Följ oss

Nyheter

Ljusare framtid för järnmalm, här finns exponeringen

Publicerat

den

Järnmalm fraktas till marknaden

Järnmalm fraktas till marknadenDet är allmänt känt att hedgefondlegenden David Einhorn har en negativ syn på järnmalm, men det finns gott om andra som är betydligt mer positiva till denna basmetall och järnmalmsproducenterna.

Om hans tidigare uttalanden från oktober 2012 inte övertygade investerarna så bör det brev som hans företag Greenlight Capital skickade till sina kunder i förra veckan ha gjort det.

I detta brev skriver Greenlight Capital att företaget har en negativ syn på aktier med fokus på järnmalm och att dess fond har blankat ett antal aktier i sektorn. Utan att veta vilka järnmalmsaktier som Greenlight Capital har blankat eller när dessa positioner inleddes så är det svårt att avgöra hur framgångsrik fonden har varit.

Vad som är känt är att Einhorn har varit negativ till järnmalm och stål så pass långt tillbaka som oktober 2012, och om han då valde att blanka aktier som BHP Billiton (NYSE: BHP) eller Vale (NYSE: VALE ) så är det sannolikt att dessa affärer inte har lyckats.

Anledningen till detta är att den kinesiska ekonomin har börjat vända till det bättre igen vilket i sin tur har lett till ökade priser på järnmalm. Även om vi inte har lyckats hitta någon börshandlad fond, en så kallad ETF, som backas upp av fysisk järnmalm eller terminer på samma råvara, så finns det gott om bolag inom denna sektor utöver de tidigare nämnda BHP och Vale.

Den som har en positiv syn på järnmalm kan till exempel välja att köpa någon av nedanstående ETF:er för att dra fördel av en uppgång inom sektorn. Observera att den som väljer att köpa dessa instrument tar en företagsrisk för att komma åt exponeringen mot järnmalmen vilket gör att det inte är ett perfekt instrument, men det är i dag det bästa sättet att handla på som vi funnit.

iShares S & P Global Materials Sector Index Fund (NYSE: MXI)

Vale, BHP och Rio Tinto (NYSE: RIO) är världens tre största järnmalmsproducenter och denna trio står för nästan 18 procent av MXIs innehav. Det ger denna ETF gott om exponering för ökande efterfrågan och prisuppgångar på råvaran som används vid framställning av stål.

Den återuppväckta kinesiska ekonomi har varit en välsignelse för MXI som har stigit med över åtta procent de senaste 90 dagarna. Den som köper denna ETF bör komma ihåg att det inte enbart innebär en exponering mot järnmalm.

Att äga MXI innebär också en exponering mot kemikalieproducenter som DuPont (NYSE: DD) och Dow Chemical (NYSE: DOW) tillsammans med aktier inom gödningsmedelsektorn som Potash (NYSE: POT).

Den stora risken med MXI är emellertid inte dessa aktier. Istället är det viktigt att komma ihåg att MXI har en exponering mot guldbrytningsföretag, ett av de mer samarbetsovilliga delsegmenten inom råvarusektorn. Under de senaste tre månaderna har Market Vectors Gold Miners ETF (NYSE: GDX) fallit nästan 12,5 procent.

MXIs exponering mot rena guldgruvföretag är inte tillräckligt stor för att denna ETF skall bli en förlorare när järnmalmspriserna stiger, men dessa guldaktier kan begränsa fondens uppsida.

iShares MSCI Australia Index Fund (NYSE: EWA)

Denna ETF är ett förutsägbart val med tanke på att Australien är en av världens största producenter av järnmalm och att Kina är Australiens största handelspartner. BHP utgör EWAs största innehav och tillsammans med aktier i Rio Tinto svarar dessa innehav för mer än 15 procent av EWAs kapital.

Såväl Rio Tinto som BHP är diversifierade gruvföretag, men med ett starkt beroende av järnmalm. Under 2011 stod järnmalm för 42 procent av BHP:s vinst. Under samma år fick Rio Tinto nästan halva sin försäljning från järnmalm.

Global X China Materials ETF (NYSE: CHIM)

Kina uppfattas ofta som den främsta destinationen för importerad järnmalm, men det måste påpekas att världens näst största ekonomi är ute efter att minska sitt beroende av importerad järnmalm.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Kina strävar efter att minska beroendet av importerad järnmalm genom att öka andelen inhemsk järnmalm till fyrtiofem procent 2015.

Kina är redan världens största stålproducent, så arbetet med att öka den inhemska produktionen av järnmalm är korrekt, i synnerhet vid en tidpunkt då priserna stiger. Morgan Stanley räknar med järnmalmspriset kommer att stiga till 133 USD per ton under 2013, och att Kina kommer att öka sina leveranser till världsmarknaden med 12 procent.

CHIM är liten (bara 2,8 MUSD i förvaltat kapital) och den genomsnittliga dagliga volymen är mindre än 4 800 andelar. Å andra sidan har denna ETF stigit med 15,5 procent under de senaste tre månaderna, vilket gör att den överträffade iShares FTSE China 25 Index Fund (NYSE: FXi) med nästan 400 punkter.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft

Publicerat

den

Kol i Kina

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.

Fortsätt läsa

Nyheter

Samtal om den senaste tidens råvarurörelser

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset

Publicerat

den

Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.  

– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.

MedelspotprisJanuari 2025Januari 2026
Elområde 1, Norra Sverige     23,76 öre/kWh    93,91 öre/kWh  
Elområde 2, Norra Mellansverige     24,31 öre/kWh    94,16 öre/kWh  
Elområde 3, Södra Mellansverige     63,44 öre/kWh    108,45 öre/kWh  
Elområde 4, Södra Sverige     76,11 öre/kWh    112,99 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära