Följ oss

Nyheter

Fläskkött – ingen korrelation med resten av råvarumarknaden

Publicerat

den

Grisar

En kring julen högaktuell råvara är fläskköttet, något som inte minst märks på priset på julskinkan i de lokala livsmedelsbutikerna. Redan på juldagen faller priset kraftigt vilket tydliggör hur pass viktigt det är med timingen i handeln med denna råvara. Fläsk handlas på råvarubörserna, både som Frozen Pork Bellies och som fläskkött.

Marknaden för fläskkött är en marknad som i högsta grad domineras av de amerikanska jordbruksbönderna då detta land är världens största exportör av griskött. Priset styrs av säsongsvariationer, men också i en mycket hög grad av de cykler på fyra år som är en effekt av produktionsökningar från grisbönderna.

Hur osannolikt detta låter så är detta ett klassiskt problem som har observerats av nationalekonomer sedan många år. Den så kallade svincykeln, vilken ibland också benämns för Cattle Cycle eftersom samma fenomen förekommer även på denna marknad, beskriver det cykliska fenomenet som styr utbud och pris på marknaden för levande djur. Fenomenet uppmärksammades först på svinmarknaden i USA av Mordecai Ezekiel och i Tyskland av Artur Hanau.

Den amerikanska svinindustrin har historiskt sett präglats av cykliska variationer i lagren av griskött, fläskproduktionen och priserna på både slutprodukterna och avelsdjur. En cykel definieras som en produktions- eller prisrörelse som tenderar att hålla ett visst antal år och upprepar detta mönster under en lång period av år.

När det gäller lagren så kännetecknas dessa av perioder under vilka lagren ökar, något som är känt som ackumulationsfasen medan de perioder där lagren minskar kallas för likvidationsfaser.
Priscykler tenderar att vara motsatsen till produktionscykeln, men vändpunkter brukar inte förekomma vid identiska tidpunkter.

Dessa lika cykler orsakas av faktorer som är branschspecifika, men också av yttre påverkan. Bland de bakomliggande branschspecifika orsakerna kan nämnas grisarnas reproduktion och den tid som det tar för att anpassa produktionen till prisförändringar.

Andra faktorer är variationer i produktion av foderspannmål, till exempel majs och sojabönor, leveranser av konkurrenskraftigt kött, och ekonomiska, sociala och politiska faktorer som påverkar efterfrågan på griskött.

Den amerikanska svinproduktionen omfattar ett brett utbud av produktionsenheter, både när det gäller storlek och typ.

Faktorer som ålder och grad av mekanisering av anläggningarna, om det ett enstaka eller flera företag som samlat sina produktionsenheter, vilka typer av foder som endera odlas eller köps har stor betydelse för produktionskostnaderna, vilket även det geografiska läget har när det gäller vilja hos en enskild producent att variera produktionen. En svinfarm kan variera i storlek från några få suggor till besättningar om tiotusentals djur.

Större produktionsenheter med ett högt förhållande mellan investerat kapital och nedlagd arbetstid samt en högre mekanisering tenderar att vara mindre villiga att anpassa sin produktion – särskilt när priserna faller.

Antalet svin, en siffra som publiceras av det amerikanska jordbruksverket, USDA, den 1 december årligen, har stadigt ökat från 30 miljoner när data först började samlas in 1867 till omkring 65 miljoner grisar under 1920-talet. Sedan dess har den långsiktiga trenden emellertid varit en total besättning om cirka 55 miljoner grisar. Ett undantag var under andra världskriget när antalet grisar steg till över 80 miljoner.

Spindelnätsmodellen

För att förklara fenomenet av fluktuationer i jordbruksmarknaderna föreslog Nicholas Kaldor en modell som kallades spindelnätsmodellen som bygger på att produktion släpar och adaptiva förväntningar. Enligt denna modell ökar investeringarna när priserna är höga. Effekten försenas emellertid inom djurhållningen på grund av att det tar tid innan avelsdjuren producerar avkomma. När denna väl är mogen för slakt kommer marknaden att vara mättad som en följd av att så pass många nya aktörer har äntrat marknaden, vilket leder till en nedgång i priserna.

Som en följd av detta minskar produktionen men det tar lång tid innan effekterna syns, men när det gör detta kan detta leda till ökad efterfrågan och priser som åter ökar. Denna procedur upprepar sig cykliskt. Detta resulterar också i att utbuds- och efterfrågekurvorna kan liknas vid ett spindelnät.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Spindelnätsmodellen för fläskkött - Utbud och efterfrågan

Denna modell har också tillämpats i vissa arbetsintensiva sektorer: höga löner i en viss sektor leder till ett ökat antal studenter börjar studera relevanta ämnesområden. Flera år senare, när alla dessa studenter börjar leta efter arbete samtidigt är utsikterna till ett sådant arbete mycket sämre, något som i sin tur avskräcker studenter i senare årskullar från att studera detta ämne.

En alternativ modell

Kaldors modell innebär ett antagande om att investerarna gör systematiska misstag. I hans modell investerar grisfarmarna mer i sin produktion, till exempel genom att köpa ytterligare avelsdjur, då priserna är höga, när de istället borde skickat sina besättningar till slakt. Genom detta investeringsbeslut så får grisfarmarna de framtida priserna att falla. Hade de istället förutsett ett kommande prisfall och slaktat sina grisar skulle detta ha genererat betydligt högre vinster för investerarna.

Sherwin Rosen, Kevin M. Murphy, och José Scheinkman (1994) har föreslagit en alternativ modell där boskapsuppfödarna har helt rationella förväntningar om de framtida priserna. De visade att även i detta fall, så skulle rationella ranchägare välja avel istället för slakt under en treårig livstid, vilket även detta skulle göra att boskapspopulationerna varierar över tiden.

Pris, lager, tillgång och efterfrågan på fläskkött

Bilden ovan visar hur den så kallade svincykeln styrs av såväl produktion, befintliga lager som av priset på fläskkött. Andra faktorer som har en betydande inverkan är foderpriserna och efterfrågan på den underliggande råvaran, i detta fall fläskköttet.

Diagrammet visar den första fasen, när fläskpriset alternativet priset på frozen pork bellies har stigit över marginalkostnaden, det vill säga vad det kostar att föda upp ännu ett svin. Det är vid denna tidpunkt som grisbönderna fattar beslut om att investera i ytterligare avelsdjur i syfte att öka sina besättningar.

Den direkta följden av detta beslut blir att de unga suggor som annars skulle gått till slakt istället går till avel, vilket får till effekt att priset på fläsk stiger eftersom det underliggande utbudet har minskat.

Då besättningarna har ökat och grisbönderna börjar skicka djur till slakt igen så kommer det ökade utbudet av fläskkött att leda till att priset på fläskkött först planar ut för att sedan falla eftersom efterfrågan ligger på en relativt konstant nivå.

När priset i den tredje fasen sedan faller så sjunker det under marginalkostnaden, vilket gör att grisbönderna får en förlust för varje ytterligare gris som föds upp. I syfte att minska detta skickas då grisarna till slakt i en större omfattning än i tidigare faser. Effekten blir att även de unga suggorna som annars skulle gått till avel går till slakt och att priset på fläskkött sjunker ytterligare. När så alla övertaliga besättningar har gått till slakt når priset åter sitt jämnviktsläge.

Lägg därtill att priset på såväl fläsk- som nötkött är starkt påverkat av foderpriserna, till exempel majs, havre och sojabönor med vilket korrelationen är negativ så ser vi att det finns ett stort antal faktorer som påverkar priset på fläskkött på råvarumarknaderna vilket gör det till en svårhandlad råvara.

Produktionscykel för fläskkött

Nyheter

Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt

Publicerat

den

Priset på USD går ner

En stor del av all råvaruhandel och -affärer prissätts i amerikanska dollar. Därför ser man exempelvis ofta att när dollarkursen går ner så går guldpriset upp, den ena förändringen tar ut den andra.

Valutor är något knepigt eftersom alla priser är relativa. För att få en bättre uppfattning om hur USD utvecklas så brukar man använda ett index som mäter USD mot ett flertal andra valutor. Ett av de vanligaste indexen är DXY.

Nedan är en graf över utvecklingen på DXY under handelstimmarna i april. Trumps agerande har fått dollarn att falla kraftigt, där framför allt tre händelser har lett till branta fall.

Utvecklingen på dollarindexet DXY per handelstimme hittills under april.

En svagare dollar gör att råvaror vid samma pris i dollar blir billigare för alla kunder utanför USA. För länder som importerar mycket råvaror är en svagare USD oftast positivt, som exempelvis Indien. För länder som exporterar mycket råvaror är en svagare USD oftast dåligt, som exempelvis Brasilien och Ryssland.

Det finns en stor allmän efterfrågan på guld just nu, men det får även understöd av en svagare USD. För oljeproducenter är utvecklingen desto tråkigare. Samtidigt som USD går ner så går också priset på olja i USD ner. De drabbas av en dubbel negativ effekt.

Trump har hela tiden pratat om att han vill få ner priset på USD då han anser att det är konstgjort högt, så ur det perspektivet är utvecklingen en stor framgång. Sedan var nog inte tanken att det skulle gå ner på detta sätt utan att det skulle ske genom att andra länder tvingades att skriva på avtal om att höja priset på sina valutor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns

Publicerat

den

Den allt större geopolitiska oron och Trumps ekonomiska kaos har gett bränsle till guldpriset. Tidigare idag tangerade spotpriset på guld 3400 USD och terminspriset var uppe på 3402 USD. Just nu finns det ingenting som stoppar guldpriset, det tillkommer hela tiden fler köpare. Vi ser dock inte bara en kraftigt uppgång det senaste året, priset har stigit kraftigt under en period på 20 år. Det är egentligen inte så konstigt, för 20 år sedan var världen väldigt mycket fattigare än idag, flera miljarder människor har fått det avsevärt bättre, och om de ekonomierna lägger en liten andel av sin ökade rikedom på guld så slår det igenom.

Spotpriset på guld i USA
Spotpriset på guld i USA.
Spotpriset på guld i USD över lång tid
Spotpriset på guld i USA under lång tid.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Publicerat

den

Kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.

Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Kinas produktion av kol, januari till mars per år.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära