Nyheter
Priset sjunker när LMEs lager fylls med ryskt aluminium
LME fortsätter att ha ett ryskt problem. Efter en liten nedgång i april steg andelen ryskt aluminium i lagren till 68 procent i maj 2023. Problemet uppstod i höstas när börsen valde att inte begränsa eller förbjuda ryska råvaror i sina lager. Beslutet kom trots att ett växande antal regeringar och företag valde att sanktionera ryska produkter.
LME avfärdade slutligen risken för en ökad uppbyggnad av ryska metaller i sina lager. Vid den tiden hävdade börsen att en avmattning i väst och antalet länder som fortfarande är villiga att köpa ryskt aluminium i slutändan skulle hjälpa till att reglera lagren. Detta har inte hänt, utan istället verkar LMEs funktion som ett globalt riktmärke för bland annat aluminium i allt högre grad vara i riskzonen.
Stark men avtagande korrelation mellan LME och CME
Aluminium är verkligen inte det enda kontraktet som LME riskerar. Enligt Christel Bories, VD för ferronickelproducenten Eramet, har ett index från Shanghai Metals Market blivit riktmärket för ferronickelprissättning.
Medan CME valde att inte skapa ett nickelkontrakt i kölvattnet av LMEs nickelsqueeze, har den amerikanska råvarubörsen ett aluminiumkontrakt med tillräckligt med likviditet för att göra det lönsamt att använda som en kontraktsmekanism.
För närvarande fortsätter LME- och CME-aluminiumpriserna att röra sig i stort sett parallellt, även om deras utveckling inte är identiska. Sedan 2022 har CME-priserna haft en genomsnittlig premie på 8 USD/mt i förhållande till LME-priserna. Det premium ligger för närvarande på nästan 23 USD/st eftersom den ökande närvaron av rabatterat ryskt material tynger LME-priserna.
Även om det är fortsatt starkt, urholkas nu korrelationen mellan de två priserna, om än blygsamt. LME- och CME-aluminiumpriser stoltserar med en korrelation på 99,56 procent som började i början av 2022. Tas enbart hänsyn till de första 5,5 månaderna av 2023, sjunker den korrelationen till 97,74 procent. Korrelationen mellan de två priserna kan fortsätta att urholkas eftersom aluminiummarknaden verkar allt mer regionaliserad, och som ett resultat kan LME-priser bli allt mindre relevanta för västerländska köpare.
Nyheter
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.
Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.
Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.
Nyheter
Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark
Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.
Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.
Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.
Nyheter
Supercykel för skog och skogsägare
Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.
”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.
Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.
”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.
Stora prisskillnader på skogsmark
Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.
”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.
Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.
Nya intäktsmöjligheter för skogsägare
Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.
I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.
”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.
Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025
En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.
”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter4 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden
-
Nyheter4 veckor sedan
Tredje staden i Finland som satsar på kärnenergiproducerad fjärrvärme med världens enklaste reaktor
-
Nyheter3 veckor sedan
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Mixed U.S. data skews bearish – prices respond accordingly
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Fundamentals back in focus, with OPEC+ strategy crucial for price direction
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Europe’s largest oil field halted – driving prices higher
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset kan bara gå upp