Följ oss

Nyheter

The Indian Government’s Moves On Gold

Publicerat

den

Guldtacka och mynt

CPM Group logoFaced with large current account deficits and heavy demand for foreign currency to pay for petroleum and other imports over the past several years, the Indian government has taken steps to try to discourage gold demand and imports into India.

For a couple of years the Indian government imposed higher duties and fees on gold imports and restricted metal imports. These policies were of limited success. Meanwhile oil prices fell, the Indian economy recovered smartly from recessionary conditions, and the balance of payments improved. The new government of Prime Minister Narendra Modi, installed in 2014, has taken a different approach.

Two separate programs designed to disincentivize investment in gold moved forward last Thursday, 10 September, when they were approached by the Modi cabinet. One program provides for the creation of Sovereign Gold Bonds to be issued by the Reserve Bank of India on behalf of the Indian government, indexed to gold prices but not backed by gold. The other program is a Gold Monetization Scheme that would seek to attract gold held by temples and individuals in exchange for interest payments, as a way to mobilize gold held by these private sector entities and make it available as an alternative to new imports of gold from abroad.

Both programs need to be approved by the Parliament before they may be implemented. Most important, the proposals for both programs have many key details yet to be determined.

The potential success of each of these programs is a subject of great debate within the Indian gold market and within the government. The debate is made even more speculative given the extent to which the details of the Gold Monetization Scheme are nebulous at this time. When the mobilization program was first proposed, in 2013 in reaction to the imposition of the import restrictions, the proposal was that the government would pay interest rates on these gold loans of something between 1.5% and 9%. Today the details of the programs is hardly less certain, with the proposal approved by the cabinet stating that the interest to be paid for gold deposits would be a minimum of 1.5%.

[box]Denna analys är producerad av CPM Group och publiceras med tillstånd på Råvarumarknaden.se.[/box]

Disclaimer

Copyright CPM Group 2012. Not for reproduction or retransmission without written consent of CPM Group. Market Commentary is published by CPM Group and is distributed via e-mail. The views expressed within are solely those of CPM Group. Such information has not been verified, nor does CPM make any representation as to its accuracy or completeness.

Any statements non-factual in nature constitute only current opinions, which are subject to change. While every effort has been made to ensure that the accuracy of the material contained in the reports is correct, CPM Group cannot be held liable for errors or omissions. CPM Group is not soliciting any action based on it. Visit www.cpmgroup.com for more information.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Stigande kakaopriser får bönderna i Latinamerika att byta gröda

Publicerat

den

Kakao i närbild

Produktionen av den kakao expanderar utanför det huvudsakliga odlingsområdet i Västafrika, eftersom bönder på platser som Brasilien, Ecuador och Colombia ser potential i grödan. Stigande kakaopriser får bönderna att byta gröda. Att allt mer kakao nu kommer odlas innebär att denna gröda kommer tillbaka till sitt ursprung eftersom det var i dessa länder som kakao först odlades. Prisuppgången till den högsta nivån på nästan 50 år stärker den trenden, vilket kan lindra den rådande låga utbudet på den globala kakaomarknaden. Det utgör också ett hot mot försörjningen för småbönder i Afrika eftersom nyligen planterade fruktträdgårdar som de i Sydamerika är mer produktiva, vilket minskar den totala produktionskostnaden.

När miljöhänsyn ökar globalt gör det faktum att kakao är en inhemsk art från Amazonas att plantera den i Sydamerika till en typ av återplantering av skog, medan inhemska skogar i Afrika raseras till öppna utrymmen för kakaoträdgårdar.

Brasilien, den främsta globala exportören av soja, majs, kaffe och socker, har sett kakaoplantager spridas över förstörda betesmarker i Amazonasregionen, såväl som på stora gårdar i det högutvecklade spannmålsbältet.

Landet var en gång näst störst efter Elfenbenskusten i kakaoproduktion, men en förödande svamp på 1980-talet känd som Witches’ Broom minskade produktionen kraftigt. Nästan fyra decennier senare återhämtar sig skördarna.

Brasiliens regering prognostisterar att produktionen kan växa till 300 000 ton år 2025 och till 400 000 ton år 2030, från cirka 200 000 ton för närvarande, vilket skulle göra landet från en nettoimportör till en exportör av råvaran.

I Ecuador har den årliga produktionen stigit till mellan 400 000 och 430 000 ton under 2022-2023 (okt-sept) från 287 000 ton för fem år sedan, enligt uppskattningar från Internationella kakaoorganisationen (ICCO) och Ecuadors exportgrupp Anecacao.

Ecuador har blivit den tredje största globala odlaren, efter Ghana som producerar cirka 750 000 ton. Toppodlaren är Elfenbenskusten med 2,2 miljoner ton.

Anecacao uppskattar att produktionen kan fortsätta att växa till så mycket som 800 000 ton år 2030.

Fortsätt läsa

Nyheter

Citigroup sticker ut hakan – tror Brentoljan sjunker till strax över 70 USD nästa år

Publicerat

den

Priset på Brentolja är 93 USD efter att ha sett en uppgång då OPEC+ under en längre tid har begränsat utbudet. Det har fått många, som ofta fäster sig vid att Kina börjar återhämta sig från sin ekonomiska nedgång, att prata om ett oljepris på 100 USD. Spekulanter är också till största del positionerade för ett högt och stigande oljepris.

Citigroup vågar dock sticka ut hakan och skriver i en analysuppdatering att man förväntar sig att Brentoljan sjunker tillbaka till strax över 70 USD under 2024. Banken förväntar sig att utbudet kommer att öka så att marknaden blir välförsedd. ”Högre priser på kort sikt kan skapa mer nedsida för priserna nästa år” skriver Ed Morse och övriga analytiker i teamet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Den globala sockerbristen är på väg att lätta tack vare ett ökat utbud av majs

Publicerat

den

Sockerrör

Den sockerkris som drev sockerpriset till den högsta nivån på elva år ser ut att gå mot sitt slut. Orsaken är ett ökat utbud av majs, en gröda som vid första anblicken förefaller helt orelaterad till socker. Det har under senare tid kommit nyheter som visar att produktionen av majs ökar i Brasilien, vilket gör det mer lönsamt att använda denna gröda för att producera etanol. 

Fallande sockerpriser skulle vara en välkommen respit för konsumenter som kämpar mot den skenande matinflationen. 

Majs tar en större andel av etanolmarknaden i Brasilien, som näst efter USA är den största producenten av biobränsle. Etanol från majs kommer att stå för nästan en femtedel av all produktion av bränslet denna säsong, från att ha varit nästan noll för fem år sedan. År 2033 kan dess andel stiga till så mycket som en tredjedel av det totala utbudet, förutspår konsultföretaget Datagro.

En stigande majsproduktion i Brasilien möjliggör större vinster från etanol eftersom försäljningen av biprodukter som djurfoder till största delen täcker kostnaden för spannmålen. Sockerbruken däremot, ser krympande marginaler från etanol. Kostnaden för att tillverka etanol från majs var 16 procent lägre jämfört med att producera biobränsle från sockerrör under de senaste två åren, sa analytikerna på banken BTG Pactual i en rapport.

Efterfrågan på etanol har dock släpat efter eftersom förare föredragit den billigare bensinen. Priserna för biobränslet kan sjunka till så lågt som 65 till 68 procent av priset på bensin på lång sikt, enligt Willian Hernandes, en partner på konsultföretaget FG/A. Ett fall under 70 procent kommer enligt honom att övertyga fler förare att byta till etanol, men det kommer också att begränsa kvarnarnas vinster från att tillverka biobränslet.

Sockerindustrins djupa politiska band i Brasilien kan dock i slutändan bidra till att öka dess etanolmarginaler. President Lula da Silvas regering stöder ett lagförslag som kommer att öka andelen etanol som blandas med bensin.

Majsbaserad etanol står också inför vissa hinder. Bruk som använder majs förlitar sig mest på biomassa från flis som energikälla. Jus nu minskar virkesförsörjningen i Brasilien i takt med en växande massa- och pappersproduktion. Det kan innebära minskade incitament att odla majs till etanolförsörjning utöver vad som redan är planerat, säger Ana Zancaner, analytiker på Czapp, som ägs av råvaruhandlaren Czarnikow Group.

Men konsensus är att majsetanol kommer att se ytterligare några år av expansion. Brasilien har åtta majsetanolfabriker som lägger till kapacitet, medan andra sju nya kvarnar är under uppbyggnad, skrev analytiker vid Itau BBA i sin septemberrapport. Tillgången på råvaran är också riklig. Analytikerna uppskattar att Brasilien kommer att konsumera rekordstora 13 miljoner ton majs för att producera etanol denna säsong, ungefär en tiondel av det totala utbudet.

Fortsätt läsa

Populära