Följ oss

Nyheter

Vätgaslager sänker den rörliga produktionskostnaden av vätgas med upp till 40 procent

Publicerat

den

Vätgaslager hos Hybrit

Hybrit har nu testat ett vätgaslager kommersiellt på elmarknaden med mycket positiva resultat. Genom att lägga till lagring kan den rörliga kostnaden för vätgasproduktion sänkas rejält, med mellan 25 till 40 procent.

Vätgaslagret användes under cirka en månad direkt mot elmarknaden. Uppdraget var att producera vätgas från fossilfri el med rörligt elpris till så låg kostnad som möjligt, till exempel under vissa delar av dagen eller under längre perioder med god tillgång på väderberoende elproduktion. Vätgasen levererades i ett jämnt flöde till SSAB.

– Trots att Vattenfalls optimering av handel och drift mot riktiga elpriser genomfördes under en period med låga prisvariationer blev resultaten mycket bra. Testerna har bedrivits i nära samarbete mellan Hybrit Development och Vattenfall och genom att göra det på riktigt kunde vi följa i realtid hur mycket pengar som sparades genom att nyttja lagret, säger Marie Anheden, senior projektledare på Hybrit.

Vattenfall skriver att alla forskningskampanjer på vätgaslagret, som ligger i anslutning till Hybrits pilotanläggning för fossilfritt järn i Luleå, hittills har visat lovande resultat. Själva konstruktionen har visat sig vara väl lämpad för snabba tömningar och fyllningar blandat med perioder med lägre aktivitet. I den senaste kampanjen för att sänka priset på vätgasproduktionen användes ett simuleringsverktyg, en ny optimeringsmodell och det 100 kubikmeter stora pilotvätgaslagret i Luleå.

– Det här är spännande och viktiga resultat eftersom vätgas från fossilfri el är en av nycklarna till industrins omställning. Storskalig vätgaslagring gör det möjligt att anpassa elanvändningen i ett elsystem med varierande tillgång och priser, samtidigt som industrin kan försörjas med vätgas på ett stabilare och kostnadseffektivare sätt. Använt i stor skala kan vätgaslagring ha en dämpande verkan på elprisvariationer, vilket skulle gynna investeringar i ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag, säger Mikael Nordlander, chef för Vattenfalls industrisamarbeten.

– LKAB ska ställa om hela produktionen av järnmalmsprodukter till fossilfri järnsvamp framställd med vätgas, så det här är mycket viktiga resultat för oss. Vi kommer att behöva producera över en miljon ton vätgas och förbruka över 70 TWh fossilfri el per år när vi ställt om hela verksamheten år 2050. Att pressa kostnaderna är därför helt nödvändigt, säger Stefan Savonen, energi- och klimatansvarig på LKAB.

– Det är glädjande att HYBRIT-samarbetet har resulterat i ännu ett positivt resultat som vi nu kan visa upp. Forskningen ger oss trygghet och självförtroende att fortsätta utveckla en fossilfri värdekedja tillsammans med Vattenfall och LKAB, och vätgaslagret samt den fossilfria energiförsörjningen är förstås viktiga delar av helheten, säger Tomas Hirsch, Energidirektör på SSAB.

Fakta:

  • Testet: Vätgasproduktionen på maximalt ca 5 MW budades in på elmarknaden dagligen av Vattenfall och produktionsplanen skickades sedan till Hybrit.
  • Vätgaslagret togs först i drift under sommaren 2022 och testerna pågår till 2024.
  • I lagret testas vätgaslagring med känd teknik, så kallad LRC (Lined Rock Cavern).
  • Den fossilfria vätgasen (grön vätgas) produceras genom vattenelektrolys med fossilfri el på HYBRIT-piloten.
  • Lagret är en pilotanläggning på 100 kubikmeter och innehåller vätgas som är trycksatt till upp till 250 bar. I full skala, potentiellt på 100 000-120 000 m3 som lagrar 100 GWh el omvandlad till vätgas, räcker det för ett fullstort stålverks produktion i upp till fyra dagar.
  • Pilotlagret, ett stålinklätt bergrum, ligger cirka 30 meter från markytan och cirka 100 meter in via en anslutningstunnel.
  • Vattenfall, SSAB och LKAB har investerat 200 miljoner kronor (delat lika mellan ägarbolagen) och Energimyndigheten har via Industriklivet stöttat projektet med drygt 52 miljoner kronor.

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Populära