Nyheter
Rysslands sanktioner mot livsmedelsimport påverkar råvarumarknaderna

Tidigt på torsdagen meddelade Ryssland att landet inför ett förbud mot import av livsmedel som kommer från EU, USA, Kanada, Australien och Norge. Förbudet är ett direkt svar mot de sanktioner som USA och EU har lagt på Ryssland. Då Ryssland är världens femte största livsmedelsimportör kommer detta att få ett direkt genomslag på råvarumarknaderna.
Eftersom Ryssland inte verkar vara på humör för att avsluta sina militära insatser, eller stödet till de pro-ryska separatisterna, i östra Ukraina, har USA och EU infört hårdare sanktioner mot landet. USA och EU har redan införts smärre förbud mot vissa ryska diplomater i början av året som svar på Rysslands annektering av Krim.
Den här gången syftar de amerikanska sanktionerna till att störa de för Ryssland viktiga energi- och banksektorerna. Även EU och Kanada har infört liknande sanktioner, även om de europeiska sanktionerna inte går lika långt som de nordamerikanska utan snarare är av en ganska måttlig natur.
Sanktionerna och det ryska svaret kan komma att sätta press på livsmedelsförsörjningen i Ryssland, vilket orsakar inflation, vilket i slutändan sätter press på de ryska konsumenterna. Bloombergs ekonom Maxime Sbaihi twittrade ut detta diagram av världens stora importörer av livsmedel. Han refererade till WTO, vars uppgifter visar att Ryssland var världens femte största livsmedelsimportör, med en import på tre på procent av all livsmedelsimport, cirka 39 miljarder USD per år. Helt klart är att Rysslands sanktioner mot livsmedelsimport påverkar råvarumarknaderna.
Rysslands svar
Alla dessa sanktioner har lett till intensifierade spänningar mellan Ryssland och väst. Som ett resultat, av nästan efter sex månaders fientlighet, införde Ryssland restriktioner för livsmedelsimport från väst den 7 augusti. Även om detta har medfört att Ryssland blir inlåst i en recession och ställs inför en allvarlig livsmedelskris kommer de senaste restriktionerna sannolikt att skada jordbrukssektorna i Nordamerika, Europa och Australien
Vad blir kostnaderna för dessa restriktioner
En begränsning har ålagts all import av kött, fisk, frukt, grönsaker, mjölk och mjölkprodukter från USA, EU, Australien, Kanada och Norge under ett år. Schweiz undantas eftersom detta land valde att inte göra gemensam sak med de övriga västländerna när de skar de ekomiska banden med Ryssland.
Associated Press uppgav att Rysslands storstäder är tungt beroende av livsmedel som huvudsakligen kommer från Europa. Utlandsodlade livsmedel svarar för 60 till 70 procent av den totala efterfrågan i de stora städerna. År 2013 sålde EU jordbruksprodukter till ett värde av 11,8 miljarder Euro, motsvarande 15,8 miljarder USD till Ryssland, medan USA exporterade jordbruksprodukter för 1,3 miljarder USD till Ryssland.
Detta kommer inte vara av godo för Ryssland eftersom detta bara kommer att förvärra inflationen nationen redan brottas med. De styrande i Moskva verkar emellertid ha bortsett från detta.
Är spannmålsmarknaden i farozonen?
Även om detta eskalerande geopolitiska spänningar kan vara ett problem för många investeringsformer så ser vi redan nu att sektorn för jordbruksprodukter kommer att drabbas negativt av detta. Efter det att nyheten om förbudet publicerades den 7 augusti kom de flesta börshandlade jordbruksprodukter att handlas till fallande kurser. Redan innan denna nyhet kom så hade handel i de flesta spannmålssorterna varit trög som en följd av det stora utbudet som väntas i samband med årets skörd.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet