Följ oss

Nyheter

Chicagobörsen har en långsiktig syn på Svarta Havsvetet

Publicerat

den

Prima vete finns vid svarta havetCME, bolaget som bland annat driver Chicago Mercantile Exchange och Chicago Board of Trade, har sagt att bolaget är långsiktigt i sin satsning på terminer i Svarta Havsvete. Vetemarknaden har fått en betydande fokus hos placerarna under den senare tiden, och just Svarta Havsvete är en möjlig framtida viktig råvara eftersom regionen, till vilken hör Rumänien, Ryssland och Ukraina, är en viktig källa för produktion av vete även om det har varit svårt att få investerarna att bli intresserade av derivat på denna marknad.

Priset på vete steg under förra månaden med 15 procent på råvarubörsen i Chicago och cirka 7 till 8 procent på börserna i Paris och Sydney på grund av oron för torka i Södra Ukraina och i Ryssland. Trots denna oro har detta inte gett effekt i den handel som CME Group tillhandahåller i Svarta Havsveteterminer, det har inte registerats några avslut sedan den andra handelsdagen då fem affärer gjordes i septemberkontraktet. Det betyder emellertid inte att det finns ett ointresse för dessa terminer, många av de avtal som redan har ingåtts mellan producenter och köpare löper över flera år och det kommer ta tid att få dessa att handla på börsen istället. Av denna anledning har CME valt att lägga en del av utbildningarna för denna handel i Bulgarien, Kazakstan och Ukraina, förutom i Nordamerika och Mellanöstern, områden där de stora köpare finns.

Två kontinenter

En av de farhågor som kritiker har framfört är kontraktens geografiska mångfald eftersom det täcker leveranser som kommer från ett område som sträcker sig från Rumänien i den östra delen av EU till Kazakstan, mer än 3.200 kilometer bort. Detta innebär två olika kontinenter, förutom olika rättsystem och kulturer.

Ursprungligen hade CME Group endast för avsikt att inrikta sig på Ukraina, men det visade sig snart att det fanns ett stort intresse även från producenter och köpare i Ryssland, Bulgarien och Rumänien. Med det initiala kontraktets utformning saknade dessa möjligheter att hedga sig.

Kvalitetsskillnader

Även om geografin är ett överkomligt problem så är utbudet av de olika vetetyper som produceras inom regionen ett större problem.

Kazakstan, till exempel, är en betydande producent av vårvete med höga proteinhalter, medan Ukraina är till stor del bidrar med höstvete som huvudsakligen används som djurfoder. En lösning är att CME på sikt lanserar olika typer av kontrakt, fokuserade på foder och kvarnvete, givet att det visar sig att det finns en efterfrågan på detta.

Det befintliga terminskontraktet kan emellertid användas som ett prissättningsverktyg och fungera som ett benchmark, ett riktmärke mot vilket aktuella skördar kan prissättas och ges premium för högre kvalitéer och rabatter för de skördar som har en lägre kvalité.

Leverans versus riskhantering

Trots allt, kontraktets huvudsakliga roll är att erbjuda vägledande priser på vete från en region där både klimatet och skördarna är dåligt korrelerade med det i Chicago som i dag fungerar som ett riktmärke för världens vetemarknader, eller Paris, den europeiska marknaden som drivs av NYSE Euronext som också spelar en viktig roll för prissättningen av vete. CME säger att börsen erbjuder ett kontrakt som gör det möjligt för människor att hantera risker.

Kontraktet uppfyller, trots det låga antalet gjorda avslut, de specifikationer för leverans som CMC ställer, vilket är en förutsättning för att kontraktet skall kunna komma att efterfrågas. Under juli 2012 genomförde CME test av en leverans i Ukraina som kanaliserades genom CMEs system för att säkerställa att lagerplatserna kan hantera de fysiska transaktionerna.

Även Kanada

CME Group tar nu även denna filosofi till Kanada. Istället för att som konkurrenten ICE, Intercontinental Exchange, införa ett helt nytt terminskontrakt för det högkvalitativa vårvetet från ett land där försäljningen av vete kommer att liberaliseras från och med nästa månad har CME Group istället valt att trycka på fördelarna med att använda det likvida terminskontraktet på mjukt rött höstvete som en benchmark.

Orsaken är att det visserligen går att starta nya kontrakt för olika typer av vete, men att marknaden enligt CME alltid tenderar att söka sig till det mest likvida kontraktet så länge aktörerna ser en korrelation vilket är varför så pass många använder sig av de vetekontrakt som handlas på Chicagos råvarubörser.

Vad gäller frågan huruvida ICE avser lansera terminskontrakt på Svarta Havsvete har vi idag inga indikationer på att så kommer ske, vilket kan förklaras av det låga antalet omsatta kontrakt. På sikt, och om det kommer att bli en betydligt mer aktiv handel, kan frågan komma att väckas igen.

Nyheter

Neil Atkinson spår att priset på olja kommer att stiga till 70 USD

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Olja handlas kring 65 USD, lite högre eller lägre beroende på vilken sort vi tittar på. EIA tror att priset faller till 50 USD under början av 2026. Energianalytikern Neil Atkinson spår dock en mindre ökning till 70 USD. Han tror på en starkare efterfrågan, stabil skifferproduktion och ett OPEC som kan justera sin produktionen.

EFN Råvaror med Anna Stjernquist och Peter Hedlund, analytiker på Finansmagasinet, går igenom situationen på oljemarknaden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Uppgång i oljepriset väntas under hösten enligt den tekniska analysen

Publicerat

den

Teknisk analys på olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson på Tendens har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt brent, och den visar att en uppgång är att vänta under hösten.

Fortsätt läsa

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära