Analys

SHB Råvarubrevet 10 januari 2014

Publicerat

12 år sedan

den

10 januari, 2014

Redaktionen

Handelsbanken - Råvarubrevet - Nyhetsbrev om råvaror

Råvaror allmänt: Starkt avslut – stark början

Fjolåret slutade med buller och bång. Stigande priser på de flesta risktillgångar trots att Feds trollspö skulle sluta vina över marknaden. Feds protokoll kom under veckan och visade att QE3 taktfast kommer dras tillbaka. Marknaden tog dock det hela med ro.

Detta är i mångt och mycket ”old news” nu. Mer fokus har istället hamnat på den dollarrörelse som minskad stimulans kommer orsaka. En starkare USD betyder ju fallande priser för de flesta råvaror som är noterade i dollar. Även om mycket talar för en starkare dollar just nu så vill vi understryka att det brukar se ut så i början av varje år.

Globalt fortsätter uppgången i början av det nya året. En stark impuls kommer nu till realekonomin från den positiva avslutningen på finansmarknaden under slutet av 2013. De flesta centralbanker är fokuserade på att undanröja riskerna på nedsidan och framförallt deflationsrisker vilket också är positivt för risktillgångar som råvaror.

Vårt tema med starkare basmetaller efter en lagerrörelse i Kina håller på att spela ut. Ett basmetallrally i december tror vi kan gå lite längre före nedsidan öppnar sig igen. Lagernivåerna för koppar har fallit ordentligt nu.

Amerikanska sysselsättningssiffror i form av non-farm payrolls (antal nya jobb utanför jordbrukssektorn) överraskade under fredagseftermiddag på nedsidan och kom in på 74 000 mot förväntade 197 000 nya jobb. Detta fick visserligen oljan att falla initialt men återhämtade sig strax därefter. Även metallerna höll sig i princip oförändrade efter beskedet.

Handelsbankens råvaruindex (USD)

Basmetaller: Indonesien i fokus

Basmetallerna inledde veckan ned på kinesisk statistik som skapade en förnyad oro kring tillväxten, såväl CCP som exportsiffror (USD 25.64 miljarder handelsöverskott mot förväntat 32.15) kom in under förväntan. Mot helgen är det mest fokus på nickel som stiger och där Indonesiens exportförbud av malm nu träder i kraft på måndag, detta för att stötta den inhemska industrin och lokal anrikning av metall snarare än export av låghaltig malm.

Kinas kopparimport steg 29 procent under december jämfört med förra året vilket också drar med sig övriga metaller men i övrigt får dagens uppgång kanske snarare betecknas som short-covering inför amerikanska sysselsättningssiffror. Koppar är väl annars den metall som har den svagare balansen, framför allt raffinerad koppar som kan bli riktigt tight under året, och kanske till viss del även zink. Annars är det svårt att motivera någon kraftig uppgång på metaller om man ser till det överskott vi har och kommer får leva med under året och en bit in på 2015, framför allt för aluminium och nickel. Den som går i tankar att köpa basmetaller på dessa nivåer, som ändå får betecknas som låga, bör därför ha en något längre vy. Vi noterar även att kinesisk bilförsäljning steg med 14 procent under 2014 då hela 21.98 miljoner bilar såldes i landet!

Vi ser basmetallerna som köpvärda på dessa nivåer, trots att uppsidan ser begränsad ut i dagsläget tror vi på stigande priser på längre sikt. Vi tror på: LONG BASMETALLER H

Energi: Det milda vädret har pressat ned elpriset

Elpriset befinner sig i en fallande trend sedan oktober och det milda och blöta vädret torde väl inte passerat någon obemärkt. Även på kontinenten har priserna fallit samtidigt som utsläppsrätter och kol handlas oförändrat under perioden. Den nordiska energibalansen har förbättrats rejält och spotpriset för ”vintermånaden” december blev 5.4 öre lägre än årssnittet om 38.10 öre/kWh.

På dessa låga elprisnivåer får vi räkna med kraftiga prisrörelser så fort vädret slår om vilket också visat sig under årets inledande handel där närmsta kvartalet steg med över 7 procent på prognoser som visade temperaturomslag från 5 grader över normalt till 5 grader under normalt för de kommande 10 dagarna. Senaste prognoserna visar dock att vi efter denna köldknäpp går tillbaka mot ett mer normalbetonat väder så vi håller nu en neutral vy tills sannolikheten för en högtrycksblockering ökar.

