Följ oss

Nyheter

Slutet på råvaruhandeln

Publicerat

den

Ingen mer handel på Tokyo Grain ExchangeFrån och med februari 2013 är det slut med handeln med råvaror på Tokyo Grain Exchange, Japans största råvarubörs för jordbruksprodukter. Styrelsen för bolaget som driver denna råvarubörs gick i slutet av maj ut och kommunicerade att fyra av de sex råvaror som i dag handlas på Tokyo Grain Exchange kommer att föras över till Tokyo Commodity Exchange, TOCOM, i februari 2013, att rishandeln kommer att föras över till Kansai Commodities Exchange som sedan tidigare själva handlat med ris, medan handel i såväl robusta- som arabicakaffe helt upphör. De fyra råvarorna som kommer att överföras till TOCOM är majs, adzukibönor, sojabönor och råsocker. Sedan tidigare har handeln i råsilke upphört på Tokyo Grain Exchange.

Efter det att handeln i dessa råvaror har förts över till nya marknader skall Tokyo Grain Exchange likvideras. TOCOM som redan innan detta var Japans största råvarubörs kommer efter övertagandet av större delen av råvaruhandeln på Tokyo Grain Exchange att ha en marknadsandel på 90 procent av den inhemska råvaruhandeln i Japan.

Tog rishandeln tillbaka till Japan

Under augusti 2011 återlanserade Tokyo Grain Exchange tillsammans med Kansai Commodities Exchange handeln på ris, en råvara som inte hade handlats i Japan sedan Andra Världskriget. 1939 suspenderades handeln i risterminer sedan den japanska regeringen tog kontrollen över landets spannmålsproduktion och -distribution för att säkra leveranserna under andra världskriget.

De två börserna listade en rad yennominerade terminskontrakt på ris, inklusive ”koshihikari”, en mycket populär rissort som odlas i Japan. Importerat ris är undantaget från fysisk leverans på börserna eftersom den japanska regeringen har kontroll över utländska inköp och försäljningar av denna råvara.

Mottagandet av handeln i risterminer var trots hoppet om att detta skulle fyrdubbla omsättningen på råvarubörserna, ganska svagt.

Tokyo Grain Exchange hade fått löften från 64 olika företag, däribland 28 distributörer, fem livsmedelsproducenter och två tradingföretag, om att dessa hade för avsikt att delta i terminshandeln vilket gjorde att det japanska handelsministeriet godkände handeln med ris under en prövoperiod om två år.

Handeln visade sig emellertid inte vara tillräcklig för att attrahera volymerna från de företag och marknadsdeltagare som ville hedga sin risk. Inom börshandeln är det så att volym skapar volym eftersom alla marknadsdeltagarna söker sig till den marknad som har den bästa likviditeten.

The Central Union of Agricultural Co-Operatives, Japans största lantbruksorganisation som kontrollerar närmare 60 procent av den inhemska marknaden på fysiskt ris, valde till exempel att inte delta i handeln. Företrädare för denna organisation hade reda då planerna kommunicerades gått ut och sagt att de ansåg att den japanska regeringen genom detta låtit ris, det japanska samhällets stapelvara, bli en del i ett spekulativt spel.

Slutet på en sextioårig era

Då Tokyo Grain Exchange stänger ned i början av nästa år innebär detta slutet på en verksamhet som bedrivits i 60 år. Börsen som grundades 1952 har lidit svårt sedan volymerna dök under 2004, som en direkt effekt av att den japanska regeringen införde en rad åtgärder i syfte att skydda landets konsumenter, samt införde ett inkomstrelaterat stöd för jordbrukarna som garanterade dessa regelbundna inkomster. Rishandeln som det lades stora förhoppningar på uppnådde under 2011 endast en omsättning om 2,66 miljoner kontrakt, en tiondel av vad börsen hade hoppats på, och det kan sägas att det till stor del beror på de statliga stöden. Utan statliga prisgarantier ökar volatiliteten vilket ökar behovet av en marknad för att hedga produktionen. Antalet japanska råvarubörser har därmed sjunkit till två från sju år 2005. I dag återstår endast TOCOM och Kansai Commodities Exchange, en annan råvarubörs inriktad på jordbruksprodukter, basserad i den västliga staden Osaka.

Vid TOCOM bedrivs handel ibland annat guld, silver, platina, palladium, gummi, bensin, fotogen och råolja.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Ragnar

    5 juni, 2012 vid 02:39

    Blev en smula orolig då jag läste rubriken men det försvann snabbt. En intressant text om den japanska marknaden. Kul att ni skriver om annat än bara den exakta råvaran utan även om de bitarna runt omkring. Det är uppskattat

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära