Råvaror allmänt: Har Kina bottnat för detta året?
Veckans snackis på marknaden har varit förväntansbilden på ECB. Den Europeiska centralbanken levererade en sänkning enligt förväntansbilden och är inte en stor sak för råvarumarknaden.
Kinas fallande tillväxt har varit huvudrubriken för råvarumarknaden de senaste två åren. Efter första kvartalets dramatiska nedgång i barometerdata ser nu åtminstone inköpschefsindex ut att ha planat ut. Vi tror att stimulanserna av efterfrågan har stoppat nedgången för den här gången. Det är dock enbart en tillfällig lösning och den långa trenden är fortfarande nedåt för kinesisk tillväxt. Främst drabbar detta koppar vars efterfrågan är beroende av kinesisk byggsektor samtidigt som produktionen ökar efter år av investeringar i världens gruvor. Övriga basmetaller ser vi ganska ljust på just nu, begränsad nedsida från låga nivåer och inte alls samma strukturella press från ökad produktion som för koppar gör att vår bild på basmetallkomplexet blir negativ på koppar men positiv på övriga.
Vår tro på klart lägre oljepriser den här våren har grusats. Riskpremien från Ryssland-Ukraina och det faktum att Libyen inte kommit tillbaka till export i den utsträckning som vi tänkt har hindrat det säsongsmässiga prisfall vi brukar se under andra kvartalet. Nu tror vi istället att oljan får stöd av stundande ”driving season” och byter delvis fot även om vi på ett eller två års sikt tror att oljan kommer pressas av ökad produktion i USA.
För vetet anses putinpremien nu var utvädrad men vi fortsätter tro på lägre pris då stora skördar väntas vid skörd. Från att varit positiva till guldet skiftar vi till en mer neutral vy, läs mer nedan.
Basmetaller: Små rörelser under veckan
Vi har inga stora rörelser att rapportera om för basmetallerna senaste veckan, störst rörelser ser vi på koppar som tappat 1,8 %. Kinas PMI (HSBC) för tillverkningsindustrin reviderades ned till 49,4 från det preliminära på 49,7 vilket har hållit ned priset på metallerna under veckan.
Vi ser positivt på basmetaller med undantaget för koppar som pressas av Kina och överutbud. Aluminium har vi tidigare satt ett intervall på 1800-2000 USD/ton de kommande åren och med dagens pris på 1850 finns det utrymme kvar på uppsidan. Det stora nickelrallyt ser ut vara över men vi behåller vår positiva vy och tror att priset ska fortsätta upp under året. Vi tror att zink kommer bli nästa metall som kan bjuda på ett prisrally då det låga priset kan tvinga många gruvor ur produktion, men det dröjer ytterligare innan detta sker.
Ädelmetaller: Vi blir neutrala till guldet
Efter drygt två månader av konsolidering i intervalet 1280-1320 dollar per uns föll guldpriset ned under 1250 dollar, och har inte visat på några nämnvärda rekyltendenser sedan dess. Nu står marknaden dock och väger mellan rädsla över räntehöjningar i USA och förhoppningar om stimulans i Euroland, och vi väljer att nu tona ner den positiva syn vi haft på guldet till en mer neutral vy.
Dock fortsätter gruvstrejkerna i Sydafrika, och beräkningar nu pekar på att så mycket som 25 % av årsproduktionen av platina kommer att falla bort under 2014. 87 % av världens platinareserver finns i Sydafrika, och tre stora producenter (Anglo Platinum, Lonmin och Impala) dominerar marknaden totalt. Strejken har nu pågått i över fyra månader och marknaden kommer att hamna i större underskott ju längre den fortsätter. Samtidigt växer bilindustrin globalt och 2014 års bilförsäljning beräknas bli 5 procent högre än 2013, något som driver efterfrågan på platina och palladium. Striktare utsläppskrav på bilar i Kina kommer framöver att göra att förbrukningen av platina och palladium kommer att öka snabbare än bilproduktionen.
Vi behåller därför platina och palladium bland våra favoriter, av samma skäl som tidigare. Vi noterar också att dessa hanterat guldprisfallet bättre, platina har fallit något sedan senaste brevet, medan palladium stigit något.
Energi: Fallande pris på både olja och el
Riskpremien på oljemarknaden minskar efter att den geopolitiska spänningen i Ukraina och risken för vidare sanktioner mot Ryssland avtar något efter G7:s uttalande även om USA hotar med riktade sanktioner om Ryssland drar tillbaka sina trupper. Amerikansk lagerdata bidrar också till nedgången mot slutet av veckan.
Vi förväntar oss dock att oljan handlas kvar i denna range med stöd från osäkerheten kring framför allt Iran och Libyen i synnerhet, där situationen kring utbud och terminaler ser allt mörkare ut. I övrigt har det varit en hel del fokus på Obama-administrationens utsläppsplan, EPA (Environmental Protection Agency Plan) som presenterades tidigare i veckan. EPA skulle innebära att man reducerar koldioxidutsläppen med 30 procent fram till 2030 (från 2005 års nivåer) vilket i stort handlar om att man accelererar nedstängning av kolgenererad kraft till fördel för gasgenererad kraft. Planen, som inte lär träda i kraft förrän om två år, skiljer sig klart från tidigare och är ett stort slag mot den inhemska gruvindustrin (kol) vilken sysselsätter ca 800,000 personer. Kolgenererad kraft står idag för ca 37 % av generarad kraft i USA (ned från 52% år 2000) och beräknas fortsatt stå för ca 30% år 2030, men det lär till en början resultera i en ökad volym kol på exportmarknaden och indirekt pressa priset för kolgenererad kraft tills dess att ytterligare gruvor stängs ned.
Elen faller tillbaka och på bränslekomplexet har det varit enkelriktat, i synnerhet på gas och kolmarknaden som inte tycks vilja bottna ur. Gazprom fortsätter att skjuta på betalningstiden för Ukraina vilket minskat oron på gasmarknaden om än tillfälligt samtidigt som kolen är tillbaka på de tidigare låga nivåer som noterades i februari/mars som ett resultat av ett stort överskott och god tillgänglighet på exportmarknaden. Den negativa energibalansen stabiliserar marknaden något vilket även CO2 gjorde fram till det negativa beskedet om stabiliseringsmekanismen (i ett försök att minska överskottet på rätter) vilken nu ej planeras starta tidigare än väntat. Vi räknar därför inte med att kvartalet Q314 stiger mer utan att vi snarare tappar någon euro eller två ned mot 24-25 euro.
Livsmedel: Vetets putinpremie utvädrad
Vetepriset har fortsatt falla och handlas nu på samma nivå som när krisen i Ukraina intensifierades i början på mars. Vi fortsätter att tro på lägre priser då kommande skörd ser ut få alla förutsättningar för att bli stor.
Situationen har blivit något bättre för det amerikanska höstvetet som i dagarna fått ganska mycket välbehövligt regn. Vårvetet har haft lite torrare väder i dagarna men regn väntas till helgen – vilket ses som gynnsamt. I Kanada regnar det en del, vilket fördröjer en redan ganska sen sådd ytterligare något. Det australiensiska vetet har den senaste tiden upplevt ett varierande väder med tillfredställande mängd nederbörd. I Europa faller också en del regn, främst i regionens västra delar. Överlag ser grödorna i Europa väldigt fina ut – vilket vi ser även hemma i Sverige. Ukraina har också fått tillräckligt med regn men har nu blivit lite torrare, vilket gynnar den mognande grödan. Ryssland uppges ha lite blött i söder men de centrala delarna av landet är lite väl torrt och varmt – än så länge uppges dock oron vara begränsad. Med något förbättrad situation för det amerikanska vetet och fortsatt generellt sett väldigt gott skick på norra halvklotets grödor i övrigt är det svårt att se varför inte ytterligare prisfall är att vänta – givet att inga mer omfattande störningar inträffar, för vilket tiden rinner ut då skörd närmar sig.
Efter en längre period av torka under årets första månader ser nu nederbörden i april-maj komma som en sista minuten räddning för kaffeodlingarna i sydöstra Brasilien. Återhämtningen kan komma att dämpa produktionsbortfallet och skörden ser nu ut att vara i bättre skick än tidigare befarat. Den kommande veckan fortsätter att bli en behaglig mognadsperiod för kaffebönor som ännu inte skördats med relativt torrt väder och regn under normalen. Om ett par veckor släpper amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, årets första prognos på den kommande skörden. Vi ser viss risk på nedsidan men håller en neutral vy i väntan på rapporten.
Handelsbankens råvaruindex (USD)
*Uppdaterade vikter från 29 november 2013
Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av nordisk produktion (globala produktionen för sektorindex) och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
