Följ oss

Nyheter

Europas banker undviker råvaruföretag

Publicerat

den

Skyskrapor

Under det senaste halvseklet har en liten grupp europeiska banker finansierat handeln med råvaror och skapat ett symbiotiskt förhållande till råvaruhandlarna som satte dem i hjärtat av en enorm expansion i den globala handeln.

Skyskrapor

När Marc Rich behövde 100 miljoner dollar för att köpa iransk olja och kickstarta det som skulle bli världens största handelshandlare, gick han till den franska banken Paribas. När en grupp råvaruhandlare behövde kapital för att ta över Vitol och förvandla företaget till världens största oljehandlare, vände de sig till den nederländska banken ABN.

Trenden har vänt

Nu har trenden vänt. ABN Amro Bank tillkännagav att de skulle sluta med finansieringen av råvaror. BNP Paribas granskar sitt engagemang och kan stänga sin specialiserade enhet, rapporterade Bloomberg tidigare denna månad. Rabobank granskar också sin verksamhet. Efter en rad kollapser och skandaler som har gett bankerna miljarder dollar i förluster ser nästan alla ledande långivare över sin närvaro i sektorn.

För råvaruhandlare, som är vana att betala för laster av olja, metaller eller jordbruksprodukter värda tiotals miljarder dollar med billiga banklinor, kan de europeiska bankernas skifte höja kostnaderna och tvinga dem att leta efter nya finansieringsformer eller helt enkelt pressa ut mindre företag från branschen.

”Råvarufinansiering som vi känner till den idag kommer inte att finnas på ett meningsfullt sätt om fem till tio år från och med nu” säger Walter Vollebregt, tidigare chef för finans- och metallhandelsfinansiering för Rabobank, som nu är branschkonsult. ”Handelsföretag är knappast redo för vad som kommer att komma.

Ett dussin råvaruhandelförvaltare berättade för Bloomberg att de förväntar sig att de europeiska bankerna kommer att höja finansieringskostnader för råvaruhandeln. Medan vissa större handelsföretag tror att de kommer att dra nytta av en omskakning av branschen, fruktar andra att bankernas agerande kan skada alla aktörer på marknaden.

Koloniala rötter

Europeiska bankers engagemang i råvaruhandeln har sina rötter i kontinentens kolonialhistoria. Ett av ABN Amros föregångsföretag var Nederlandsche Handel-Maatschappij, NHM, som grundades 1824 för att handla kaffe, socker och te i Asien. Många franska banker engagerade sig i handeln via Frankrikes tidigare kolonier i Afrika.

Den moderna råvarufinansieringen började när Paribas började finansiera pionjärer inom oljehandeln som Marc Rich från Genève-kontoret på 1970-talet. Genom att använda lasten på de varor som finansierades som säkerhet kunde råvaruhandlarna få en finansiering till en kostnad endast marginellt dyrare än bankernas egna lånekostnader.

Men även om det kan ha varit livskraftigt när allt gick bra, har en serie skandaler skakat om branschen. Det mest anmärkningsvärda var när oljehandlaren Hin Leong Trading kollapsade i april 2020. Konkursen omfattade anklagelser om bedrägeri och lämnade 23 banker med fordringar om 3,5 miljarder dollar.

”Det hjälper inte att den nuvarande lågräntemiljön tvingade dem att tillhandahålla tjänsten för en lägre kostnad och de försökte alla öka volymen för att kompensera för lägre inkomster. För att öka volymen måste du tyvärr börja ta itu med motsvarigheter i lägre kvalitet, säger Ernesto Leon-Gambetta, tidigare chef för soft commodities vid Noble Group.

Konsultföretaget Coalition Development uppskattar att bankindustrins intäkter från råvaruhandeln minskade med 29 procent under första halvåret 202. ”Under de senaste fem eller sex åren, med bestämmelserna, är slutresultatet för de stora europeiska handelsbankerna noll eller negativt” sade Vollebregt.

Flockeffekt

De senaste förlusterna är inte det enda problemet. Ständigt stramare bankbestämmelser – inklusive Basel 4 – gör handeln med råvarufinansiering mindre attraktiv, enligt Jean-Francois Lambert, en konsult och tidigare bankman. ”Varje bank måste ompröva sin portfölj, effekten kommer att bli betydande.”

Den nederländska baserade ING Groep är en av sektorledarna med en exponering om drygt 20 miljarders euro i slutet av juni. Banken är fortfarande engagerat i finansiering av råvaror, men är mer försiktig när det gäller utlåning till sektorn.

Bland de franska bankerna skärper också Societé Generale riskkontrollen och har tagit ett steg tillbaka från Asien med nedläggningen av sitt kontor i Singapore. Natixis har också minskat sin exponering för finansiering av handel med energi och naturresurser.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Pressade råvaruhandlare

Nedskärningarna pressar redan några av de mindre och medelstora råvaruhandelsföretagen. En verkställande direktör för ett handelshus sade att hans kunders användning av sina kreditlinjer, som vanligtvis är cirka 35 procent, hade nästan fördubblats sedan juni 2020.

”Detta kommer att påverka i stort alla Tier 2- och Tier 3-spelare,” säger Lambert. ”De kommer att möta en situation där såvida de inte har den perfekta balansräkningen, de perfekta systemen, den perfekta styrningen, så kommer de att få det svårare att låna.”

Råvaruföretag verksamma inom soft commodities är särskilt oroliga för franska bankers exit, av vilka många finansierar mindre exportörer av kakao i Elfenbenskusten.

Chefer vid flera medelstora handelshus sa att de ville utöka sin pool av långivare, medan andra betalar extra avgifter för att säkra engagerade linjer från sina banker. Vissa ifrågasätter till och med om de kunde överleva utan bankfinansiering helt.

Medan vissa schweiziska banker fortfarande är intresserade av att utöka sin närvaro i sektorn, är det få som vill fylla det gap som uppstår av de som lämnar. Det tyder på att handlare kommer att behöva utnyttja dyrare finansiering utanför banken eller helt enkelt handla mindre.

Även bland branschens jättar finns det ett erkännande av att kostnaderna kommer att stiga. Företag som Trafigura och Mercuria, två av världens fem största oljehandlare, har erbjudit ”Covid-19-premier” till långivare i de senaste erbjudandena, vilket effektivt höjer räntan de betalar.

Gräns för tillväxt

De flesta chefer vid större handelshus är för närvarande avslappnade över situationen och hävdar att deras förmåga att få tillgång till bredare skuld- och aktiemarknader borde ge dem en konkurrensfördel jämfört med mindre aktörer. Efter fem år där oljehandelns volymer hos de tre största handlarna har ökat 70 procent, ser all tillväxt dock orealistisk ut. Det Coronavirusinducerade efterfrågefallet är en del av orsaken; men så är bankernas minskade finansiering.

I slutändan, såvida inte alltför många andra banker följer ABN Amro, kan påverkan på flödet av råvaror runt om i världen vara minimal. Men konsumenter och producenter kommer att betala för det genom något mindre effektiva marknader.

”Om det inte finns någon bank i morgon för att finansiera handeln, kan du emittera obligationer, du kan öka kapitalet genom nyemissioner. Du har andra sätt att få finansiering” sa Jean-Pierre Adamian, verkställande direktör för metallhandlaren Transamine, och tillade att hans företag för närvarande har massor av bankfinansiering ”De är kanske lite dyrare, men det är samma för alla. I slutet kommer producenterna att betala. ”

Men handelshusens kyla kan snabbt försvinna om oljepriset stiger betydligt. Låga priser innebär att varje last är mindre värd, och det har underlättat finansieringsbehovet när bankerna har dragit sig tillbaka. Om priserna stiger, så kommer också handlarnas behov av finansiering att öka. ”Om plötsligt oljepriset hoppar från 45 USD till 80 USD, så kommer vi säkert att ha ett problem för alla” sade Lambert.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära