Nyheter
Kanadas vetemonopol upphör
De kanadensiska lagstiftarna har öppnat landets gränser för export av vete på ett sätt som inte setts på 69 år. Canadian Wheat Board var länge det sista monopolet när det gäller vete sedan Australien 2008 öppnade marknaden för fri konkurrens. Redan under augusti 2012 kan den kanadensiska vetemarknaden komma att konkurrensutsättas. Därmed blir det möjligt för de kanadensiska bönderna att fritt sälja sina grödor till vilken köpare de vill, de är inte längre hänvisade till att sälja detta till de spannmålshandlare som Canadian Wheat Board pekar ut.
Hur detta legala beslut kommer att påverka prisbilden för de kanadensiska bönderna vet vi i dag inte, men effekterna lär inte bli annat än kortsiktiga då vetemarknaden redan befinner sig i equilibrium. Vetet från Kanada står med sin årliga veteproduktion om 21,6 miljoner ton för marginella tre (3) procent av den globala produktionen, vilket är hälften av vad den var för tjugo år sedan.
De stora vinnarna lär bli spannmålshandlare som Cargill och Viterra som från och med hösten 2012 kommer att få betydligt mer vete att handla med. Vi bedömer även att exporten av vete från Kanada till USA kommer att öka betydligt, i alla fall initialt då de kanadensiska bönderna nu erbjuds en valfrihet som de tidigare saknat. Den amerikanska marknaden tappar allt fler hektar vete till förmån för balj- och oljeväxter varför det finns ett uppdämt behov på den amerikanska marknaden efter mer vete.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter3 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Nyheter3 veckor sedanEfter tillväxten: Guldbrev satsar på expansion i Europa
-
Analys6 dagar sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys2 dagar sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades

