Följ oss

Nyheter

Kopparkaoset är bara ett exempel på en metallmarknad som är rik på historiska marknadsäventyr

Publicerat

den

Koppartråd

De vilda rörelserna på kopparmarknaden det senaste året har skickat handlare in i historieböckerna. När lagren på London Metal Exchange sjönk till de lägsta på decennier, steg priset på kontrakt för omedelbar leverans till en rekordpremie på mer än 1 000 dollar per ton till kontrakt för leverans på tre månader – kännetecknet för en leveranspress, eller som det heter på engelska supply squeeze. Metallbörsen svarade med att inleda en utredning och införa nödregler.

Även om det inte har förekommit några antydningar om felaktigheter under denna supply squeeze, har LME en rik historia av vilda prisrörelser när marknaderna är i över- eller underutbud. Faktum är att det är ett arv lika gammalt som själva börsen.

Secretan-syndikatet

En av de första så kallade corners på LME tog sin början 1887, bara ett decennium efter att börsen grundades. Det leddes av Pierre Secretan, chefen för Frankrikes största mässingstillverkare, Societe Industrielle et Commerciale des Metaux, som bildade ett syndikat med avsikten att vända sig mot kopparmarknaden.

Han köpte upp lagren av metall och slöt kontrakt med alla världens stora koppargruvor, vilket slutade med att han kontrollerade 80 procent av världens utbud. Priserna mer än fördubblades. Men höga priser fick produktionen att öka, och Secretan kunde inte längre finansiera de enorma volymer koppar han behövde köpa för att hålla priset på sina höga nivåer. Kopparpriserna kollapsade, vilket utlöste katastrofala förluster för Secretan och hans bankirer.

Plåtkrisen

1985 stod LME inför en kris av ett annat slag: ett överutbud av metall. Enligt ett avtal som involverade 22 länder köpte och sålde International Tin Council tenn på LME i syfte att upprätthålla stabila priser. Men på morgonen den 24 oktober 1985 kollapsade ITC: det kunde inte längre fortsätta att höja priserna och det misslyckades under tyngden av sina skyldigheter. LME stoppade tennhandeln efter varningar om ”armageddon” på marknaden. Handeln med tenn återupptogs först fyra år senare, 1989.

Marc Rich

I början 1991 försökte Marc Rich + Co att ta över zinkmarknaden. Tillsammans med två stora zinkproducenter köpte handelshuset upp mer än 90 procent av LMEs lager av zink och lyckades pressa priset till den högsta nivån på två år. Men sedan ingrep LME, satte en gräns för backwardation och tillät alla med en kort position att skjuta upp leveransen. Det dröjde inte länge innan priserna började falla. Det slutade med att Marc Rich + Co förlorade 172 miljoner dollar, i en kris som utlöste Richs utträde från företaget som han hade grundat och som sedan blev Glencore.

Mr. 5 procent

Under stora delar av 1990-talet var Yasuo Hamanaka, en handlare vid Japans Sumitomo Corp., känd som ”Mr. 5 procent” för hans förmodade andel av världens kopparmarknad. Han byggde upp enorma positioner på LME, vilket drev upp priserna. Men synen på hans kontroll av marknaden började förändras när kopparpriserna sjönk 1996. 

När hela omfattningen av hans affärer blev klar, avslöjades det att han gömde förluster på mer än två miljarder dollar i vad Sumitomo sa var otillåtna affärer. Hamanaka dömdes till åtta års fängelse. LME svarade med en drastisk regeländring i ett försök att avvärja framtida marknadshörn: det introducerade ”lånevägledning”, vilket tvingade alla handlare med en stor position att låna ut det till andra marknadsaktörer.

Inget mer nickel

LME ingrep på nickelmarknaden i augusti 2006 efter att lagren föll till den lägsta på decennier och priserna på nickel nådde rekordhöjder. Den här gången var det ingen handlare som var ansvarig. Det var istället resultatet av en kombination av stark efterfrågan från Kina och en strejk vid en stor gruva i Kanada. LME svarade med att införa ett tak för backwardation i nickelpriset. ”Det här är exceptionella omständigheter”, sa då LME:s vd Simon Heale till Bloomberg då. ”Det är en otroligt tight marknad.”

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära