Nyheter
Slutet på råvaruhandeln
Från och med februari 2013 är det slut med handeln med råvaror på Tokyo Grain Exchange, Japans största råvarubörs för jordbruksprodukter. Styrelsen för bolaget som driver denna råvarubörs gick i slutet av maj ut och kommunicerade att fyra av de sex råvaror som i dag handlas på Tokyo Grain Exchange kommer att föras över till Tokyo Commodity Exchange, TOCOM, i februari 2013, att rishandeln kommer att föras över till Kansai Commodities Exchange som sedan tidigare själva handlat med ris, medan handel i såväl robusta- som arabicakaffe helt upphör. De fyra råvarorna som kommer att överföras till TOCOM är majs, adzukibönor, sojabönor och råsocker. Sedan tidigare har handeln i råsilke upphört på Tokyo Grain Exchange.
Efter det att handeln i dessa råvaror har förts över till nya marknader skall Tokyo Grain Exchange likvideras. TOCOM som redan innan detta var Japans största råvarubörs kommer efter övertagandet av större delen av råvaruhandeln på Tokyo Grain Exchange att ha en marknadsandel på 90 procent av den inhemska råvaruhandeln i Japan.
Tog rishandeln tillbaka till Japan
Under augusti 2011 återlanserade Tokyo Grain Exchange tillsammans med Kansai Commodities Exchange handeln på ris, en råvara som inte hade handlats i Japan sedan Andra Världskriget. 1939 suspenderades handeln i risterminer sedan den japanska regeringen tog kontrollen över landets spannmålsproduktion och -distribution för att säkra leveranserna under andra världskriget.
De två börserna listade en rad yennominerade terminskontrakt på ris, inklusive ”koshihikari”, en mycket populär rissort som odlas i Japan. Importerat ris är undantaget från fysisk leverans på börserna eftersom den japanska regeringen har kontroll över utländska inköp och försäljningar av denna råvara.
Mottagandet av handeln i risterminer var trots hoppet om att detta skulle fyrdubbla omsättningen på råvarubörserna, ganska svagt.
Tokyo Grain Exchange hade fått löften från 64 olika företag, däribland 28 distributörer, fem livsmedelsproducenter och två tradingföretag, om att dessa hade för avsikt att delta i terminshandeln vilket gjorde att det japanska handelsministeriet godkände handeln med ris under en prövoperiod om två år.
Handeln visade sig emellertid inte vara tillräcklig för att attrahera volymerna från de företag och marknadsdeltagare som ville hedga sin risk. Inom börshandeln är det så att volym skapar volym eftersom alla marknadsdeltagarna söker sig till den marknad som har den bästa likviditeten.
The Central Union of Agricultural Co-Operatives, Japans största lantbruksorganisation som kontrollerar närmare 60 procent av den inhemska marknaden på fysiskt ris, valde till exempel att inte delta i handeln. Företrädare för denna organisation hade reda då planerna kommunicerades gått ut och sagt att de ansåg att den japanska regeringen genom detta låtit ris, det japanska samhällets stapelvara, bli en del i ett spekulativt spel.
Slutet på en sextioårig era
Då Tokyo Grain Exchange stänger ned i början av nästa år innebär detta slutet på en verksamhet som bedrivits i 60 år. Börsen som grundades 1952 har lidit svårt sedan volymerna dök under 2004, som en direkt effekt av att den japanska regeringen införde en rad åtgärder i syfte att skydda landets konsumenter, samt införde ett inkomstrelaterat stöd för jordbrukarna som garanterade dessa regelbundna inkomster. Rishandeln som det lades stora förhoppningar på uppnådde under 2011 endast en omsättning om 2,66 miljoner kontrakt, en tiondel av vad börsen hade hoppats på, och det kan sägas att det till stor del beror på de statliga stöden. Utan statliga prisgarantier ökar volatiliteten vilket ökar behovet av en marknad för att hedga produktionen. Antalet japanska råvarubörser har därmed sjunkit till två från sju år 2005. I dag återstår endast TOCOM och Kansai Commodities Exchange, en annan råvarubörs inriktad på jordbruksprodukter, basserad i den västliga staden Osaka.
Vid TOCOM bedrivs handel ibland annat guld, silver, platina, palladium, gummi, bensin, fotogen och råolja.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter4 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp