Under hösten 2011 var en av favoritrubrikerna hos kvällstidningarna den brist på smör som uppstod i Norge som en följd av fettdieten LCHF, eller Low Carb High Fat, en relativt ny form av diet som bygger på ett lågt kolhydratintag. Metoden används bland annat för att kontrollera blodsocker och viktminskning vilket bland annat haft goda resultat bland typ-2 diabetiker. Det ökade intresset för feta produkter har gjort att såväl köttproducenter som livsmedelskedjor dragit fördel av fettrenden som uppstått när fler och fler går över till en LCHF-diet och minimerar sitt intag av kolhydrater och ersätter detta med fett, gärna från smör och grädde. Pasta, ris och rotfrukter ratas för livsmedel som bacon och smör. Hos till exempel svenska Scan steg försäljningen av bacon med åtta procent under 2011 medan nyckelhålsmärkta produkter och lightprodukter har dykt i försäljning.

Under 2010 och 2011 ökade Icas smörförsäljning med sex procent, försäljningen av creme fraiche ökade med femton procent, fetare typer av yoghurt med 16 procent och vispgrädde med 10 procent. I livsmedelsbutikerna lär de positiva effekterna knappast bli så stora för handlarna då såväl kött och mejerivaror oftast är lockvaror som har de minsta marginalerna, däremot finns det anledning att tro att det längre bak i produktionskedjan kommer att finnas större vinnare.

LCHF, en diet två koncept

Dieten, som bygger på två koncept, LC (low-carb) och HF (high-fat), har även fått till effekt att försäljningen av kött ökat kraftigt. Teorin akom LC, ett lågt kolhydratintag, bygger på att kolhydraterna bryts ned i kroppen till enkla sockerarter som används som energi vilket driver på blocksockret och ökar insulinproduktionen vilket leder till höga halter av socker och insulin. Med ett lågt intag av kolhydrater i kosten fås lägre blodsockerhalt och därmed lägre insulinvärden. Som en följd av detta ökar frisättning av fettsyror från fettväven, och ökar fettförbränning och i avsaknad av kolhydraternas energi måste energi tillföras i form av protein och fett. Kroppen ställs då in på en hög fettförbränning som leder till en viktminskning.

Vidare är den mänskliga kroppen beroende av vissa typer av vissa fettsyror so kroppen svårligen kan syntetisera själv, till exempel långkedjigt omega-3 och omega-6, fetter som finns i kött, vegetabilier, nötter, frön, fisk, och alger. Helt klara linjer finns inte, men många LCHF:are föredrar och rekommenderar ofta naturligt förekommande animaliskt mättat fett framför industriellt processat fett från växtriket eller djurriket.

Alla djur som lever i den evolutionära miljö som de utvecklades för att leva i äter olika mycket och sorters mat baserat på årstid. Samma princip borde då även gälla människa anser förespråkarna för LCHF-dieten då den ursprungliga människan under sommarhalvåret hade god tillgång på kolhydrater, till exempel bär, frukt och andra växter. Då kroppen fick stora portioner kolhydrater som omvandlades till energi som kunde omvandlas till energi kunde människokroppen spara på fettet. Under vinterhalvåret var det mycket ont om kolhydrater och den mat människan åt bestod framförallt av andra djur, under denna period använde man sig av det fett som sparats ihop under sommaren. Samma cykel uppvisas hos så gott som alla andra allätande däggdjur.

Värst i Norge

Även om det under vissa perioder uppstått brist på smör i både Sverige och i delar av Finland så har det varit värst i Norge. Det var en rad olika faktorer som ledde till att denna brist uppstod.

Kraftiga regn under sommaren påverkade betet för korna, vilket ledde till en minskad mjölkproduktion under sommarmånaderna. Produktionsbortfallet beräknas ha uppgått till cirka 20 miljoner liter, vilket bara det gav ökade priser på smör i Norge.

Parallellt med produktionsminskningen ökade efterfrågan snabbt, under oktober 2011 ökade försäljningen med 20 procent, något som följdes av en 30-procentig försäljningsökning under november samma år. Den akuta bristen på smör kom att leda till skyhöga priser där norrmännen kom att betala upp till 300 kronor för en enda 250-grams förpackning av importerat smör. Under december det året blev bristen riktigt akut då smör är att betrakta som en stapelvara för alla norrmän under julen.

Hur kunde då priserna komma att bli så pass höga? I dagens samhälle är det inga större problem att frakta ett par ton smör från en del av Europa till en annan. Problemet är strukturen på den norska mejerinäringen. På den tiden var Tine, Norges största mejerikooperativ, den största producenten av smör i landet, med en marknadsandel på cirka 90 procent. Tine exporterade smör trots bristen, samtidigt som Norge har höga importtullar på smör i syfte att skydda den inhemska mejeriindustrin mot utländsk konkurrens.

Mejerinäringen beräknades ha ett underskott på 500 till 1000 ton smör medan efterfrågan har ökat med 30 procent sedan 2010. Tine beskylldes av mjölkbönder för att inte informerat dem om högre efterfrågekvoter och för att exporterar för mycket smör trots en hotande inhemsk brist.

Bättre betalt för fet mjölk

Det kooperativa livsmedelsföretaget Tine säger att i vinter kommer smöret att räcka till alla eftersom smörlagren nu är välfyllda vilket bland annat beror på att Tine betalar de norska mjölkbönderna bättre för fet mjölk.

En annan förklaring skulle kunna vara den nya dieten 5:2 som slagit ut LCHF i popularitet.