Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har gjort klart för kärnkraftsindustrin att han vill se en massiv nybyggnation av kärnkraft i Storbritannien, både i form av stora och små kärnkraftverk. Han säger att regeringen vill att Storbritannien får 25 % av sin elektricitet från kärnkraft. Det kanske inte låter som jättemycket men det innebär en enorm nybyggnation. Idag får Storbritannien 16 % av sin elektricitet från kärnkraft, men flera kärnkraftverk står inför avveckling. Det krävs alltså en stor nybyggnation bara för att producera lika mycket som idag och då vill man dessutom öka kraftigt från dagens nivå. Men det slutar självklart inte där, för samhället kräver allt mer elektricitet, så för att uppnå procenten krävs en ännu större nybyggnation. Jämför med Sverige, vi planerar att öka vår konsumtion av elektricitet med 100 % och den siffran är under en överskådlig framtid, det mesta tyder på att ökningen kommer bli ännu högre.
Internationella kärnkraftsbolag och pensionsförvaltare samlade
The Guardian skriver att Boris Johnson under måndagen träffade chefer för internationella företag inom kärnteknik, så som Storbritanniens Rolls-Royce, franska EDF samt Westinghouse och Bechtel från USA. Samtalet handlade om att hitta vägar för att snabba upp processen att bygga nya kärnkraftsreaktorer.
Eftersom stora kärnkraftverk kräver stora summor kapital så var även chefer från stora pensionsfonder och livförsäkringsbolag med, så som Aviva, Legal & General, Rothesay Life, Macquarie och Canada Pension Plan Investment Board.
Ny försäkringsmodell övervägs
Pensionsfonder och livförsäkringsbolag kräver inte hög avkastning på sitt kapital, deras fokus ligger oftast mer på stabil och säker avkastning. Vi kan bland annat se det inom vindkraft och solkraft, de investerar inte i riskfyllda teknikprojekt utan gör massiva investeringar i vindkraftsparker och solcellsfält. Därför överväger Storbritannien att ändra försäkringsreglerna, från Solvency II som landet kopierat från EU till att gå över till en ”regulated asset base”-modell. Det gör att staten och således skattebetalarna skulle ta en del av risken, men ett samhälle med brist på energi skulle de flesta hävda är en ännu större risk.
