Följ oss

Nyheter

LKAB ökar mineraltillgångarna – och redovisar sällsynta jordartsmetaller

Publicerat

den

Mineralprover hos LKAB

Efter stora satsningar på prospektering kan LKAB rapportera en fortsatt ökning av mineralreserver och mineraltillgångar, och för första gången redovisa mineraltillgångarna på sällsynta jordartsmetaller.

LKABs mineralprover

Jämfört med 2020 ökar reserverna 10 procent och mineraltillgångarna med hela 55 procent. Ett stort tillskott är fyndigheten Per Geijer i Kiruna.

Järnmalmsreserverna i Kiruna ökar från cirka 700 till drygt 800 miljoner ton, vilket betyder att den nuvarande huvudnivån 1365 får en förlängd livslängd från år 2035 till 2046. I Malmberget ökar reserverna med 30 miljoner ton till knappt 300 miljoner ton, vilket även där ökar livslängden ovanför dagens huvudnivåer. I Svappavaara minskar visserligen reserverna i Leveäniemigruvan på grund av brytning, men mineraltillgångarna i Gruvberget ökar väsentligt efter betydande prospekteringsborrning.

– Vi kan för första gången redovisa resultat från den så kallade Per Geijer-fyndigheten norr om Kiruna. Där har vi hittills hittat drygt 400 miljoner ton i mineraltillgångar med höga järnhalter, och för oss innebär det att det bör finnas goda förutsättningar för en långsiktig framtid för vår Kirunaverksamhet, säger Pierre Heeroma, direktör för prospektering, strategi och affärsutveckling på LKAB.

Totalt har LKAB idag funnit reserver och mineraltillgångar på cirka 4 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna. Sedan starten 1890 har LKAB hittills brutit totalt drygt 2 miljarder ton. Förutom järnmalm finns apatit i LKAB:s malmer, ett fosfatmineral som innehåller fosfor. Fosfor är en kritisk råvara för Europa och ett viktigt näringsämne som återfinns i mineralgödsel. Utan användning av mineralgödsel skulle världens jordbruksproduktion minska med hälften.

En annan kritisk råvara i våra malmer är sällsynta jordartsmetaller som ökar i relation till mängden fosfor. Det som framför allt driver efterfrågan av sällsynta jordartsmetaller är den gröna omställningen som sker med ett ökat behov av kraftfulla permanentmagneter som används i elbilar och vindkraftverk, där till exempel Praseodym och Neodym ingår. Dessa samt Dysprosium förväntas utgöra de mest värdefulla sällsynta jordartsmetallerna för LKAB.

– Vi redovisar nu för första gången våra tillgångar på sällsynta jordartsmetaller, i tillägg till fosfor som inkluderades redan förra året. Volymerna är stora och halterna ser lovande ut. I Malmberget 1,4 miljarder ton med en snitthalt på 0,58 procent fosfor, i Kiruna lika mycket med en snitthalt på 0,33 och i Svappavaara 800 miljoner ton med ett snitt på 0,49 procent. I Per Geijer-fyndigheten är tillgången 400 miljoner ton med ett snitt på hela 2,73 procent fosfor, säger Pierre Heeroma.

Mineraltillgångarna på sällsynta jordartsmetaller är i Kiruna 1,4 miljarder ton med en snitthalt på 163 ppm (gram per ton), i Malmberget lika stor volym men med snitthalt på 227 ppm sällsynta jordartsmetaller.

– Halterna av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i våra malmer skulle inte motivera en primärbrytning av dessa. Men tack vare vår cirkulära affärsmodell med ökat resursnyttjande av redan brutet material i stora volymer är vår ambition att möjliggöra en lönsam produktion av relativt stora volymer. Ett spännande undantag är Per Geijer-malmen som har mycket hög halt av fosfor, och även jordartsmetaller, som därmed har potential att öka vår produktionstakt av fosfor och sällsynta jordartsmetaller väsentligt, förklarar Leif Boström, direktör för Affärsområde Specialprodukter på LKAB.

– Sedan 2018 har vi satsat 1,2 miljarder kronor på prospektering och enbart under 2021 har vi provborrat motsvarande 200 kilometer. Redan under 2020 utökades mineraltillgångarna avsevärt och i år ökade de ytterligare och uppgår totalt till närmare 2,8 miljarder ton. Målet om att säkerställa mineraltillgångar om minst 1 000 Mt i Kiruna, 500 Mt i Malmberget och 250 Mt i Svappavaara är därmed uppnått, vilket innebär att vi har goda förutsättningar för produktion fram till 2060, säger Pierre Heeroma.

Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver

  • Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjort kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd. 
  • Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2017.

Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral

  • I LKAB:s malmer är de kritiska jordartsmetallerna, liksom fosfor, bundna i apatiten. De sällsynta jordartsmetallerna förekommer alltid i grupp, och samtliga återfinns därför i LKAB:s malmer.
  • Fosfor är ett viktigt näringsämne som återfinns i mineralgödsel. Det uppskattas att hälften av världens jordbruksproduktion är beroende av mineralgödsel.
  • Produktion i LKAB:s industripark beräknas starta 2027.
  • Användning av vätgas samt elektrifierade processer i övrigt innebär att de huvudsakliga förädlingsprocesserna blir fossilfria.
  • LKAB kan bli en betydande producent av kritiska mineral för jordbruket och grön teknik:
    • 5 gånger Sveriges behov av fosfor till mineralgödsel som kan minska Europas importbehov
    • 30 % av Europas behov av sällsynta jordartsmetaller för vidareförädling
    • Hela Sveriges behov av gips.
  • Idag är Europa importberoende av kritiska råmaterial och mineral som är ekonomiskt viktiga, där det finns risker med försörjningssäkerheten:
    • Fosformineralgödsel som importeras kan ha höga halter av kadmium som kan orsaka benskörhet.
    • Europa är importberoende av fosfor till 90 % och har idag endast en producent. Fosfor importeras huvudsakligen från Marocko samt från Ryssland.
    • Sällsynta jordartsmetaller importeras till 98 procent från Kina.
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära