Följ oss

Nyheter

Slutet på råvaruhandeln

Publicerat

den

Ingen mer handel på Tokyo Grain ExchangeFrån och med februari 2013 är det slut med handeln med råvaror på Tokyo Grain Exchange, Japans största råvarubörs för jordbruksprodukter. Styrelsen för bolaget som driver denna råvarubörs gick i slutet av maj ut och kommunicerade att fyra av de sex råvaror som i dag handlas på Tokyo Grain Exchange kommer att föras över till Tokyo Commodity Exchange, TOCOM, i februari 2013, att rishandeln kommer att föras över till Kansai Commodities Exchange som sedan tidigare själva handlat med ris, medan handel i såväl robusta- som arabicakaffe helt upphör. De fyra råvarorna som kommer att överföras till TOCOM är majs, adzukibönor, sojabönor och råsocker. Sedan tidigare har handeln i råsilke upphört på Tokyo Grain Exchange.

Efter det att handeln i dessa råvaror har förts över till nya marknader skall Tokyo Grain Exchange likvideras. TOCOM som redan innan detta var Japans största råvarubörs kommer efter övertagandet av större delen av råvaruhandeln på Tokyo Grain Exchange att ha en marknadsandel på 90 procent av den inhemska råvaruhandeln i Japan.

Tog rishandeln tillbaka till Japan

Under augusti 2011 återlanserade Tokyo Grain Exchange tillsammans med Kansai Commodities Exchange handeln på ris, en råvara som inte hade handlats i Japan sedan Andra Världskriget. 1939 suspenderades handeln i risterminer sedan den japanska regeringen tog kontrollen över landets spannmålsproduktion och -distribution för att säkra leveranserna under andra världskriget.

De två börserna listade en rad yennominerade terminskontrakt på ris, inklusive ”koshihikari”, en mycket populär rissort som odlas i Japan. Importerat ris är undantaget från fysisk leverans på börserna eftersom den japanska regeringen har kontroll över utländska inköp och försäljningar av denna råvara.

Mottagandet av handeln i risterminer var trots hoppet om att detta skulle fyrdubbla omsättningen på råvarubörserna, ganska svagt.

Tokyo Grain Exchange hade fått löften från 64 olika företag, däribland 28 distributörer, fem livsmedelsproducenter och två tradingföretag, om att dessa hade för avsikt att delta i terminshandeln vilket gjorde att det japanska handelsministeriet godkände handeln med ris under en prövoperiod om två år.

Handeln visade sig emellertid inte vara tillräcklig för att attrahera volymerna från de företag och marknadsdeltagare som ville hedga sin risk. Inom börshandeln är det så att volym skapar volym eftersom alla marknadsdeltagarna söker sig till den marknad som har den bästa likviditeten.

The Central Union of Agricultural Co-Operatives, Japans största lantbruksorganisation som kontrollerar närmare 60 procent av den inhemska marknaden på fysiskt ris, valde till exempel att inte delta i handeln. Företrädare för denna organisation hade reda då planerna kommunicerades gått ut och sagt att de ansåg att den japanska regeringen genom detta låtit ris, det japanska samhällets stapelvara, bli en del i ett spekulativt spel.

Slutet på en sextioårig era

Då Tokyo Grain Exchange stänger ned i början av nästa år innebär detta slutet på en verksamhet som bedrivits i 60 år. Börsen som grundades 1952 har lidit svårt sedan volymerna dök under 2004, som en direkt effekt av att den japanska regeringen införde en rad åtgärder i syfte att skydda landets konsumenter, samt införde ett inkomstrelaterat stöd för jordbrukarna som garanterade dessa regelbundna inkomster. Rishandeln som det lades stora förhoppningar på uppnådde under 2011 endast en omsättning om 2,66 miljoner kontrakt, en tiondel av vad börsen hade hoppats på, och det kan sägas att det till stor del beror på de statliga stöden. Utan statliga prisgarantier ökar volatiliteten vilket ökar behovet av en marknad för att hedga produktionen. Antalet japanska råvarubörser har därmed sjunkit till två från sju år 2005. I dag återstår endast TOCOM och Kansai Commodities Exchange, en annan råvarubörs inriktad på jordbruksprodukter, basserad i den västliga staden Osaka.

Vid TOCOM bedrivs handel ibland annat guld, silver, platina, palladium, gummi, bensin, fotogen och råolja.

Nyheter

Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Publicerat

den

President i USA vid skrivbord med ett oljefat

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.

USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.

Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion

Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.

Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Publicerat

den

Solceller på tak

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.

Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.

MedelspotprisMars 2024Mars 2025
Elområde 1, Norra Sverige     56,60 öre/kWh   15,80 öre/kWh 
Elområde 2, Norra Mellansverige     56,60 öre/kWh   10,95 öre/kWh 
Elområde 3, Södra Mellansverige     59,47 öre/kWh   50,81 öre/kWh 
Elområde 4, Södra Sverige     63,36 öre/kWh   60,46 öre/kWh

Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Ankkurva
Fortsätt läsa

Nyheter

Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

Publicerat

den

Guldtacka i popart-stil

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.

Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.

Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära