Nyheter
Slutet på råvaruhandeln
Från och med februari 2013 är det slut med handeln med råvaror på Tokyo Grain Exchange, Japans största råvarubörs för jordbruksprodukter. Styrelsen för bolaget som driver denna råvarubörs gick i slutet av maj ut och kommunicerade att fyra av de sex råvaror som i dag handlas på Tokyo Grain Exchange kommer att föras över till Tokyo Commodity Exchange, TOCOM, i februari 2013, att rishandeln kommer att föras över till Kansai Commodities Exchange som sedan tidigare själva handlat med ris, medan handel i såväl robusta- som arabicakaffe helt upphör. De fyra råvarorna som kommer att överföras till TOCOM är majs, adzukibönor, sojabönor och råsocker. Sedan tidigare har handeln i råsilke upphört på Tokyo Grain Exchange.
Efter det att handeln i dessa råvaror har förts över till nya marknader skall Tokyo Grain Exchange likvideras. TOCOM som redan innan detta var Japans största råvarubörs kommer efter övertagandet av större delen av råvaruhandeln på Tokyo Grain Exchange att ha en marknadsandel på 90 procent av den inhemska råvaruhandeln i Japan.
Tog rishandeln tillbaka till Japan
Under augusti 2011 återlanserade Tokyo Grain Exchange tillsammans med Kansai Commodities Exchange handeln på ris, en råvara som inte hade handlats i Japan sedan Andra Världskriget. 1939 suspenderades handeln i risterminer sedan den japanska regeringen tog kontrollen över landets spannmålsproduktion och -distribution för att säkra leveranserna under andra världskriget.
De två börserna listade en rad yennominerade terminskontrakt på ris, inklusive ”koshihikari”, en mycket populär rissort som odlas i Japan. Importerat ris är undantaget från fysisk leverans på börserna eftersom den japanska regeringen har kontroll över utländska inköp och försäljningar av denna råvara.
Mottagandet av handeln i risterminer var trots hoppet om att detta skulle fyrdubbla omsättningen på råvarubörserna, ganska svagt.
Tokyo Grain Exchange hade fått löften från 64 olika företag, däribland 28 distributörer, fem livsmedelsproducenter och två tradingföretag, om att dessa hade för avsikt att delta i terminshandeln vilket gjorde att det japanska handelsministeriet godkände handeln med ris under en prövoperiod om två år.
Handeln visade sig emellertid inte vara tillräcklig för att attrahera volymerna från de företag och marknadsdeltagare som ville hedga sin risk. Inom börshandeln är det så att volym skapar volym eftersom alla marknadsdeltagarna söker sig till den marknad som har den bästa likviditeten.
The Central Union of Agricultural Co-Operatives, Japans största lantbruksorganisation som kontrollerar närmare 60 procent av den inhemska marknaden på fysiskt ris, valde till exempel att inte delta i handeln. Företrädare för denna organisation hade reda då planerna kommunicerades gått ut och sagt att de ansåg att den japanska regeringen genom detta låtit ris, det japanska samhällets stapelvara, bli en del i ett spekulativt spel.
Slutet på en sextioårig era
Då Tokyo Grain Exchange stänger ned i början av nästa år innebär detta slutet på en verksamhet som bedrivits i 60 år. Börsen som grundades 1952 har lidit svårt sedan volymerna dök under 2004, som en direkt effekt av att den japanska regeringen införde en rad åtgärder i syfte att skydda landets konsumenter, samt införde ett inkomstrelaterat stöd för jordbrukarna som garanterade dessa regelbundna inkomster. Rishandeln som det lades stora förhoppningar på uppnådde under 2011 endast en omsättning om 2,66 miljoner kontrakt, en tiondel av vad börsen hade hoppats på, och det kan sägas att det till stor del beror på de statliga stöden. Utan statliga prisgarantier ökar volatiliteten vilket ökar behovet av en marknad för att hedga produktionen. Antalet japanska råvarubörser har därmed sjunkit till två från sju år 2005. I dag återstår endast TOCOM och Kansai Commodities Exchange, en annan råvarubörs inriktad på jordbruksprodukter, basserad i den västliga staden Osaka.
Vid TOCOM bedrivs handel ibland annat guld, silver, platina, palladium, gummi, bensin, fotogen och råolja.
Nyheter
Christian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon
Christian Kopfer svarar på frågor om oljemarknaden med anledning av kriget i Iran vilket har skapat ett stort kaos på marknaden och priser som går upp kraftigt. Han kommenterar om konflikten var inprisad och vad som kan hända framåt. Han kommenterar även vissa andra råvarubolag som påverkas av oroligheterna.
Halvmetallen Antimon
Vidare berättar även Anders Wennberg från Öresund om halvmetallen antimon. Det är en råvara som används inom försvarsindustrin samtidigt som Kina kontrollerar större delen av produktionen. Han tar upp ett antal företag i västvärlden som håller på att åtgärda den tillgångssituationen. Han tar bland annat upp Alkane från Australien, där det faktiskt finns en svenskkoppling då bolaget även har Björkdalsgruvan med guld.
Nyheter
Rekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
I norra Sverige blir elpriset det högsta någonsin för en februarimånad och systempriset landar i snitt på 1,10 kronor per kWh, nästan dubbelt så högt som i fjol. Trots mildare väder väntas priserna fortsätta ligga högt i mars, runt 80 öre per kWh. Det visar Bixias prognos.

För många svenskar har februari inneburit betydligt högre elräkningar än under fjolårsvintern. Kylan och det torra vädret har fått förbrukningen att öka med 10 procent och pressat upp elpriset till 1,10 kronor per kWh i system. I fjol var motsvarande siffra 68 öre per kWh, då omvända väderförhållanden med mildare och blötare väder pressade elpriserna till extremt låga nivåer.
– Att vi haft den kallaste vintern på femton år och att tillgången på vatten och snö är betydligt sämre än i fjol har drivit upp februaripriserna på el i hela landet. I norra Sverige har februaripriset aldrig varit så högt som i år, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
I SE1 och SE2 i norr landar elpriset på runt 1 krona per kWh för februari, vilket är betydligt högre än samma period i fjol då elpriset var 13 respektive 15 öre per kWh. I SE3 och SE4 i syd kommer elpriset ligga något över systempriset, på cirka 1,15 kronor per kWh.
Fortsatt högt pris i mars
Bixias prognos pekar på fortsatt höga elpriser under våren, trots högre temperaturer, mer vind och mindre förbrukning. Systempriset i mars väntas bli nästan dubbelt så högt som i fjol, runt 80 öre per kWh.
– Den värsta kylan lär inte komma tillbaka under några längre perioder, men vi går in i våren med en ovanligt svag hydrologisk balans, vilket fortsätter att pressa elpriserna uppåt. Vårfloden väntas bli beskedlig och ger inte heller någon tydlig prispress. Hur priserna utvecklas längre fram beror mycket på hur mycket nederbörd vi får, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Elproduktionen i syd är mer begränsad sedan i tisdags när kärnkraftverket Oskarshamn 3 tvingades till en oplanerad nedstängning som tillsammans med ordinarie revisionsperiod håller verket borta till 22 maj.
– Att Oskarshamn 3 tas ur drift en månad tidigare än planerat påverkar inte nämnvärt i det stora hela, men i södra Sverige kan det bli större inslag av kontinentala priser. Samtidigt blir det mer inlåst kraft och lägre priser i norr när överföringskapaciteten minskar, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.

Andrum för producenterna
Vinterns höga elpriser kommer efter ett och ett halvt år med ovanligt låga elpriser, vilket gynnat konsumenterna men pressat lönsamheten för många producenter.
– Höga elräkningar slår hårt mot många hushåll, men för producenterna som under lång tid haft svårt att bära sina kostnader innebär dagens prisnivåer ett visst andrum. Det kan göra det lättare att räkna hem investeringar i ny elproduktion, inte minst förnybart, så att produktionen byggs ut i takt med behovet och elektrifieringen och den gröna omställningen kan fortsätta. Det minskar risken för ännu högre elpriser på lång sikt till följd av bristande produktionskapacitet, säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia.
Nyheter
Världens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
Ett batterisystem för att lagra elektricitet ska byggas i Minnesota, närmare bestämt i Pine Island, som är större än alla andra batterisystem som byggts i världen.
Med järn-luft-batterier från Form Energy ska en anläggning byggas som kan mata ut 300 MW från ett lager på 30 GWh. Vill man mata ut maximalt med elektricitet så kan man alltså mata ut 300 MW kontinuerligt under mer än fyra dygn. Det är någonting helt annat än att flytta lite solenergi från mitten av dagen till en enstaka topplasttimme under tidig kväll.
Google bygger ett datacenter och tar kostnaderna för elnätet
Det är Xcel Energy som ska leverera elektricitet till ett nytt datacenter från Google där företaget ska driva sina välkända tjänster.
Xcel Energy och Google har ingått ett partnerskap där Excel Energy ska addera 1600 MW ny förnybar energi till elnätet (1400 MW vindkraft och 200 MW solenergi, samt ovan beskrivna energilagring). Google ska stå för alla nya infrastrukturkostnader som kan tillkomma för elnätet på grund av det nya datacentrets energibehov.
-
Nyheter2 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Analys4 veckor sedanPhysical easing. Iran risk easing. But Persian Gulf risk cannot fully fade before US war ships are pulled away
-
Nyheter2 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys2 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter1 vecka sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter2 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter1 vecka sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter1 vecka sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar

