Nyheter
En oljespread att bevaka

WTI (West Texas Intermediate) och Brent (Nordsjöolja) är de två råoljor i vilka handeln är som störst. Det finns emellertid andra typer av råoljor som får allt större betydelse, till exempel Oman Crude Oil (OQD) som handlas på Dubai Mercantile Exchange (DME). En nordamerikansk råolja som blivit allt viktigare är Louisiana Light Sweet, LLS. Fler och fler börjar uppmärksamma denna råolja eftersom den tros bli en av de viktigaste indikatorerna på den nordamerikanska marknaden för off shore-produktion.
Spreaden mellan Brent och WTI borde minska
Det är framförallt omkopplingen av Seaway-pipelinen och de ökade järnvägstransporterna som transporterar råolja till raffinaderierna på de amerikanska Öst- och Gulfkusterna som gjort att flera handlare kommit att förutspå att prisskillnaden mellan de två oljeslagen WTI och Brent borde minska. Av en rad olika orsaker har detta inte skett.
Somliga skyller detta på flaskhalsar i pipelinesystemet, framförallt i Houston, medan andra anser att det är Cushings syndrom som gör att priserna inte närmar sig varandra. Ännu en förklaring är en minskad produktion av Nordsjöolja, så kallad Brent, som gör att oljepriset stannar kvar på en hög nivå.
Ökat intresse för LLS
En intressant trend som vi sett på senare tid är det ökade intresset för spreaden mellan Louisiana Light Sweet, LLS, som produceras utanför Gulfkusten och West Texas Intermediate, WTI.
Spreaden mellan dessa två råoljor är intressant eftersom många är av åsikten att den landbaserade produktionen av råolja i USA och Kanada är den som styr priset på offshore-produktionen vid Gulfkusten. Energy Information Administration – EIA, visade nyligen i en av sina rapporter att importen av olja till USA har fallit med mer än en miljon fat råolja per dag under det senaste året.
Som många redan känner till så kommer omdirigeringen av Seaway-pipelinen, den södra delen av Keystone-pipelinen, att tillsammans med andra rörledningar och ökade järnvägstransporter, leda till att mellan 1,8 och 2,0 miljoner fat råolja (det mesta av typen light sweet) kommer att nå Gulfkusten dagligen innan 2013 är slut. Detta kommer att skapa en betydande förändring i hur priset på råolja sätts globalt.
Historiskt sett har priset på LLS varit starkt korrelerat till det på WTI. Detta förändrades för cirka två år sedan när den amerikanska produktionen av råolja ökade kraftigt samtidigt som logistiska begränsningar drivit ned priset på WTI jämfört med vattentransporterade råoljor.
I och med att ny kapacitet kommer att tillkomma i det amerikanska pipeline-systemet gör många bedömningen att LLS åter kommer att börja handlas i korrelation med WTI och inte längre påverkas lika mycket av priset på Brent-olja. De flesta oljehandlare vi talat med tror att det är en fråga om när – inte om – detta kommer att hända.
Handeln har ökat med över 400 procent
Med ovanstående i åtanke är det inte konstigt att handeln med de LLS-kontrakt (WJ, E5 och XA) som finns på NYMEX, har skjutit i höjden. Historiskt sett har det omsatts mellan 300 och 350 kontrakt per dag, men sedan början av året rapporterar CME Group, som bland annat äger NYMEX och Chicago Mercantile Exchange, att handeln har stigit med mer än 400 procent och nu uppgår till 2 000 kontrakt per dag.
I diagrammet nedan ser vi ett skolboksexempel på hur marknaden bedömt tidpunkten för när utbudet av olja kommer att öka. Frontmånaden visar ingen större förändring, men från maj 2013 ser vi hur priset på Louisiana Light Sweet bryter sig loss från Brenten. För terminskontrakten med förfall i slutet av året ligger skillnaden mellan Louisiana Light Sweet och West Texas Intermediate på cirka 10 USD per fat, vad många anser är en uppskattad marginalkostnad för att transportera råolja från Cushing till raffinaderierna vid Gulfkusten.
Den havsbaserade importen av råolja till USA från Västafrika och Nordsjön kommer att minska i betydelse och omfattning när utbyggnaden av infrastruktur är klar i USA. Eftersom denna utbyggnad gör att det är möjligt att förflytta två miljoner fat per dag till raffinaderierna på de amerikanska Öst- och Gulfkusterna så är det sannolikt att det kommer att leda till att prisskillnaderna mellan olika råoljesorter i huvudsak kommer att styras av skillnader i kvalitet och logistikkostnader.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter3 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys3 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys2 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do