Följ oss

Nyheter

Metallhandlare rustar för nästa stora utbudspress

Publicerat

den

Gruva

De industriella metallmarknaderna marscherar uppåt igen eftersom produktionsavbrott och krympande lager återupplivar oro för globala leveranser av några av de viktigaste byggstenarna i ekonomin och omställningen till grön energi.

Metaller som aluminium och zink ökade 2021 efter att pandemin drabbade produktionen vid gruvor och smältverk, skapade kaos i globala logistiknätverk och utlöste en boom i efterfrågan. I både koppar och tenn kollapsade London Metal Exchanges lagernivåer i den utbudspress som drev spotpriserna till rekordnivåer under vild handel.

Handlare förbereder sig nu för en ny våg av utbudpress och tecken på krympande lager. Nickelterminer steg till den högsta nivån på ett decennium den här veckan och noterade en kraftig ökning i premien för omedelbart tillgänglig metall vilket väcker oro för en hotande utbudspress. Zink- och aluminiumproduktionen har strypts i Europa av en pågående energikris, medan smältverken i Kina minskat produktionen i strävan att säkerställa blå himmel inför vinter-OS.

Nästan alla produkter, tillverkningsprocesser eller delar av infrastruktur runt om i världen förlitar sig till viss del på basmetaller. Stigande priser och krympande utbud kommer att öka kostnadsinflationen för tillverkare och konsumenter, såväl som regeringar när de rullar ut infrastrukturutgifter i spåren av pandemin.

”Vi befinner oss på kritiska lagernivåer runt om i världen, och priserna börjar röra sig för att återspegla det,” sa Jeremy Weir, vd för handelsjätten Trafigura Group vid en konferens på onsdagen. ”Vi börjar se konsumenter vakna upp och inse de problem som finns.”

Nickel squeeze?

Efter dramatiska rusningar i tenn och koppar förra året, tyder minskande lager och stigande spotpriser på att nickel kan vara nästa basmetall som står inför utbudspress.

Metallen i lagren som spåras av LME har sjunkit i 51 dagar i rad – den längsta nedgången sedan 2000. Spreaden mellan spotpriset och priset på tre månaders-terminen signalerar att köpare försöker få tag i den återstående metallen.

Senast lager och eftersläpningar var på dessa nivåer var 2019, när toppleverantören Tsingshan drog ner reserverna så dramatiskt att det föranledde en utredning av London Metal Exchange.

Den här gången försämras även utbudsförhållandena på Shanghai Futures Exchange, med sjunkande lager. Kinesiska handlare förbereder sig redan. På Shanghai Futures Exchange har det öppna intresset (open interest) för nickelkontrakt mer än tredubblades sedan i november, vilket bidragit till att driva priserna mer än 10 procent högre under perioden.

Ökande underskott

När det gäller zink och aluminium har produktionen drabbats särskilt hårt av de stigande europeiska energipriserna, vilket banar vägen för snabbt fördjupade underskott.

Europeiska LME-lagringsdepåer är nu praktiskt taget tomma, och köpare betalar allt högre premier över terminer för att säkra spotmetall i regionen – vilket tyder på en ökande brist.

Koppartjurar

Medan kopparmarknaden har lättat sedan oktobers oöverträffade press, hävdar tjurar att de snäva utbudsvillkoren som hjälpte till att driva kopparpriset till rekordhöjder är långt ifrån över. En efterlängtad uppsving i efterfrågan på förnybara energikällor och elfordon kommer att hjälpa till att stödja priserna och varje tecken på att gruvproduktionen inte lever upp till förväntningarna kan leda till ytterligare uppgångar.

Shanghai Futures Exchange kopparlager är nära sin lägsta nivå sedan 2009, vilket ökar risken för en press på Kinas kopparmarknad, liknande den som sågs på den internationella marknaden förra året. Goldman Sachs Group spår att priserna kommer att stiga till 12 000 USD per ton inom 12 månader, upp från cirka 10 000 USD för närvarande.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat

Publicerat

den

Solceller och en tom plånbok

Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.

Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.

De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära