Följ oss

Nyheter

Brist på metaller riskerar bromsa elektrifieringen

Publicerat

den

Bilar på gata

I takt med att allt fler elbilar rullar på Europas vägar ökar också användningen av de kritiska metaller som krävs för till exempel elmotorer och elektronik. Med dagens råvaruproduktion kommer metallerna inte räcka till framöver – inte ens om återvinningen ökar. Det visar en stor Chalmersledd kartläggning, som har gjorts på uppdrag av EU-kommissionen.

Elektrifieringen och digitaliseringen gör att behovet av kritiska metaller i EU:s fordonsflotta ökar stadigt. Dessutom är det bara en liten andel av metallerna som idag återvinns från uttjänta fordon. De eftertraktade bristmetallerna, som exempelvis dysprosium, neodym, mangan och niob, har stor ekonomisk betydelse för EU, samtidigt som tillgången på dem är begränsad och det tar tid att skala upp råvaruproduktionen. Att beroendet av metallerna ökar är därför en utmaning på flera sätt. 

– EU har ett starkt importberoende av dessa metaller eftersom utvinningen är koncentrerad till ett fåtal länder som Kina, Sydafrika och Brasilien. Den bristande tillgängligheten är både ett ekonomiskt och miljömässigt problem för EU, och riskerar att fördröja omställningen till elbilar och miljömässigt hållbara tekniker. Eftersom många av metallerna också är ovanliga riskerar vi dessutom, om vi inte lyckas ta vara på det som redan finns i omlopp, att försvåra tillgången för framtida generationer, säger Maria Ljunggren, docent i hållbara materialsystem vid Chalmers tekniska högskola.

Maria Ljunggren, docent i hållbara materialsystem vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers
Maria Ljunggren, docent i hållbara materialsystem vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, Chalmers

Allvarligt läge, men svensk fyndighet ger hopp

Hon påpekar att det allvarliga läget kring Europas kritiska och strategiska råvaror understryks i EU-kommissionens nyligen presenterade initiativ Critical raw materials act. Här betonas att samarbetet med pålitliga, externa handelspartners behöver stärkas och att medlemsländerna behöver arbeta för att återvinna såväl kritiska som strategiska råvaror. Det framhålls också att det är viktigt att de europeiska länderna utforskar sina geologiska resurser.

I Sverige presenterade det statliga gruvbolaget LKAB i början av året en stor fyndighet med sällsynta jordartsmetaller i Kiruna. Efter framgångsrik prospektering har bolaget identifierat mineraltillgångar på mer än en miljon ton oxider – vilket de beskriver som den nu största kända fyndigheten i sitt slag i Europa. 

– Det är väldigt intressant, inte minst när det gäller fyndet av neodym som används i magneter i bland annat elmotorer. På sikt kan det förhoppningsvis bidra till att vi blir mindre importberoende, säger hon. 

Kraftigt ökad användning av kritiska metaller

Maria Ljunggren har tillsammans med det schweiziska forskningsinstitutet EMPA kartlagt de metaller som idag finns i omlopp i Europas fordonsflotta. Uppdraget kommer från EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum, Joint Research Center (JRC), och har lett till en omfattande databas som över tid visar förekomsten av metaller i nya fordon, fordon i användning och fordon som återvinns.

Kartläggningen, som går tillbaka ända till 2006, visar att andelen kritiska metaller har ökat kraftigt i fordonen, en utveckling som forskarna bedömer kommer fortsätta. Flera av de sällsynta jordartsmetallerna är några av de metaller som har ökat mest.

– Neodym och dysprosium har ökat med runt 400 respektive 1700 procent i nya bilar under perioden, och detta redan innan elektrifieringen slagit igenom. Guld och silver, som inte listas som kritiska metaller men har stort ekonomiskt värde, har ökat med omkring 80 procent, säger Maria Ljunggren.

Tanken med kartläggningen och databasen är att ge beslutsfattare, företag och organisationer ett samlat underlag för att stötta en mer hållbar användning av EU:s kritiska metaller. En stor utmaning är att de kritiska metallerna, som finns utspridda i mycket små koncentrationer i varje bil, är svåra att återvinna på ett ekonomiskt sätt.  

Återvinning täcker inte behovet

– Om återvinningen ska öka behöver bilarna vara designade så att dessa material kan tas tillvara, samtidigt som incitament och flexibla processer för mer återvinning behöver finnas på plats. Och så ser det inte ut idag, säger Maria Ljunggren, som framhåller att flera olika åtgärder är nödvändiga för att hantera situationen.

–  Det är viktigt att öka återvinningen. Samtidigt står det klart att enbart ökad återvinning inte kan täcka behovet under en överskådlig framtid, helt enkelt eftersom behovet av kritiska metaller i nya bilar ökar så mycket. Därför behövs mer fokus på hur vi kan ersätta dessa metaller med andra material. Men på kort sikt är det nödvändigt med en ökad utvinning i gruvor om elektrifieringen inte ska bromsas, säger hon. 

Mer om kartläggningen och databasen

  • Kartläggningen av metaller i EU:s fordonsflotta har genomförts av Maria Ljunggren på Chalmers i samarbete med forskningsinstitutet EMPA, på uppdrag av EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum, Joint Research Center (JRC).
  • Resultaten redovisas i databasen Raw Materials in Vehicles som omfattar 60 fordonstyper under 3,5 ton från alla EU:s medlemsländer. Kartläggningen gäller elva olika metaller i nya fordon, fordon i användning och fordon som återvinns. Den sträcker sig från 2006 till 2023, där de tre sista åren är en prognos.
  • Forskningen beskrivs också i rapporten Material composition trends in vehicles: critical raw materials and other relevant metals.
  • Maria Ljunggren är också involverad i ett pågående EU-projekt om kritiska råvaror, FutuRaM, (Future availability of raw materials) som ska öka kunskapen om den potentiella tillgången till återvunna kritiska råvaror till år 2050. 
     

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Populära