Nyheter
Vätgaslager sänker den rörliga produktionskostnaden av vätgas med upp till 40 procent
Hybrit har nu testat ett vätgaslager kommersiellt på elmarknaden med mycket positiva resultat. Genom att lägga till lagring kan den rörliga kostnaden för vätgasproduktion sänkas rejält, med mellan 25 till 40 procent.
Vätgaslagret användes under cirka en månad direkt mot elmarknaden. Uppdraget var att producera vätgas från fossilfri el med rörligt elpris till så låg kostnad som möjligt, till exempel under vissa delar av dagen eller under längre perioder med god tillgång på väderberoende elproduktion. Vätgasen levererades i ett jämnt flöde till SSAB.
– Trots att Vattenfalls optimering av handel och drift mot riktiga elpriser genomfördes under en period med låga prisvariationer blev resultaten mycket bra. Testerna har bedrivits i nära samarbete mellan Hybrit Development och Vattenfall och genom att göra det på riktigt kunde vi följa i realtid hur mycket pengar som sparades genom att nyttja lagret, säger Marie Anheden, senior projektledare på Hybrit.
Vattenfall skriver att alla forskningskampanjer på vätgaslagret, som ligger i anslutning till Hybrits pilotanläggning för fossilfritt järn i Luleå, hittills har visat lovande resultat. Själva konstruktionen har visat sig vara väl lämpad för snabba tömningar och fyllningar blandat med perioder med lägre aktivitet. I den senaste kampanjen för att sänka priset på vätgasproduktionen användes ett simuleringsverktyg, en ny optimeringsmodell och det 100 kubikmeter stora pilotvätgaslagret i Luleå.
– Det här är spännande och viktiga resultat eftersom vätgas från fossilfri el är en av nycklarna till industrins omställning. Storskalig vätgaslagring gör det möjligt att anpassa elanvändningen i ett elsystem med varierande tillgång och priser, samtidigt som industrin kan försörjas med vätgas på ett stabilare och kostnadseffektivare sätt. Använt i stor skala kan vätgaslagring ha en dämpande verkan på elprisvariationer, vilket skulle gynna investeringar i ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag, säger Mikael Nordlander, chef för Vattenfalls industrisamarbeten.
– LKAB ska ställa om hela produktionen av järnmalmsprodukter till fossilfri järnsvamp framställd med vätgas, så det här är mycket viktiga resultat för oss. Vi kommer att behöva producera över en miljon ton vätgas och förbruka över 70 TWh fossilfri el per år när vi ställt om hela verksamheten år 2050. Att pressa kostnaderna är därför helt nödvändigt, säger Stefan Savonen, energi- och klimatansvarig på LKAB.
– Det är glädjande att HYBRIT-samarbetet har resulterat i ännu ett positivt resultat som vi nu kan visa upp. Forskningen ger oss trygghet och självförtroende att fortsätta utveckla en fossilfri värdekedja tillsammans med Vattenfall och LKAB, och vätgaslagret samt den fossilfria energiförsörjningen är förstås viktiga delar av helheten, säger Tomas Hirsch, Energidirektör på SSAB.
Fakta:
- Testet: Vätgasproduktionen på maximalt ca 5 MW budades in på elmarknaden dagligen av Vattenfall och produktionsplanen skickades sedan till Hybrit.
- Vätgaslagret togs först i drift under sommaren 2022 och testerna pågår till 2024.
- I lagret testas vätgaslagring med känd teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern).
- Den fossilfria vätgasen (grön vätgas) produceras genom vattenelektrolys med fossilfri el på HYBRIT-piloten.
- Lagret är en pilotanläggning på 100 kubikmeter och innehåller vätgas som är trycksatt till upp till 250 bar. I full skala, potentiellt på 100 000-120 000 m3 som lagrar 100 GWh el omvandlad till vätgas, räcker det för ett fullstort stålverks produktion i upp till fyra dagar.
- Pilotlagret, ett stålinklätt bergrum, ligger cirka 30 meter från markytan och cirka 100 meter in via en anslutningstunnel.
- Vattenfall, SSAB och LKAB har investerat 200 miljoner kronor (delat lika mellan ägarbolagen) och Energimyndigheten har via Industriklivet stöttat projektet med drygt 52 miljoner kronor.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

