Följ oss

Nyheter

Sydafrika exporterar mer spannmål

Publicerat

den

Majs i närbild

Sydafrika kommer att växa i betydelse som spannmålsexportör 2020/2021, på grund av en ökad majsskörd och ökad efterfrågan från sina grannar.

International Grains Council (IGC) spår att Sydafrikas totala spannmålsproduktion 2020/2021 uppgår till 18,6 miljoner ton, jämfört med 18 miljoner föregående år. Totalt inkluderar det 2,1 miljoner ton vete, jämfört med 1,5 miljoner under 2019/2020. Landets majsskörd 2020/2021 uppgår till 15,8 miljoner ton, en minskning från 16 miljoner året innan. En prognostiserad sorghumskörd på 100 000 ton 2020/2021 kan jämföras med 200 000 föregående år.

Sydafrikas totala spannmålsimport 2020/2021 uppgår till 2,2 miljoner ton, en minskning från 2,9 miljoner året innan. Dess spannmålsexport beräknas uppgå till 2,8 miljoner ton, en ökning från 2,1 miljoner ton. Prognos för importen omfattar 1,9 miljoner ton vete, en minskning från 2,4 miljoner under 2019-20. Exporten omfattar 2,7 miljoner ton majs, jämfört med 1,9 miljoner året innan.

Attraktiva majspriser

USDA-attachén skrev i en rapport den 29 oktober 2020 om förutsättningarna för majs, ”relativt attraktiva lokala majspriser progressiv export och gynnsamma väderprognoser påverkar producenter som planteringsbeslut positivt.”

”Lokala majspriser är mer än 30 procent högre än för ett år sedan, vilket ger kommersiella producenter ett incitament att plantera fler åkrar med majs”, skrev USDA. ”Förväntningarna gör att de lokala majspriserna sannolikt kommer att förbli på relativt höga nivåer under resten av detta år.” Attachéen noterade också att majsexporten utvecklas i en gynnsam takt och minskar de lokala lagernivåerna.

”Förväntningarna är att majsefterfrågan i södra Afrika kan öka under de närmaste månaderna, särskilt från Zimbabwe,” heter det i rapporten. ”Sydafrika, med gott om majsbestånd, är i perfekt läge för att förse hela regionen med dess behov.”

Källa: US Department of Agriculture’s Foreign Agriculture Service

Gynnsamma väderförhållanden

En ytterligare faktor var att ”gynnsamma väderförhållanden för säsongen förutses över de flesta sommarregnområdena i Sydafrika, vilket ökar optimismen och påverkar producenter som planterar positivt.”

Attachéen förutspådde dock en ”marginell ökning av den kommersiella efterfrågan på majs under regleringsåret 2020/2021 till 11,6 miljoner ton. Detta eftersom Sydafrikas ekonomiska tillväxt kommer att vara under press 2021 på grund av COVID-19-pandemin och strukturella och politiska begränsningar.”

Rapporten gav en siffra på 11,4 miljoner ton för efterfrågan året innan. Den nämner de höga majspriserna som anledningen till begränsad efterfrågetillväxt, då efterfrågan på foder skapades av effekten av en krympande ekonomi och en minskad efterfrågan på animaliskt protein.

”Vit majs, i form av mat, är en stapelvara för många sydafrikanska hushåll, särskilt för konsumenter med lägre inkomst, eftersom det är en relativt billig källa till kolhydrater”, säger USDA.

I en rapport från 23 mars 2020 sade attachéen att Sydafrikas veteområde har stagnerat till cirka 500 000 hektar per år med ett genomsnittligt utbyte på 3,3 ton per hektar. Rapporten såg ingen större förändring från denna trend 2020/2021, eftersom producenter föredrar att plantera mer lönsamma grödor som raps, havre, majs och sojabönor.

”I vissa områden, särskilt i västra Kapprovinsen, är dock veteproduktion fortfarande den mest konkurrenskraftiga grödan att plantera”, säger attachéen. ”Sydafrikas årliga vetekonsumtion har ökat med i genomsnitt en procent per år de senaste tio åren.”

”På grund av den långsamma ekonomiska tillväxten och en stor majsskörd, vilket kommer att sänka priset på majsmjöl, förutses inte några stora konsumtionsökningar av veteprodukter,” sade USDA. ”Konsumenter kan ersätta ris-, vete- och majsprodukter baserat på pris- och smakpreferenser.”

Oljeväxter

I en årsrapport om sektorn för oljeväxter daterad den 3 april 2020 sade USDA att ”under normala klimatförhållanden och med hänsyn till genomsnittliga avkastningar kan Sydafrika producera 800 000 ton solros och 1,4 miljoner ton sojabönor under marknadsföringsåret 2020/2021.”

Detta motsvarar en ökning av solrosfrön med nio procent och sojabönproduktionen med åtta procent från föregående år. Rapporten förutspådde att det skulle finnas rekordhöga 1,3 miljoner ton lokalt producerat oljemjöl tillgängligt 2020/2021, men att den tröga ekonomin skulle begränsa efterfrågan till 1,7 miljoner ton, med en minskad export på åtta procent till 550 000 ton, medan importen av vegetabilisk olja skulle sjunka med fem procent till under 400 000 ton vid ökad inhemsk produktion och begränsad efterfrågetillväxt.

”Sydafrikas handel med sojabönor och solrosfrön är i allmänhet relativt liten, eftersom lokal produktion huvudsakligen är avsedd för lokal bearbetning och import riktar sig till olja- och proteinmjöl,” sa USDA. ”Till exempel var Sydafrikas handel med solrosfrön under regleringsåret 2018-19 mindre än 1 000 ton, medan sojabönsimporten endast var 9 098 ton och exporten 5 336 ton. Importen av sojabönor var främst från Zambia och Moçambique, medan exporten var avsedd för Zimbabwe.

Karta över Sydafrika
Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära