varje ytterligare gris som föds upp. I syfte att minska detta skickas då grisarna till slakt i en större omfattning än i tidigare faser. Effekten blir att även de unga suggorna som annars skulle gått till avel går till slakt och att priset på fläskkött sjunker ytterligare. När så alla övertaliga besättningar har gått till slakt når priset åter sitt jämnviktsläge.
Lägg därtill att priset på såväl fläsk- som nötkött är starkt påverkat av foderpriserna, till exempel majs, havre och sojabönor med vilket korrelationen är negativ så ser vi att det finns ett stort antal faktorer som påverkar priset på fläskkött på råvarumarknaderna vilket gör det till en svårhandlad råvara.
Nyheter
Med vintern kom de högre elpriserna

Elpriserna i Norden ökade under slutet av november. Det innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med förra månaden. Ökningen beror främst på kyligt, torrt väder och ökad elanvändning, men även de oplanerade kärnkraftsstoppen påverkar just nu framförallt södra Sverige och Finland.

November månad avslutades med att medelspotpriset på elbörsen blev 82,13 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige). Hälften så dyrt som det rörliga priset samma period förra året (159,72 öre/kWh) och högre än det rörliga priset i oktober (49,66 öre/kWh).
– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Senaste veckan har det varit ett par reaktorstopp inom kärnkraften, vilket påverkat elpriset framförallt i elområde 3 och 4 och i Finland. Vattenmagasinen ligger på normala nivåer. Årets isläggning genomfördes i mitten av november och ledde då till en kortare tids produktionsneddragning med begränsad påverkan på elpriserna som följd. En planerad isläggning görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern. Ogynnsamma väderförhållanden har periodvis lett till isbildning på vindkraftsbladen vilket gett lägre vindkraftsproduktion.

Elpriserna är högre på kontinenten men terminspriserna för tysk el ligger just nu betydligt lägre än föregående år. Dessutom är Europas gaslager fyllda vilket motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

Nyheter
Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.
Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Venezuela gör militära förflyttningar
Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.
Nyheter
Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.
Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.
Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.
Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.
-
Nyheter4 veckor sedan
Snart inleds den tredje guldcykeln
-
Nyheter4 veckor sedan
8 bra litium-aktier om man vill investera i batterimetallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på levande svin i Kina störtar
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på apelsinjuice såg sin största nedgång på sex veckor
-
Nyheter3 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedan
Flera orsaker till att oljepriset faller kraftigt
-
Nyheter4 veckor sedan
Vattenfall ansöker om ny detaljplan för kärnkraft på Väröhalvön vid Ringhals