Följ oss

Nyheter

Rare Earths Norway har hittat Europas största tillgång på sällsynta jordartsmetaller

Publicerat

den

Sällsynt jordartsmetall från Rare Earth Norways Fen-fält i Telemark

Rare Earths Norways fynd vid Fen-fältet i Telemark ska kunna förse 10 procent av hela EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller. Siktar på gruvstart år 2030.

Det norska gruvbolaget Rare Earths Norway (REN) presenterade idag en mineraltillgångsberäkning som visar att Fen-fältet i Telemark i Norge har Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller.

Rapportering och teknisk assistans har tillhandahållits av det internationella konsultföretaget WSP. De har gjort en uppskattning av mineraltillgångar i kategorin antagna mineraltillgångar, i enlighet med den etablerade JORC-standarden.

Detta är den första mineraltillgångsberäkningen för sällsynta jordartsmetaller som täcker större delen av Fens-fyndigheten och utgör en viktig milstolpe för Rare Earths Norway och Norges förmåga att spela en viktig roll i Europas gröna omställning.

Mineraltillgångsberäkningen visar att Fen-fältet är den hittills största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i Europa. Arbetet hittills ger en oberoende resursuppskattning ner till 468 meter under havsnivån. REN förväntar sig att fyndigheten så småningom kommer att bli betydligt större. Tidigare djupborrningar utförda av Norges Geologiska Undersökning (NGU) och den regionala geologen Sven Dahlgren har visat att mineraliseringen fortsätter ned till minst 1 000 meter.

Detta är vad Rare Earths Norway säger

Resursen rapporteras i enlighet med JORC-koden. Det innebär att den inte omfattar hela mineraliseringen in situ, utan endast den del som har rimliga utsikter för framtida ekonomisk exploatering, eller ”reasponable prospects for eventual economic extraction” som det kallas. Avgränsningen baseras på geologiska förhållanden och nuvarande driftsmetoder, produktionskostnader och försäljningspriser.

Den mineraltillgång som uppfyller villkoren uppgår till 559 miljoner ton, med en genomsnittlig halt av sällsynta jordartsmetaller i oxidform (TREO-total rare earth oxides) på 1,57 %. Detta motsvarar ett totalt TREO-innehåll på 8,8 miljoner ton i det undersökta området. Av detta är 1,5 miljoner ton neodym– och praseodymoxid. Dessa grundämnen kallas ofta magnetrelaterade sällsynta jordartsmetaller och används vid tillverkningen av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Enligt en uppdaterad översikt från EU är detta de mest kritiska råvarorna för den europeiska industrin när det gäller försörjningstrygghet.

Bekräftar att Fens-fältet utan tvekan är Europas största

Resursberäkningen visar att Rare Earths Norway sitter på Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Baserat på WSP:s rapport kan man dra slutsatsen att Rare Earths Norways resurs är fem gånger större än den näst största bevisade fyndigheten på kontinenten. Det innebär att bolaget har potential att uppfylla betydande delar av Europas självförsörjningsmål för REE inom överskådlig framtid.

”Vi har fått bekräftat från tredje part att vi sitter på en betydande resurs. Detta är en milstolpe för oss som kan få stor betydelse inte bara för lokalsamhället i Nome, utan även för Norge och Europa under kommande generationer”, säger chefsgeolog Trond Watne.

Sven Dahlgren, regionalgeolog vid Telemarks kommun, är positivt överraskad av storleken på Fensfältet.

”Det är glädjande att de geologiska uppgifterna visar att fyndigheterna sannolikt är ännu större än vad länsgeologens undersökningar 2019 visade. Detta bekräftar att Fensfältet utan tvekan är Europas största fyndighet av REE-mineral. Det här är mycket lovande och det ska bli spännande att följa projektet vidare”, säger regiongeologen.

”Rare Earths Norway tar regeringens mineralstrategi på allvar för att utveckla världens mest hållbara mineralindustri i Norge.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

”Vårt mål är att bidra till en komplett och kompakt europeisk värdekedja med ett lågt klimat- och miljöavtryck – från mineralutvinning till produktion av permanentmagneter”, säger VD Alf Reistad.

Vägen framåt för projektet

Rare Earths Norway fortsätter sitt arbete med att kartlägga fyndigheten på Fens-fältet och planerar nya borrkampanjer redan 2024.

En preliminär ekonomisk genomförbarhetsstudie av projektet väntas också under 2024. Bolaget har inlett ett antal större FoU-program och samarbetar med partners i nästan 20 olika länder. Nästa steg för Rare Earths Norway är att etablera en pilotfabrik i Nome kommun, där ny teknik kommer att testas och optimeras. Förutom forskning och utveckling kommer pilotanläggningen att vara en utbildningsanläggning i samarbete med Nome gymnasium. Telemark Utvecklingsfond (TUF) har stöttat projektet med 20 miljoner norska kronor och REN arbetar nu med lokalisering och full finansiering.

Kan tillgodose 10 procent av hela EU:s behov

Undersökningar, teknikutveckling och provdrift ska leda fram till ett investeringsbeslut på 10 miljarder norska kronor för byggfas ett och start av gruvdrift från 2030. Därmed kommer Rare Earths Norway att kunna möta 10 procent av EU:s efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller, i linje med EU:s målsättningar.

Norge Rare Earths Norway (REN) är etablerat i Ulefoss och har utvinningsrättigheter som täcker cirka 90 procent av fyndigheterna av sällsynta jordartsmetaller (REE) i Fensfältet. RENs mål är att vara en central och pålitlig leverantör av hållbart producerade REE till den europeiska industrin. Projektet har potential att bli den första REE-producenten i Europa och bidra till att uppfylla CRMA:s (Critical Raw Materials Act) mål för europeisk inhemsk produktion och den norska regeringens ambitiösa mål att utveckla världens mest hållbara mineralindustri i Norge. REN har två ägare, Hustadlitt AS och Brennebu AS. Hustadlitt har mer än 75 års erfarenhet av mineralutvinning och bearbetning. Brennebu, som ingår i Cappelen-koncernen, har rötter som går tillbaka till järnbruksverksamheten som startade i Ulefoss 1657. Båda ägarna har traditioner av långsiktig och hållbar industriell utveckling – med fokus på mineralutvinning och bearbetning.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära