Nyheter
Kopparkaoset är bara ett exempel på en metallmarknad som är rik på historiska marknadsäventyr

De vilda rörelserna på kopparmarknaden det senaste året har skickat handlare in i historieböckerna. När lagren på London Metal Exchange sjönk till de lägsta på decennier, steg priset på kontrakt för omedelbar leverans till en rekordpremie på mer än 1 000 dollar per ton till kontrakt för leverans på tre månader – kännetecknet för en leveranspress, eller som det heter på engelska supply squeeze. Metallbörsen svarade med att inleda en utredning och införa nödregler.
Även om det inte har förekommit några antydningar om felaktigheter under denna supply squeeze, har LME en rik historia av vilda prisrörelser när marknaderna är i över- eller underutbud. Faktum är att det är ett arv lika gammalt som själva börsen.
Secretan-syndikatet
En av de första så kallade corners på LME tog sin början 1887, bara ett decennium efter att börsen grundades. Det leddes av Pierre Secretan, chefen för Frankrikes största mässingstillverkare, Societe Industrielle et Commerciale des Metaux, som bildade ett syndikat med avsikten att vända sig mot kopparmarknaden.
Han köpte upp lagren av metall och slöt kontrakt med alla världens stora koppargruvor, vilket slutade med att han kontrollerade 80 procent av världens utbud. Priserna mer än fördubblades. Men höga priser fick produktionen att öka, och Secretan kunde inte längre finansiera de enorma volymer koppar han behövde köpa för att hålla priset på sina höga nivåer. Kopparpriserna kollapsade, vilket utlöste katastrofala förluster för Secretan och hans bankirer.
Plåtkrisen
1985 stod LME inför en kris av ett annat slag: ett överutbud av metall. Enligt ett avtal som involverade 22 länder köpte och sålde International Tin Council tenn på LME i syfte att upprätthålla stabila priser. Men på morgonen den 24 oktober 1985 kollapsade ITC: det kunde inte längre fortsätta att höja priserna och det misslyckades under tyngden av sina skyldigheter. LME stoppade tennhandeln efter varningar om ”armageddon” på marknaden. Handeln med tenn återupptogs först fyra år senare, 1989.
Marc Rich
I början 1991 försökte Marc Rich + Co att ta över zinkmarknaden. Tillsammans med två stora zinkproducenter köpte handelshuset upp mer än 90 procent av LMEs lager av zink och lyckades pressa priset till den högsta nivån på två år. Men sedan ingrep LME, satte en gräns för backwardation och tillät alla med en kort position att skjuta upp leveransen. Det dröjde inte länge innan priserna började falla. Det slutade med att Marc Rich + Co förlorade 172 miljoner dollar, i en kris som utlöste Richs utträde från företaget som han hade grundat och som sedan blev Glencore.
Mr. 5 procent
Under stora delar av 1990-talet var Yasuo Hamanaka, en handlare vid Japans Sumitomo Corp., känd som ”Mr. 5 procent” för hans förmodade andel av världens kopparmarknad. Han byggde upp enorma positioner på LME, vilket drev upp priserna. Men synen på hans kontroll av marknaden började förändras när kopparpriserna sjönk 1996.
När hela omfattningen av hans affärer blev klar, avslöjades det att han gömde förluster på mer än två miljarder dollar i vad Sumitomo sa var otillåtna affärer. Hamanaka dömdes till åtta års fängelse. LME svarade med en drastisk regeländring i ett försök att avvärja framtida marknadshörn: det introducerade ”lånevägledning”, vilket tvingade alla handlare med en stor position att låna ut det till andra marknadsaktörer.
Inget mer nickel
LME ingrep på nickelmarknaden i augusti 2006 efter att lagren föll till den lägsta på decennier och priserna på nickel nådde rekordhöjder. Den här gången var det ingen handlare som var ansvarig. Det var istället resultatet av en kombination av stark efterfrågan från Kina och en strejk vid en stor gruva i Kanada. LME svarade med att införa ett tak för backwardation i nickelpriset. ”Det här är exceptionella omständigheter”, sa då LME:s vd Simon Heale till Bloomberg då. ”Det är en otroligt tight marknad.”
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

