Nyheter
Chicagobörsen har en långsiktig syn på Svarta Havsvetet
CME, bolaget som bland annat driver Chicago Mercantile Exchange och Chicago Board of Trade, har sagt att bolaget är långsiktigt i sin satsning på terminer i Svarta Havsvete. Vetemarknaden har fått en betydande fokus hos placerarna under den senare tiden, och just Svarta Havsvete är en möjlig framtida viktig råvara eftersom regionen, till vilken hör Rumänien, Ryssland och Ukraina, är en viktig källa för produktion av vete även om det har varit svårt att få investerarna att bli intresserade av derivat på denna marknad.
Priset på vete steg under förra månaden med 15 procent på råvarubörsen i Chicago och cirka 7 till 8 procent på börserna i Paris och Sydney på grund av oron för torka i Södra Ukraina och i Ryssland. Trots denna oro har detta inte gett effekt i den handel som CME Group tillhandahåller i Svarta Havsveteterminer, det har inte registerats några avslut sedan den andra handelsdagen då fem affärer gjordes i septemberkontraktet. Det betyder emellertid inte att det finns ett ointresse för dessa terminer, många av de avtal som redan har ingåtts mellan producenter och köpare löper över flera år och det kommer ta tid att få dessa att handla på börsen istället. Av denna anledning har CME valt att lägga en del av utbildningarna för denna handel i Bulgarien, Kazakstan och Ukraina, förutom i Nordamerika och Mellanöstern, områden där de stora köpare finns.
Två kontinenter
En av de farhågor som kritiker har framfört är kontraktens geografiska mångfald eftersom det täcker leveranser som kommer från ett område som sträcker sig från Rumänien i den östra delen av EU till Kazakstan, mer än 3.200 kilometer bort. Detta innebär två olika kontinenter, förutom olika rättsystem och kulturer.
Ursprungligen hade CME Group endast för avsikt att inrikta sig på Ukraina, men det visade sig snart att det fanns ett stort intresse även från producenter och köpare i Ryssland, Bulgarien och Rumänien. Med det initiala kontraktets utformning saknade dessa möjligheter att hedga sig.
Kvalitetsskillnader
Även om geografin är ett överkomligt problem så är utbudet av de olika vetetyper som produceras inom regionen ett större problem.
Kazakstan, till exempel, är en betydande producent av vårvete med höga proteinhalter, medan Ukraina är till stor del bidrar med höstvete som huvudsakligen används som djurfoder. En lösning är att CME på sikt lanserar olika typer av kontrakt, fokuserade på foder och kvarnvete, givet att det visar sig att det finns en efterfrågan på detta.
Det befintliga terminskontraktet kan emellertid användas som ett prissättningsverktyg och fungera som ett benchmark, ett riktmärke mot vilket aktuella skördar kan prissättas och ges premium för högre kvalitéer och rabatter för de skördar som har en lägre kvalité.
Leverans versus riskhantering
Trots allt, kontraktets huvudsakliga roll är att erbjuda vägledande priser på vete från en region där både klimatet och skördarna är dåligt korrelerade med det i Chicago som i dag fungerar som ett riktmärke för världens vetemarknader, eller Paris, den europeiska marknaden som drivs av NYSE Euronext som också spelar en viktig roll för prissättningen av vete. CME säger att börsen erbjuder ett kontrakt som gör det möjligt för människor att hantera risker.
Kontraktet uppfyller, trots det låga antalet gjorda avslut, de specifikationer för leverans som CMC ställer, vilket är en förutsättning för att kontraktet skall kunna komma att efterfrågas. Under juli 2012 genomförde CME test av en leverans i Ukraina som kanaliserades genom CMEs system för att säkerställa att lagerplatserna kan hantera de fysiska transaktionerna.
Även Kanada
CME Group tar nu även denna filosofi till Kanada. Istället för att som konkurrenten ICE, Intercontinental Exchange, införa ett helt nytt terminskontrakt för det högkvalitativa vårvetet från ett land där försäljningen av vete kommer att liberaliseras från och med nästa månad har CME Group istället valt att trycka på fördelarna med att använda det likvida terminskontraktet på mjukt rött höstvete som en benchmark.
Orsaken är att det visserligen går att starta nya kontrakt för olika typer av vete, men att marknaden enligt CME alltid tenderar att söka sig till det mest likvida kontraktet så länge aktörerna ser en korrelation vilket är varför så pass många använder sig av de vetekontrakt som handlas på Chicagos råvarubörser.
Vad gäller frågan huruvida ICE avser lansera terminskontrakt på Svarta Havsvete har vi idag inga indikationer på att så kommer ske, vilket kan förklaras av det låga antalet omsatta kontrakt. På sikt, och om det kommer att bli en betydligt mer aktiv handel, kan frågan komma att väckas igen.
Nyheter
Ett samtal om guld, silver, olja och skog
Ett samtal om råvarorna guld, silver, olja och skog. Experter som ger sin syn i programmet är Daniel Karlgren, investeringschef på Captor, Rhona O’Connell, chef för marknadsanalys på Stone X och Ole Hansen råvarustrategichef på Saxo Bank.
Rhona O’Connell beskriver silver som en “askungenmetall”, en metall som ibland behandlas som industriråvara och ibland som ädelmetall. Panelen håller med om att volatiliteten är extrem och att prisrörelser ofta drivs av spekulation snarare än fundamenta. Likviditeten gör att silver snabbt stiger och lika snabbt faller.
Nyheter
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.
Nyheter
Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.
Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.
Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan
Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.
Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.
-
Nyheter3 veckor sedanGoldman Sachs höjer prognosen för guld, tror priset når 4900 USD
-
Nyheter4 veckor sedanBlykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete
-
Nyheter4 veckor sedanGuld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Nyheter2 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedanNytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om guld, olja, koppar och stål
-
Analys4 veckor sedanOPEC+ will likely unwind 500 kb/d of voluntary quotas in October. But a full unwind of 1.5 mb/d in one go could be in the cards
-
Nyheter4 veckor sedanNeptune Energy bekräftar enorma litiumfyndigheter i Tyskland

