Connect with us

Analys

SHB Råvarubrevet 14 oktober 2011

Published

on

Handelsbanken - RåvarubrevetRåvarumarknaden fortsätter att stärkas och finner nu visst stöd från amerikansk försäljningsstatistik och kinesiska siffror som visar att inflationen i landet fallit tillbaka till 6.1 procent (ca hälften är ökade matpriser) under september från tidigare 6.5 procent i juli. En lägre inflation minskar trycket på Kina att höja räntan ytterligare vilket skulle verka negativt för den ekonomiska tillväxten och efterfrågan på metaller och bränslen. Den kinesiska statistiken visade också på ett minskat handelsöverskott vilket tyvärr är något oroväckande, Kina kanske inte är fullt så immun mot avtagande global tillväxt som man kan tro. Planande kinesiska importsiffror som kan vika nedåt är den klart viktigaste faktorn nu att bevaka på kort sikt framför allt för de konjunkturkänsliga råvarorna.

På jordbruksmarknaden har Ryssland återigen signalerat för eventuella exportskatter vilket verkar drev upp priserna tidigare i veckan. I övrigt har det mest varit fokus på USDA rapporten där utgående lager Vete justerades upp med hela 6 miljoner vilket var klart över marknadens förväntan.

Vad gäller oron för den europeiska skuldkrisen och potentiella räddningspaket för änder och banker, har ledande beslutsfattare i Europa dock lyckats sondmata marknaden med förvånansvärt positiva tongångar en längre tid. I USA har makrodata överraskat mindre och mindre negativt sedan i somras, och de senaste veckorna faktiskt överraskat positivt. En viss del av den positiva statistiken är säkerligen relaterad till återuppbyggnaden av Japan, som hjälpte till att sänka konjunkturen under andra kvartalet i år och sommaren. Tittar vi exempelvis på bilförsäljningen så stiger den åter i USA vilket antyder solid detaljhandel. De mest bilindustritunga regionerna är också de som uppvisar mest positivt sentiment.

Vårt råvaruindex har som ett resultat av detta återhämtat sig och ser nu ut att hamna på svagt plus för året. Råvaruindexet var ner -5.5 procent som mest förr förra veckan. Nu mot slutet av veckan känns det dock som marknaden är ovillig att driva sentimentet högre inför helgens G20 möte i Paris.

Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbankens Råvaruindex 14 oktober 2011

Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.

 

Olja

Brentoljan har stärkts med hela 7.9 procent den senaste veckan i takt med att riskaptiten kommit tillbaka samtidigt som amerikansk försäljningsstatistik ger stöd åt sentimentet.

De månatliga energimarknadsrapporter som kommit in i veckan visar på fortsatt ned reviderade prognoser för den globala efterfrågan under 2012. International Energy Agency (IEA) drar ner sin efterfrågeprognos med 0,2 fat per dag till 90.5m fat per dag. 2011 reviderades ned med 0,1 fat per dag, eftersom tillväxten i efterfrågan är satt till 1.3 miljoner fat per dag under 2012, en minskning med 0,1 fat per dag från den tidigare rapporten. IEA konstaterar också att Saudiarabien, som har ökat oljeproduktionen med 0,8-1m fat per dag sedan i våras för att ersätta det Libyska bortfallet, har nu börjat minska produktionen (ca 0.2m fat per dag).

Brent Crude Olja - Nov1

Amerikanska lagersiffror visade i veckan att råoljelagren ökat med 1,3 miljoner fat (förväntat 0,3 miljoner fat). Bensin och destillat lager minskat med 4,1 miljoner fat (förv.-0.1m fat) respektive 2,9 miljoner fat (förv. +0,6 fat). Totalt kommersiella lager i USA (exklusive statskontrollerade strategiska lager) är nu 61 miljoner fat (5,4%) lägre än samma period förra året. Som jämförelse kan nämnas att fyra veckor genomsnittliga efterfrågan endast är 0,1 fat per dag (0,5%) lägre, vilket visar på en klart mer stram balans i USA.

Pris på bensin har sjunkit 25 cent per gallon (7%) sedan början av september vilket till viss del förklarar varför efterfrågan är i linje med förra året.

Metaller

På metallerna har det varit mest fokus på Koppar som stigit med 2.6 procent denna vecka. Kinas handel data för september visade att koppar importen i värde minskat till följd av kraftiga prisfall vilket sannolikt gjort att många köpare avvaktar. Importvolymen för obearbetad koppar och skrot har dock överraskat på uppsidan vilket är positivt för marknaden. Nedan finner ni LME Index sedan årsskiftet i rött och oljepriset i svart där vi ser att metallerna gjort en ganska bra återhämtning från det kraftiga fallet för tre veckor sedan. LME Index (41.8% Aluminium, 33.4% Koppar, 13.4%, 8.4% Bly, 2% Nickel, 1% Tenn) är nu ner närmare 20 procent detta år vilket kan jämföras med oljan som stigit ungefär lika mycket. Vi tror fortsatt att metallerna återhämtar sig.

Priser på metaller - Q1, Q2 och Q3 2011

El

Marknaden handlade under inledningen av veckan upp kvartalet Q1 2011 på ett torrare och kallare scenario men förväntan om mer nederbörd och stigande temperaturer pressade tillbaka marknaden något. Vi noterar en uppgång om 1.7 procent denna vecka där högre spotpriser och oro för fortsatt låg kärnkraftsproduktion balanseras av väderprognoser och lägre tyska elpriser.

Diagram - Pris på el 2011

 Energiläget i både Norge och Sverige har förbättrats under veckan och ser vi till vattenmagasinen har vi nu ett överskott om 1.7 TWh under veckan (Sverige har tyvärr fått täcka upp för den låga tillgängligheten på kärnkraft så situationen hade kunnat vara ännu bättre). Räknar vi in snömagasinen har vi vatten och snötillgångar på 4.6 TWh över normalen för årstiden. Den senaste prognosen visar nederbörd om ca 9 TWh för den kommande 10-dagarsperioden vilket skulle innebära ytterligare en förbättring i energibalansen. Vi förväntar oss därför att marknaden backar något om dessa prognoser ligger kvar under inledningen av nästa vecka.

Kaffe

Kaffe är en högintressant råvara som vi kommer att bevaka lite extra inför vårt besök på ett Kenyanskt kaffeplantage under november. Kaffe en av världens mest handlade råvaror (vissa menar att det är den näst största efter olja) och är den största jordbruksexportråvaran för 12 länder. Vi svenska dricker näst mest kaffe i världen, ca 3.5 koppar, men det är framför allt konsumtionsutvecklingen i tillväxtländerna med Kina, Indien och Brasilien i spetsen som är intressant att följa. En klart stigande trend där en växande ung medelklass ställer allt högra krav på både volym och kvalitet. Kaffemarknaden är också ett bra exempel på vad som händer inom många råvarumarknader som påtvingar en strukturförändring. En stark tillväxt på efterfrågan där utbudet på sikt ser ut att få svårt att hänga med. Kaffe är också helt konjunkturokänsligt och kraftigt stigande priser har inte påverkat våra konsumtionsvanor. En skev fördelning av vinster kommer sannolikt också öka producentländernas vilja att förädla produkten. En odlare i Uganda (där Kaffe för övrigt står för hela 54 procent av exporten) exempelvis får bara 2.5 procent av det slutliga kaffepriset i Europa!!.

Kaffe är rostade bönor från kaffebuskar eller -träd och det finns omkring 100 olika kaffearter och varje träd ger ca ett halvt kilo årligen. De två främsta kaffesorterna är Arabica (ca 70 procent av marknaden) och Robusta. Arabica anses vara av den bättre kvalitén och smaken medan Robusta har en närmare 50 procent högre koffeinhalt. Brasilien och Vietnam är ledande kaffeproducenter följt av Colombia. EU-regionen både importerar och konsumerar mest kaffe i världen följt av USA. Aabicabönor produceras främst i Sydamerika medan Robustabönor dominerar i Sydostasien. Den brasilianska skörden börjar i maj och sträcker sig in i september. Arabicabönorna trivs bäst när det regnar jämt över hela året medan kraftigt regn, torka och frost kan skada bönorna.

Under september månad föll kaffepriset med 30 procent. Denna kraftiga nedgång hade dels med den svaga globala ekonomiska läget att göra men även att det spekulerats om stora skördar för de största kaffeproducenterna.

I slutet av september studsade kaffepriset upp efter 5 veckors nedgång på ICE efter lägre lagersiffror på 1,42 miljoner bags (1 bag = 60 kg), en nedgång på 15 procent i år och det lägsta sedan mars 2000.

I slutet av förra veckan kunde vi se kaffepriset falla tillbaka ca 5 procent för att återhämta sig något i början av veckan efter en svagare dollar. I veckan har det spekulerats en del om mindre produktion av Arabica kaffe under det kommande året. Inte heller den brasilianska produktionen kommer kunna möta förväntningarna tror en del analytiker. Regnperioden har kommit igång lite för sent men regn väntas under andra delen av oktober i Brasilien. Det ser ut av att bli bra väder i Mexiko medan det regnat kanske lite för mycket i Centralamerika. Temperaturen beräknas blir under det normala efter helgen. Brasilien exporterade 2,56 miljoner bags kaffe i september, ned 14 procent från förra året. Den totala exporten för 2011 är 21,82 miljoner bags, en ökning med 6 procent från förra året.

Kaffe – Dec 11

Terminspris på kaffe med leverans december 2011

Kakao

En stor del av den globala kakaoproduktionen äger rum i Elfenbenskusten och oroligheterna i samband med valet tidigare i år var ju starkt prisdrivande. Kakaoträd växer på områden inom 10 grader norr eller söder om ekvatorn och träden är väldigt torkkänsliga, längre torrperioder än tre månader kan påverka skörden extremt mycket. Träden trivs i relativt höga temperaturer mellan 18-32 grader och helst i de låglänta regionerna av regnskogarna. Nuvarande lager av kakao är tillräckliga även om produktionen skulle försämras nästa år, tror många analytiker, samtidigt som det spekuleras i hur stor del av skörden i västra Afrika som har klarat sig p.g.a. dåliga väderförhållanden den senaste månaden. Bättre väder och normala temperaturer för årstiden väntas i västra Afrika. Elfenbenskusten har hittills i år exporterat 20 000 ton kakao, en uppgång med 0,6 procent.

Kakaopriset föll under september med ca 20 procent i linje med flera andra råvaror p.g.a. den svaga globala marknaden med bl. a. skuldkrisen i Grekland och oroligheterna i Libyen men även goda lagersiffror på kakao har hjälpt till att hålla priserna nere.

I veckan kom data på rekordhöga konsumtionssiffror från Europa på kakaobönor. Detta fick kakaopriset att stiga något. Det är framförallt Tyskland som ligger bakom dessa höga konsumtionssiffror som visar en uppgång på 36 procent till 128 288 ton. Det spekuleras en del kring att dessa höga nivåer är mer av en tillfällighet och att det nödvändigtvis inte behöver leda till en ökad efterfrågan i Europa.

Kakao – Dec 11

Pris på termin för kakao december 2011

Bomull

Data från USDA överraskade marknaden under veckan med högre produktion och högre utgående lager inom USA och globalt. Konsumtionssiffrorna backade mot föregående månad. Detta ledde till att marknaden backade något men priset studsade upp igen efter nyheten om Kinas import av bomull stigit med 26 procent på ett år. Kina står idag för ca 40 procent av den totala importen i världen. Temperaturerna kommer ligga över det normala den närmaste tiden med torrare klimat kring området i Texas.

Bomull – Dec 11

Priser - Bomull termin december 2011

Vete

Vetepriserna har rört sig mycket under den gångna veckan. I tisdags steg priserna kraftigt i både Chicago och Paris sedan osäkerheten ökat med uttalanden om att Ryssland eventuellt inför exportskatt på spannmål i syfte att begränsa exporten till 24 miljoner ton. Det ska dock tilläggas att en total export om 24 miljoner ton spannmål skulle innebära en veteexport om ungefär 20 miljoner ton, vilket trots allt är 2 miljoner ton mer än USDA uppskattade den ryska exporten till i onsdagens rapport. Rykten om att Ukraina eventuellt tar bort exportskatter på spannmål redan i början på nästa år har bidragit till en ökad osäkerhet.

Därefter föll priserna igen sedan USDA i onsdagens rapport (se nästa sida) justerat upp utgående lager och produktion i världen. Siffrorna visar att det finns gott om vete i världen, utgående lager i världen beräknas nu vara det största på 10 år i förhållande till årlig konsumtion.

USA har fått en del regn men ytterligare behövs för att det nyss uppkomna höstvetet ska utvecklas väl. Argentina har fått regn och tidigare oro för torka är i stort sett helt borta. I större delen av EU uppges vädret vara fördelaktigt, detsamma gäller för Australien. Även i Ukraina har oron för torka lindrats efter den senaste tidens regn, i de sydvästra delarna av landet är det dock fortfarande för torrt. Ryssland uppges ha bra väder för sådd.

Vetepriserna borde helt klart kunna nå lägre nivåer enbart utifrån rådande tillgång på vete. Dock är osäkerheten fortsatt relativt stor vad gäller den amerikanska majsskörden, vilket i samband med fortsatt torrt väder för det amerikanska höstvetet ger visst stöd åt priserna.

Terminspris på vete - CBOT och Matif

USDA justerade i onsdagens WASDE upp världens totala produktion av vete med 3 miljoner ton, en lägre amerikansk skörd kompenseras mer än väl av högre skördar i EU, Australien och Kazakstan.

Exporten från Australien justerades upp 2 miljoner ton, Kanada 1 miljon ton och Ryssland/Kazakstan totalt tre miljoner ton. Däremot justerades exporten ned med 1 miljon ton för Ukraina och med 1,5 miljoner ton för USA.

Utgående lager i Australien justerades upp med hela 3,6 miljoner ton, vilket i kombination med en höjning i bland annat FSU om 2 miljoner ton ledde till en uppjustering av världens utgående lager med hela 6 miljoner ton.

Enligt måndagens rapport från USDA var den amerikanska höstvetesådden fortsatt försenad som följd av torrt väder. 59 procent av den beräknade arealen uppgavs vara sådd, upp från förra veckans 42 procent. Vid samma tid förra året var motsvarande siffra 69 procent och genomsnittet för de senaste fem åren är 67 procent.

28 procent av grödan uppgavs ha nått uppkomststadiet, att jämföra med 37 procent vid samma tid förra året och 38 procent för genomsnittet för de senaste fem åren.

Majs

Terminspriserna på majs i Chicago har återhämtat sig efter den senaste tidens prisfall, decemberterminen i Chicago stängde igår torsdag 6 procent högre än stängningskursen i fredags. Under tisdagen steg priset kraftigt i linje med övrig spannmål, främst som följd av uttalanden om ryska exportavgifter på spannmål och rykten om Kinas köp av uppemot 2 miljoner ton majs från bland annat USA.

Efter onsdagens rapport från USDA (se nästa sida) har majsen dock backat tillbaka, sedan bland annat utgående lager för världen justerats upp. Kinas köp av majs bekräftades sedan, men volymen om 900.000 ton var mindre än väntat vilket gav ytterligare press nedåt på priset.

Vädret är hyfsat bra i USA och skörden fortgår i bra takt. Förväntningarna på avkastningsnivån varierar fortfarande ganska mycket, en nedjusterad skörd skulle kunna ge lite press uppåt på priserna men konkurrensen från Ukraina och EU ökar och tillgången på majs i världen har justerats upp.

Pris - Majs CBOT 2011

I onsdagens rapport från USDA var den totala majsproduktionen i världen uppjusterad med 5,4 miljoner ton, med större skördar i bland annat Ukraina och Kina. Avkastningsnivån för den amerikanska majsen lämnades oförändrad med 148,1 bushels per acre men arealen justerades ned med 500.000 acres.

Märkligt är att USDA inte justerat den amerikanska konsumtionen av majs överhuvudtaget, trots den senaste tidens prisfall.

Utgående lager av majs i världen säsongen 2011/12 är uppjusterat med 6 miljoner ton, på grund av högre lager i USA och FSU.

Den amerikanska majsskörden uppgavs i tisdagens rapport vara avklarad till 33 procent, upp från förra veckans 21 procent. Vid samma tid förra året var hela 50 procent av skörden avklarad och genomsnittet för de senaste fem åren är 32 procent.

89 procent av grödan uppgavs vara mogen för skörd, jämfört med 79 procent förra veckan. Klart efter förra årets 97 procent vid samma tidpunkt men i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren om 88 procent.

Andelen av grödan som uppgavs vara i skicket ”good/excellent” var 53 procent, upp en procentenhet från föregående vecka. Klart sämre än 68 procent förra året. Samtidigt minskade andelen av grödan som bedöms vara i skicket ”poor/very poor” med en procentenhet till 19 procent, fortfarande klart över förra årets 11 procent.

Sojabönor

Terminspriserna på sojabönor har gått upp kraftigt under veckan, upp ungefär 9 procent. USDA justerade i onsdagens WASDE-rapport (se nästa sida) ned siffrorna för den amerikanska skörden, medan marknaden istället väntat sig en mindre höjning.

Kinas sojaimport för 4:e kvartalet 2011 beräknas till 14,2 miljoner ton, en tydligt ökad efterfrågan har märkts av efter den senaste tidens prisfall. I veckan har Kina köpt 700.000 ton sojabönor av amerikanskt eller sydamerikanskt ursprung.

Osäkerheten är fortfarande stor angående den amerikanska skörden, många aktörer på marknaden hävdar fortfarande att USDA överskattar avkastningsnivån och menar att den snarare borde beräknas till 40,0 bushels per acre än 41,5 bushels per acre – vilket bekräftas av fler och fler skörderapporter.

Terminer sojabönor 2011

Avkastningsnivån justerades ned något för de amerikanska sojabönorna, ned till 41,5 bushels per acre jämfört med väntade 42,0 bushels per acre. Den amerikanska exporten justerades ned med 1 miljon ton, andra länder var oförändrade.

Utgående lager av sojabönor i världen justerades upp något, högre lager i Argentina kompenserade för något lägre lager i USA.

51 procent av de amerikanska sojabönorna uppgavs vara skördade, upp kraftigt från förra veckans 32 procent. Vid samma tid förra året var 63 procent av skörden klar, att jämföra med genomsnittet för de senaste fem åren om 43 procent.

56 procent av grödan uppgavs vara i skicket ”good/excellent”, upp två procentenheter sedan föregående vecka men klart lägre än förra årets 64 procent vid samma tidpunkt. Genomsnittet för de senaste fem åren är 60 procent.

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

Metals price forecast: Lower Before Higher

Published

on

SEB - analysbrev på råvaror

Lower before higher

SEB - Prognoser på råvaror - Commodity

The world is slowing down along with fiscal and monetary tightening. The rapid rise in interest rates this year will work with a lag so the slowdown in the real economy is likely to continue. We expect metals prices to ease along with that. The continued deterioration in the Chinese property market is likely structural with growth shifting towards higher value sectors including green energy and EVs. Chinese credit expansion has started. Stronger demand for metals like copper, nickel and aluminium is likely to emerge in H2-23. Strong prices for metals over the coming decade due to sub-par capex spending over the past decade is likely.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Weakening macro and weakening demand. The world is now in the grip of a tightening craze amid inflation panic which was the result of the stimulus boom ignited by Covid-19 panic. The US expanded its M2 monetary base by 30% of GDP during the stimulus boom. Donald Trump earlier clamped down on immigration from Mexico/Latin America. Rampant consumer spending on capital goods together with an ultra-tight labor market then led to intense inflation pressure in the US. But also, in many other countries which also stimulated too much. The US is ahead of the curve with respect to interest rate hikes. The USD has rallied, forcing many central banks around the world to lift rates to defend their currencies as well as fighting their own inflationary pressures. The Japanese central bank has refrained from doing so and has instead intervened in the yen currency market for the first time since 1998. The year 2022 will likely be the worst selloff in global government bonds since 1949 as interest rates rise rapidly from very low levels. This is taking place following a decade where the world has been gorging on ultra-cheap debt. There is clearly a risk that something will break apart somewhere in the financial system as the world gallops through this extreme roller coaster ride of stimulus and tightening. On top of this we have and energy crisis in Europe where natural gas prices for year 2023 currently is priced at 700% of normal levels. War in Ukraine, risk for the use of nuclear weapons, an enduring cool-down of the Chinese property market and continued lock-downs in China due to Covid-19 is adding plenty of uncertain elements.

Downside price risks for metals over the coming 6-9 months. The significant rise in rates around the world will work with a lag. There can be up to a 12-month lag from rates starts to rise to when they take real effect. Continued economic cool-down in the economy is thus likely. Chinese politicians seem unlikely to run yet another round of property market-based stimulus. As such there are clearly downside risks to global economic growth and industrial metals prices over the coming 6 months.

China may be a “White Swan Event” in H2-23 onward. LME’s China seminar in London on Monday 24 October this year was very interesting. The brightest spot in our view was Jinny Yang, the Chief China economist at ICBC Standard Bank. She stated that China may turn out to be a “white swan event” in H2-2023. Further that the Chinese economy now is on a decade long type of transition period. Away from property focused growth. With a shift instead to technology and innovation, telecoms and energy transition, consumer demand side economy and higher value and more advanced sectors. The property market will be a fading sector with respect to growth. Chinese politicians are fully committed to the energy transition. No slowdown in there. Credit expansion has already started. The real effect of that will emerge in H2-23. The new growth focus will be different from before. But it will still imply lots of metals like aluminium, copper, nickel, zinc, cobalt, manganese, and other special metals. There will be less copper for pipes and wiring for housing but there will be more copper for EVs, Solar power, Wind power and power networks etc.

Copper: Struggling supply from Chile, rising supply from Africa while Russian exports keeps flowing to market. The Chinese housing market normally accounts for 20% of global copper demand. So, slowing Chinese housing market is bad for copper. Russian exports keep flowing to SE Asia where it is re-exported. Good supply growth is expected from Africa in 2023. Supply from Chile is struggling with falling ore grades, political headwinds, and mining strikes. Demand is projected to boom over the coming decades while investments in new mines have been sub-par over the past decade. So strong prices in the medium to longer term. But in the short-term the negative demand forces will likely have the upper hand.

Nickel: Tight high-quality nickel market but surplus for low-quality nickel. There is currently a plentiful supply of low-grade nickel with weak stainless-steel demand and strong demand for high quality nickel for EV batteries. The result is a current USD 5-6000/ton price premium for high-quality vs. low-quality nickel. High-quality LME grade nickel now only accounts for 25% of the global nickel market. Over the coming decade there will be strong demand growth for high-quality nickel for EV batteries, but high-quality NiSO4 will take center stage. The price of high-quality nickel over the coming decade will depend on how quickly the world can ramp up low-grade to high-grade conversion capacity.

Aluminium: Russian production and exports keeps flowing at normal pace to the market through different routes. Supply from the western world set to expand by 1.3 m ton pa in 2023, the biggest expansion in a decade. Demand is projected to grow strongly over the decade to come with energy transition and EVs being strong sources of demand. Western premiums likely to stay elevated versus Asian premiums to attract metal. Increasing focus on low carbon aluminium. But weakness before strength.

SEB commodities price forecast:

SEB commodities price forecast

Chinese credit cycle vs industrial metals. Chinese credit expansion has already started.

Chinese credit cycle vs industrial metals
Source: SEB calculations, data from Blberg

This report has been compiled by SEB´s Commodity Research, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (”SEB”), to provide background information only.

Continue Reading

Analys

Europe’s energy policy unravels a potential advantage for US energy over Europe

Published

on

WisdomTree
WidsomTree

The clock is ticking for Europe to shield its economy amidst the current energy crisis. The cost of electricity across the European bloc is nearly 10 times the 10-year average in response to Russia cutting back natural gas supplies in retaliation to sanctions. There has been a substantial increase in the share of supply of Liquidifies Natural Gas (LNG) and alternative suppliers as a direct replacement of waning Russian gas supply.

Figure 1: Natural gas flows in the European market, first half 2022 versus first half 2021

Karta hur importen av naturgas till Europa har förändrats
Source: Bruegel, WisdomTree as of 6 September 2022. Please note: Arrows width indicates size of 2022 flow.

European leaders are racing to come up with a plan on energy intervention in the power markets. One of the measures being touted is imposing an energy windfall tax on oil and gas profits to help households and businesses survive this upcoming winter season. The plan is to re-channel these unexpected profits from the energy sector to help domestic consumers and companies pay these high bills. The windfall tax on the oil and gas companies should be treated as a “solidarity contribution,” according to European Commission (EC) President, Ursula von der Leyen.

Imposing a windfall tax on those profiting from the war

A windfall tax would impose a levy on the revenues generated by non-gas producing companies when market prices exceed €200 per megawatt hour (Mwh) and redistribute excess revenues to vulnerable companies and households. There has been greater consensus among other European Union (EU) countries on the windfall tax compared to other parts of the European Commission’s 5-point plan. This includes – setting a price cap on Russian gas, a mandatory reduction in peak electricity demand, funding for ailing utility companies, a windfall tax on fossil fuel companies and changes to collateral requirements for electricity companies. The EC’s plan will need to meet the approval of the bloc before being enforced. The most controversial issue remains the Russian price cap – aimed at penalising Russia for weaponising energy.

Coordinated energy policy needed despite different energy mix across EU bloc

There are major differences between member states based on those that rely on coal, nuclear or renewable power owing to which imposing a one energy policy will be challenging. Austria, Hungary, and Slovakia, known to import large amounts of Russian gas are against the price cap on Russian gas. On the other hand, a number of  EU countries including France, Italy, and Poland, support a cap, but argue it should apply to all imported forms of the fuel, including LNG. Germany is undecided but fears the disagreements on the price caps risk spoiling EU unity. Spain, a big generator of wind and solar power was quick to draw criticism of the proposed €200/Mwh as it does not correspond to the real costs and fails to support electrification and the deployment of renewables.

In the US, various Senators including Senate Finance Chair Ron Wyden, have proposed legislation that would double the tax rate of large oil and gas companies excess profits. However, given the current political climate it seems increasingly unlikely that these proposals would gain any traction in Congress.

Europe’s energy policy likely to put a strain on capex in the near term

Since the oil price plunge from 2014 to 2016 alongside climate change awareness and Environmental Social and Governance (ESG) mandates, the energy sector saw a sharp decline in capital expenditure (capex). Since then, capex in the global energy sector has failed to attain the levels last seen at the peak in 2014. While capex trends in Europe’s energy sector had begun to outpace that of the US, driven mainly by a rise in the share of spending on clean energy, we believe the impending energy crisis and energy policy including the national windfall levies in Europe are likely to disincentivise capex in Europe compared to the US over the medium term. High prices are encouraging several countries to step up fossil fuel investment, as they seek to secure and diversify their sources of supply.

Source: Bloomberg, WisdomTree as of 31 August 2022.

The divergent energy policies and prevalent supply situations in the US and Europe opens up a potential opportunity in the energy sector. The energy sector has been the unique bright spot in global equity markets in 2022 posting the strongest earnings results in H1 2022. Despite its strong price performance, the US energy sector trades at a price to earnings (P/E) ratio of 8x and has a dividend yield of 3%. In September 2008, the energy sector had a 12.5% weight in the S&P 500 and was the fourth largest sector by market capitalisation in the world’s largest economy and equity market. Fast forward to today, the energy sector accounts for only 4% of the S&P 500 Index. While the future trajectory is greener, the world has come to terms with the fact that we will require oil and gas in the interim in order to fulfil our energy requirements. Investment is increasing in all parts of the energy sector, but the main boost in recent years has come from the power sector – mainly in renewables and grids – and from increased spending on end-use efficiency. As Europe plans to reduce its reliance on Russian energy supply, it will become more reliant on US LNG imports. This should fuel further investment in the US energy sector in the interim.

Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree

Continue Reading

Analys

Agricultural commodities could offer a hedge against inflation

Published

on

WisdomTree
WidsomTree

Agricultural commodity prices have been buoyed higher by rising grain and oilseed prices. At a time, when global equities have sold off by nearly 13.88% amidst soaring inflation and tightening liquidity conditions, agricultural commodities are up 26.8%. There are a plethora of supply side issues emanating from the war that are likely to continue to drive prices higher – the rise of protectionism, higher fertiliser costs, changing biofuel mandates and adverse weather conditions to name a few. The Russia-Ukraine war has had ripple effects from disrupting supply chains to raising fertiliser costs.

Rising protectionism buoys agricultural commodities higher

The war-related disruptions have also given rise to protectionism. To cite a few examples in 2022– India, the world’s third largest wheat producer, announced it would restrict wheat exports to manage domestic supplies of the grain, which led to a sharp rise in wheat prices. Indonesia also announced an export ban on palm oil on April 28, but the ban was lifted on May 19 after hundreds of farmers rallied to protest the move. In a tight oil-seeds markets, the initial announcement led soybean oil, an alternative to palm oil, sharply higher.

Source: WisdomTree as of 7 June 2022

Higher biofuel blending mandates to bolster demand for corn and soybean oil

Changes in the biofuel blending mandates are also poised to increase demand for agricultural commodities. The US is home to the world’s largest biofuel market. The Biden administration is ordering refiners to boost the use of biofuels such as corn-based ethanol. The US Environmental Protection Agency (EPA) is requiring refiners to mix 20.63 billion gallons of renewable fuels into gasoline and diesel this year, marking a 9.5% increase over last year’s target. This will put pressure on refiners to blend more biofuel into their gasoline production this year, resulting in a net positive impact on the biofuels industry. Grains such as corn stand to benefit owing to their high starch content and relatively easy conversion to ethanol. Amidst waning stockpiles of diesel, Brazil is also considering increasing the biodiesel blend to 15% from 10% (i.e. the amount of soybean oil blended into trucking fuel). This has the potential to bolster demand for soybeans at a time when soybeans are already in short supply due to droughts in South America and US plantings trail last year’s pace.

Rising fertiliser costs are weakening demand, in turn lowering yields

The Russia-Ukraine conflict has caused disruptions in fertiliser production and material price increases, which has put farmer margins and agricultural yields at risk elsewhere, driving the prices of most agricultural commodities higher. Russia and Ukraine account for a significant share of the global fertiliser trade. Russia produces 9% of global nitrogen fertiliser, 10% of global phosphate fertiliser, and 20% of global potash fertiliser. It exports more than two thirds of its production of each product. Belarus produces an additional 17% of global potash and exports most of it.

Owing to its high soil quality, Argentina tends to use less fertilisers, but Brazil (the world’s largest importer of fertilisers) of which 85% of its needs are imported, is likely to feel the impact more. Russia alone accounts for 25% of Brazil’s total fertiliser imports. Farmers can also plant more soybeans, which require less fertilisers than corn. The US and global corn balance are set to continue to tighten, which suggests that the current high price environment is set to linger. The high prices and low availability of fertilisers is making farmers reduce usage and is also resulting in lower fertiliser prices similar to the trend witnessed back in 2008.

Ammonia prices
Source: Bloomberg, WisdomTree as of 27 May 2022.

Speculative positioning garnering momentum among agricultural commodities 

According to data from the Commodity Futures Trading Commission (CFTC), net speculative positioning in agricultural commodities has risen considerably since the covid pandemic. Tighter supply coupled with stockpiling by national governments concerned about food security has led to a rise in agricultural commodity prices. Not only has net speculative positioning on agricultural commodities risen versus its own history but also in comparison to other commodity subsectors, as illustrated in the chart below:

Speculative positions
Source: WisdomTree, CFTC, Bloomberg as of 25 May 2022.

Adverse weather conditions impact agricultural commodities

El Niño and La Niña are the warm and cool phases of a recurring climate pattern across the tropical Pacific—the El Niño-Southern Oscillation, or “ENSO” for short. The pattern shifts back and forth irregularly every two to seven years, and each phase triggers predictable disruptions of temperature, precipitation. The current La Niña has been around since October 2021. It has been responsible for the South American droughts, milder weather in Southern parts of US and heavy rainfalls across the Pacific Northwest. There is a 51% chance La Niña could continue into the December to February period, with those odds down from last month’s forecast of 58% according to the US climate prediction centre. The waters across the equatorial Pacific Ocean are expected to stay cool or be close to normal between June and September, which means the influence on weather patterns won’t be enough to disrupt tropical storms and hurricanes in the Atlantic.  

Conclusion

Agricultural commodities have posted a strong performance in 2022. Yet there remain plenty of factors that could drive the performance of this commodity subsector even higher. Agricultural commodities are unique owing to their high dependence on weather conditions that make them volatile but also offer diversification benefits.

Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree

Continue Reading

Populära