Oljan tappar 3.5 procent under årets inledande handel efter att Libyen nu återupptagit verksamheten vid ett flertal pumpar och ser ut att öka produktionen för första gången på tio månader (nu ca 500,00 fat per dag). Samtidigt har den fundamentala balansen förbättrats ytterligare efter att USA nått sin högsta produktion på över 20 år, 8.5 miljoner fat per dag, samtidigt som den inhemska efterfrågan vikit något. Det återspeglas även i veckans lagersiffror från EIA som visar att råoljeproduktionen ökar och raffinaderierna processar denna till bränslen som nu lagras. Även om detta är negativt för prisbilden påverkar det WTI-Brent spreaden ännu mer, 15.38 dollar var den som mest under veckan när rebeller sprängde en oljeledning i norra Irak. Vi tror fortsatt att det kommer ges möjligheter till god avkastning i denna range-baserade handel där oljan är köpvärd var gång den kommer ned på dessa lite lägre nivåer, lägg därtill den positiva effekten genom terminsavdraget på olja (rabatt på termin i förhållande till spot vilken ger en positiv rullningsavkastning) som ser ut att bestå.

Vi tror att det kommer ges möjligheter till god avkastning i denna range-baserade handel där oljan är köpvärd var gång den kommer ned på dessa lite lägre nivåer Vi tror på: LONG OLJA H

Livsmedel: Vetet faller och bör fortsätta nedåt

Terminspriserna på vete har under veckan backat. Den kyla som skapat viss oro i delar av USA tycks nu vara över och snart väntas återigen temperaturer över det normala. I EU är det varmt och regnigt och grödorna är fina. För tillfället ingen oro men detta kan snabbt ändras om temperaturen faller då det skyddande snötäcke är begränsat. Även i Ukraina och Ryssland finns det lite snö, även där är dock vädret väldigt milt. Det finns gott om vete att tillgå i världen och för tillfället inga större problem att tala om. Utan att temperaturen i viktiga regioner snabbt vänder nedåt med ökad risk för utvintring är det svårt att se varför trenden med fallande priser inte fortsätter.

Terminspriserna på samtliga mjuka råvaror steg under årets sista månader med undantag för socker, där vi för tillfället har ett överskott på marknaden. Kakao tillhör årets vinnare kaffe årets förlorare. Terminspriserna på kaffe har haft en fantastisk utveckling sedan i mitten av december. Vändningen kom efter flera år av fallande priser där produktionen överstigit konsumtionen. Trots ett off-år förra året har kaffeåret 2012/2013 bjudit på goda skördar. Många kaffeodlare går idag med förlust och oron kring utbudsstörningar på sikt ökar. Kommer kaffeproducenterna att bli tvungna att överge sin råvara? Andra faktorer som gett stöd till den senaste tidens terminspriser är de ökade produktionskostnaderna samt sämre kvalité på förra årets skörd som följd av sämre väderförhållanden.

Stor skörd på ingång i Brasilien för sojabönor. Vi tror på: BEAR SOJA H

Annons

Fokus: Guld

2013 – näst sämsta året någonsin för guld. Vänder det nu?

Som våra läsare vet har vi varit negativa på guld en längre tid – något som visat sig bli väldigt korrekt. Guldpriset föll under 2013 med hela 28 %, och utflödet ur börshandlade guldfonder (ETF) har varit obönhörligt, investeringar i guld-ETF:er har minskat med 33 %. Vår egen valutareserv i Riksbanken har tappat nästan 14 miljarder kronor i värde under året, och en lång rad guldgruvor och prospekteringsprojekt har fått stängas ner. Endast 1981 har varit ett sämre år i guldets historia, då med ett fall på nästan 33 %. Frågan vi alla ställer nu är naturligtvis ”kan det bli värre – eller vänder det nu?”

Vårt resonemang bakom guldet är som bekant att priset på guld bestäms av marknadsaktörernas vilja att tjäna (eller rädsla att förlora) pengar. Övriga råvaror förbrukas, och prissätts därför av efterfrågan och utbud, och därtill kopplade förväntningar och betalningsvilja. Guldet köper man helt enkelt för att någon gång i framtiden sälja dyrare till någon annan, som i sin tur vill göra om samma trick. En väldigt liten del av jordens guldreserver ”förbrukas” i form av industriell användning, och denna del återvinns.

Just dynamiken i att köpa för att sälja dyrare fungerar utmärkt så länge tillflödet av nya vinsthungriga aktörer hela tiden växer, något som eldas på av rubriker om nya prisrekord och resonemang om att ”det är annorlunda denna gången”. När trenden vänder blir man sittande, och man får hoppas att priset kommer tillbaks så man kan sälja utan att förlora pengar.

Förra gången det begav sig – 1981 – hade prisutvecklingen fram till dess att det ”toppade” påmint om den vi såg fram till slutet av 2011, dvs en väldigt kraftig uppgång, nästan utan rekyler, och orsaken var också jämförbar (allmänheten fick börja placera i guld ett par år tidigare – nu har vi kunnat placera i ETF i snart tio år). Detta gör att det känns nära till hands att jämföra nu och då, det skadar aldrig med lite historiskt perspektiv, och historien tenderar ju att upprepa sig, även om det mycket väl kan var ”annorlunda denna gång”. Då vi såg ganska många som köpte guld nära topparna under 2011 så utgår vi därifrån och jämför med de som köpte nära topparna 1980, och gör ett antal observationer.

De som köpte 1980 såg sin placering tappa med 57 % innan det vände, vilket idag skulle motsvara ett fortsatt fall ner till drygt 800 dollar per uns. De kom dock tillbaks till samma nivåer och kunde sälja av sina innehav runt 2006, drygt 25 år senare, vilket idag skulle ta oss fram till år 2036. Och detta är i absoluta tal, tar vi hänsyn till inflationen så räckte inte ens topparna 2011 till, trist nog. Vill man göra en positiv jämförelse så är det värt att nämna att året efter det värsta, dvs 1982, så steg priset med ca 15 %, innan fallet fortsatte. Så för den som inte blivit bränd redan så kan historien ge stöd för ett opportunistiskt köp.

Vi tror dock att det är att leka med elden att köpa nu, långa positioner i guld ska vara korta i tid, snabbt in och snabbt ut, inget annat. För, som Rogoff och Reinhart konstaterat i ”This time is different”, det är ju sällan ”annorlunda denna gång”.

Handelsbankens råvaruindex

*Uppdaterade vikter från 29 november 2013. Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av nordisk produktion (globala produktionen för sektorindex) och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Relaterade ämnen:handelsbanken analys

Nästa

SEB Jordbruksprodukter, 13 januari 2014

Missa inte

Sojapriset på väg ned?

Fortsätt läsa

Annons

Analys

Market Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk

Publicerat

7 timmar sedan

den

20 april, 2026

Redaktionen

Down on Friday. Up on Monday. The Brent June crude oil contract traded down 5.1% last week to a close of $90.38/b. It reached a high of $103.87/b last Monday and a low of $86.09/b on Friday as Iran announced that the Strait of Hormuz was fully open for transit. That quickly changed over the weekend as the US upheld its blockade of Iranian oil exports while Iran naturally responded by closing the SoH again. The US blew a hole in the engine room of the Iranian ship TOUSKA and took custody of the ship on Sunday. Brent crude is up 5.6% this morning to $95.4/b.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

The cease-fire is expiring tomorrow. The US has said it will send a delegation for a second round of negotiations in Islamabad in Pakistan. But Iran has for now rejected a second round of talks as it views US demands as unrealistic and excessive while the US is also blocking the Strait of Hormuz.

While Brent is up 5% this morning, the financial market is still very optimistic that progress will be made. That talks will continue and that the SoH will fully open by the start of May which is consistent with a rest-of-year average Brent crude oil price of around $90/b with the market now trading that balance at around $88/b.

Financial optimism vs. physical deterioration. We have a divergence where the financial market is trading negotiations, improvements and resolution while at the same time the physical market is deteriorating day by day. Physical oil flows remain constrained by disrupted flows, longer voyage times and elevated freight and insurance costs.

Financial markets are betting that a US/Iranian resolution will save us in time from violent shortages down the road. But every day that the SoH remains closed is bringing us closer to a potentially very painful point of shortages and much higher prices.

The US blockade is also a weapon of leverage against its European and Asian allies. When Iran closed the SoH it held the world economy as a hostage against the US. The US blockade of the SoH is of course blocking Iranian oil exports. But it is also an action of disruption directed towards Europe and Asia. The US has called for the rest of the world to engaged in the war with Iran: ”If you want oil from the Persian Gulf, then go and get it”. A risk is that the US plays brinkmanship with the global oil market directed towards its European and Asian allies and maybe even towards China to force them to engage and take part. Maybe unthinkable. But unthinkable has become the norm with Trump in the White House.

Fortsätt läsa

Analys

TACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

Publicerat

4 veckor sedan

den

24 mars, 2026

Redaktionen

Wild moves yesterday. Brent crude traded to a high of $114.43/b and a low of $96.0/b and closed at $99.94/b yesterday.

US – Iran negotiations ongoing or not? What a day. Donald Trump announced that good talks were ongoing between Iran and the US and that the 48 hour deadline before bombing Iranian power plants and energy infrastructure was postponed by five days subject to success of ongoing meetings. Iranian media meanwhile stated that no meetings were ongoing at all.

Today we are scratching our heads trying to figure out what yesterday was all about.

Friends and family playing the market? Was it just Trump and his friends and family who were playing with oil and equity markets with $580m and $1.46bn in bets being placed by someone in oil and equity markets just 15 minutes before Trump’s announcement?

Was Trump pulling a TACO as he reached his political and economic pain point: Brent at $112/b, US Gas at $4/gal, SPX below 200dma and US 10yr above 4.4%?

Different Iranian factions with Trump talking with one of them? Are there real negotiations going on but with the US talking to one faction in Iran while another, the hardliners, are not involved and are denying any such negotiations going on?

Extending the ultimatum to attack and invade Kharg island next weekend? Or, is the five day delay of the deadline a tactical decision to allow US amphibious assault ships and marines to arrive in the Gulf in the upcoming weekend while US and Israeli continues to degrade Iranian military targets till then. And then next weekend a move by the US/Israel to attack and conquer for example the Kharg island?

We do not really know which it is or maybe a combination of these.

We did get some kind of TACO ydy. But markets have been waiting for some kind of TACO to happen and yesterday we got some kind of TACO. And Brent crude is now trading at $101.5/b as a result rather than at $112-114/b as it did no the high yesterday.

But what really matters in our view is the political situation on the ground in Iran. Will hardliners continue to hold power or will a more pragmatic faction gain power?

If the hardliners remain in power then oil pain should extend all the way to US midterm elections. The hardliners were apparently still in charge as of last week. Iran immediately retaliated and damaged LNG infrastructure in Qatar after Israel hit Iranian South Pars. The SoH was still closed and all messages coming out of Iran indicated defiance. Hardliners continues in power has a huge consequence for oil prices going forward. The regime has played its ’oil-weapon’ (closing or chocking the Strait of Hormuz). It is using it to achieve political goals. Deterrence: it needs to be so politically and economically expensive to attack Iran that it won’t happen again in the future. Or at least that the US/Israel thinks 10-times over before they attack again. The highest Brent crude oil closing price since the start of the war is $112.19/b last Friday. In comparison the 20-year inflation adjusted Brent price is $103/b. So Brent crude last Friday at $112.19/b isn’t a shockingly high price. And it is still far below the nominal high of $148/b from 2008 which is $220/b if inflation adjusted. So once in a lifetime Iran activates its most powerful weapon. The oil weapon. It needs to show the power of this weapon and it needs to reap political gains. Getting Brent to $112/b and intraday high of $119.5/b (9 March) isn’t a display of the power of that weapon. And it is not a deterrence against future attacks.

So if the hardliners remain in power in Iran, then the SoH will likely remain chocked all the way to US midterm elections and Brent crude will at a minimum go above the historical nominal high of $148/b from 2008.

Thus the outlook for the oil price for the rest of the year doesn’t depend all that much of whether Trump pulls a TACO or not. Stops bombing or not. It depends more on who is in charge in Iran. If it is the hardliners, then deterrence against future attacks via chocking of the SoH and high oil prices is the likely line of action. It is impacting the world but the Iranian ’oil-weapon’ is directed towards the US president and the the US midterm elections.

If a pragmatic faction gets to power in Iran, then a very prosperous future is possible. However, if power is shifting towards a more pragmatic faction in Iran then a completely different direction could evolve. Such a faction could possibly be open for cooperation with the US and the GCC and possibly put its issues versus Israel aside. Then the prosperity we have seen evolving in Dubai could be a possible future also for Iran.

Annons

So far it looks like the hardliners are fully in charge. As far as we can see, the hardliners are still fully in control in Iran. That points towards continued chocking of the SoH and oil prices ticking higher as global inventories (the oil market buffers) are drawn lower. And not just for a few more weeks, but possibly all the way to the US midterm elections.

Fortsätt läsa

Analys

Oil stress is rising as the supply chains and buffers are drained

Publicerat

1 månad sedan

den

17 mars, 2026

Redaktionen

A brief sigh of relief yesterday as oil infra at Kharg wasn’t damaged. But higher today. Brent crude dabbled around a bit yesterday in relief that oil infrastructure at Iran’s Kharg island wasn’t damaged. It traded briefly below the 100-line and in a range of $99.54 – 106.5/b. Its close was near the low at $100.21/b.

No easy victorious way out for Trump. So no end in sight yet. Brent is up 3.2% today to $103.4/b with no signs that the war will end anytime soon. Trump has no easy way to declare victory and mission accomplished as long as Iran is in full control of the Strait of Hormuz while also holding some 440 kg of uranium enriched to 60% and not far from weapons grade at 90%. As long as these two factors are unresolved it is difficult for Trump to pull out of the Middle East. Naturally he gets increasingly frustrated over the situation as the oil price and US retail gas prices keeps ticking higher while the US is tied into the mess in the Middle East. Trying to drag NATO members into his mess but not much luck there.

When commodity prices spike they spike 2x, 3x, 4x or 5x. Supply and demand for commodities are notoriously inflexible. When either of them shifts sharply, the the price can easily go to zero (April 2022) or multiply 2x, 3x, or even 5x of normal. Examples in case cobalt in 2025 where Kongo restricted supply and the price doubled. Global LNG in 2022 where the price went 5x normal for the full year average. Demand for tungsten in ammunition is up strongly along with full war in the middle east. And its price? Up 537%.

Why hasn’t the Brent crude oil price gone 2x, 3x, 4x or 5x versus its normal of $68/b given close to full stop in the flow of oil of the Strait of Hormuz? We are after all talking about close to 20% of global supply being disrupted. The reason is the buffers. It is fairly easy to store oil. Commercial operators only hold stocks for logistical variations. It is a lot of oil in commercial stocks, but that is predominantly because the whole oil system is so huge. In addition we have Strategic Petroleum Reserves (SPRs) of close to 2500 mb of crude and 1000 mb of oil products. The IEA last week decided to release 400 mb from global SPR. Equal to 20 days of full closure of the Strait of Hormuz. Thus oil in commercial stocks on land, commercial oil in transit at sea and release of oil from SPRs is currently buffering the situation.

But we are running the buffers down day by day. As a result we see gradually increasing stress here and there in the global oil market. Asia is feeling the pinch the most. It has very low self sufficiency of oil and most of the exports from the Gulf normally head to Asia. Availability of propane and butane many places in India (LPG) has dried up very quickly. Local prices have tripled as a result. Local availability of crude, bunker oil, fuel oil, jet fuel, naphtha and other oil products is quickly running down to critical levels many places in Asia with prices shooting up. Oman crude oil is marked at $153/b. Jet fuel in Singapore is marked at $191/b.

Oil at sea originating from Strait of Hormuz from before 28 Feb is rapidly emptied. Oil at sea is a large pool of commercial oil. An inventory of oil in constant move. If we assume that the average journey from the Persian Gulf to its destinations has a volume weighted average of 13.5 days then the amount of oil at sea originating from the Persian Gulf when the the US/Israel attacked on 28 Feb was 13.5 days * 20 mb/d = 269 mb. Since the strait closed, this oil has increasingly been delivered at its destinations. Those closest to the Strait, like Pakistan, felt the emptying of this supply chain the fastest. Propane prices shooting to 3x normal there already last week and restaurants serving cold food this week is a result of that. Some 50-60% of Asia’s imports of Naphtha normally originates from the Persian Gulf. So naphtha is a natural pain point for Asia. The Gulf also a large and important exporter of Jet fuel. That shut in has lifted jet prices above $200/b.

To simplify our calculations we assume that no oil has left the Strait since that date and that there is no increase in Saudi exports from Yanbu. Then the draining of this inventory at sea originated from the Persian Gulf will essentially look like this:

The supply chain of oil at sea originating from the Strait of Hormuz is soon empty. Except for oil allowed through the Strait of Hormuz by Iran and increased exports from Yanbu in the Red Sea. Not included here.

Oil at sea is falling fast as oil is delivered without any new refill in the Persian Gulf. Waivers for Russian crude is also shifting Russian crude to consumers. Brent crude will likely start to feel the pinch much more forcefully when oil at sea is drawn down another 200 mb to around 1000 mb. That is not much more than 10 days from here.