Följ oss

Nyheter

Sydafrika exporterar mer spannmål

Publicerat

den

Majs i närbild

Sydafrika kommer att växa i betydelse som spannmålsexportör 2020/2021, på grund av en ökad majsskörd och ökad efterfrågan från sina grannar.

International Grains Council (IGC) spår att Sydafrikas totala spannmålsproduktion 2020/2021 uppgår till 18,6 miljoner ton, jämfört med 18 miljoner föregående år. Totalt inkluderar det 2,1 miljoner ton vete, jämfört med 1,5 miljoner under 2019/2020. Landets majsskörd 2020/2021 uppgår till 15,8 miljoner ton, en minskning från 16 miljoner året innan. En prognostiserad sorghumskörd på 100 000 ton 2020/2021 kan jämföras med 200 000 föregående år.

Sydafrikas totala spannmålsimport 2020/2021 uppgår till 2,2 miljoner ton, en minskning från 2,9 miljoner året innan. Dess spannmålsexport beräknas uppgå till 2,8 miljoner ton, en ökning från 2,1 miljoner ton. Prognos för importen omfattar 1,9 miljoner ton vete, en minskning från 2,4 miljoner under 2019-20. Exporten omfattar 2,7 miljoner ton majs, jämfört med 1,9 miljoner året innan.

Attraktiva majspriser

USDA-attachén skrev i en rapport den 29 oktober 2020 om förutsättningarna för majs, ”relativt attraktiva lokala majspriser progressiv export och gynnsamma väderprognoser påverkar producenter som planteringsbeslut positivt.”

”Lokala majspriser är mer än 30 procent högre än för ett år sedan, vilket ger kommersiella producenter ett incitament att plantera fler åkrar med majs”, skrev USDA. ”Förväntningarna gör att de lokala majspriserna sannolikt kommer att förbli på relativt höga nivåer under resten av detta år.” Attachéen noterade också att majsexporten utvecklas i en gynnsam takt och minskar de lokala lagernivåerna.

”Förväntningarna är att majsefterfrågan i södra Afrika kan öka under de närmaste månaderna, särskilt från Zimbabwe,” heter det i rapporten. ”Sydafrika, med gott om majsbestånd, är i perfekt läge för att förse hela regionen med dess behov.”

Källa: US Department of Agriculture’s Foreign Agriculture Service

Gynnsamma väderförhållanden

En ytterligare faktor var att ”gynnsamma väderförhållanden för säsongen förutses över de flesta sommarregnområdena i Sydafrika, vilket ökar optimismen och påverkar producenter som planterar positivt.”

Attachéen förutspådde dock en ”marginell ökning av den kommersiella efterfrågan på majs under regleringsåret 2020/2021 till 11,6 miljoner ton. Detta eftersom Sydafrikas ekonomiska tillväxt kommer att vara under press 2021 på grund av COVID-19-pandemin och strukturella och politiska begränsningar.”

Rapporten gav en siffra på 11,4 miljoner ton för efterfrågan året innan. Den nämner de höga majspriserna som anledningen till begränsad efterfrågetillväxt, då efterfrågan på foder skapades av effekten av en krympande ekonomi och en minskad efterfrågan på animaliskt protein.

”Vit majs, i form av mat, är en stapelvara för många sydafrikanska hushåll, särskilt för konsumenter med lägre inkomst, eftersom det är en relativt billig källa till kolhydrater”, säger USDA.

I en rapport från 23 mars 2020 sade attachéen att Sydafrikas veteområde har stagnerat till cirka 500 000 hektar per år med ett genomsnittligt utbyte på 3,3 ton per hektar. Rapporten såg ingen större förändring från denna trend 2020/2021, eftersom producenter föredrar att plantera mer lönsamma grödor som raps, havre, majs och sojabönor.

”I vissa områden, särskilt i västra Kapprovinsen, är dock veteproduktion fortfarande den mest konkurrenskraftiga grödan att plantera”, säger attachéen. ”Sydafrikas årliga vetekonsumtion har ökat med i genomsnitt en procent per år de senaste tio åren.”

”På grund av den långsamma ekonomiska tillväxten och en stor majsskörd, vilket kommer att sänka priset på majsmjöl, förutses inte några stora konsumtionsökningar av veteprodukter,” sade USDA. ”Konsumenter kan ersätta ris-, vete- och majsprodukter baserat på pris- och smakpreferenser.”

Oljeväxter

I en årsrapport om sektorn för oljeväxter daterad den 3 april 2020 sade USDA att ”under normala klimatförhållanden och med hänsyn till genomsnittliga avkastningar kan Sydafrika producera 800 000 ton solros och 1,4 miljoner ton sojabönor under marknadsföringsåret 2020/2021.”

Detta motsvarar en ökning av solrosfrön med nio procent och sojabönproduktionen med åtta procent från föregående år. Rapporten förutspådde att det skulle finnas rekordhöga 1,3 miljoner ton lokalt producerat oljemjöl tillgängligt 2020/2021, men att den tröga ekonomin skulle begränsa efterfrågan till 1,7 miljoner ton, med en minskad export på åtta procent till 550 000 ton, medan importen av vegetabilisk olja skulle sjunka med fem procent till under 400 000 ton vid ökad inhemsk produktion och begränsad efterfrågetillväxt.

”Sydafrikas handel med sojabönor och solrosfrön är i allmänhet relativt liten, eftersom lokal produktion huvudsakligen är avsedd för lokal bearbetning och import riktar sig till olja- och proteinmjöl,” sa USDA. ”Till exempel var Sydafrikas handel med solrosfrön under regleringsåret 2018-19 mindre än 1 000 ton, medan sojabönsimporten endast var 9 098 ton och exporten 5 336 ton. Importen av sojabönor var främst från Zambia och Moçambique, medan exporten var avsedd för Zimbabwe.

Karta över Sydafrika
Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Sandvik vinner större order på gruvautomation från Codelco

Publicerat

den

Sandvik LH307, AutoMine UG

Sandvik har erhållit en större order från världens största kopparproducent Codelco avseende leverans av AutoMine automationssystem för lastare och gruvtruckar, som ska användas i det nya Andesita-projektet vid El Teniente-gruvan i Chile. Ordern är värd cirka 300 miljoner kronor och har bokats i det första kvartalet 2024.

Enligt det nya avtalet, som följer på flera order på automationslösningar från Codelco under 2023, så ska Sandvik implementera ett avancerat automationssystem och leverera en ny automatiserad lastare av modell Toro LH621i under 2024.

— Vi är väldigt glada över att kunna expandera vårt partnerskap med Codelco. Vi ser fram emot att leverera våra ledande gruvautomationslösningar till det nya Andesita-projektet och därigenom bidra till förbättrad säkerhet, effektivitet och produktivitet i driften, säger Mats Eriksson, affärsområdeschef för Sandvik Mining and Rock Solutions.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren inleds med lägre elpriser

Publicerat

den

Elledning

Mycket blåst, milt väder och minskad elkonsumtion bidrog till en halvering av elpriset i februari jämfört med i januari. Mars inleds med god tillgång på energi i hela landet. Vintervädret är inte över och nu startar dessutom de årliga underhållen vid kärnkraftverken, först i Finland, vilket kan komma att påverka elpriserna uppåt igen.

Jonas Stenbeck på Vattenfall
Jonas Stenbeck, Vattenfall

Elpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) landade för februari på cirka 44,8 – 55,4 öre/kWh i alla elområden. De tidigare stora prisskillnaderna mellan elområdena har minskat betydligt tack vare att överföringskapaciteten är god, så den el som efterfrågas kan distribueras mellan norra och södra Sverige.

– Vi närmar oss slutet av vintern och mars månad kan bjuda på överraskningar vädermässigt, men det är ett bra produktionsläge i Norden vilket lugnar marknaden. I Sverige är vi också fortsatt bra på att hålla nere vår elförbrukning vilket bidragit till lägre elpriser, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Månadsmedel för spotpriser på elektricitet på Nordpool åren 2022-2024

I början av februari stod vindkraften vissa timmar för mer än hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med negativa priser. Den nordiska vattenkraften ger fortsatt hög effekt och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger på normal nivå. Kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland, med en installerad kapacitet på ungefär 1600 MW, startar sin årliga revision den 2 mars och kopplas bort från elnätet. Det kan påverka elpriserna även i Sverige.

Elpriser per elområde
Fortsätt läsa

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Populära