Följ oss

Nyheter

Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller finns i Kiruna

Publicerat

den

Flygfoto över Kiruna med gruvan

LKAB har identifierat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområdet, nödvändiga för bland annat tillverkning av elbilar och vindkraftverk. Efter framgångsrik prospektering redovisar bolaget idag mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton Rare Earth Oxides och den nu största kända fyndigheten av sitt slag i Europa.  

– Det här är goda nyheter inte bara för LKAB, regionen och för svenskarna utan även för Europa och för klimatet. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i vår del av världen och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjliggöra den gröna omställningen. Vi står inför ett utbudsproblem. Utan gruvor, inga elbilar, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Europa saknar idag helt brytning av sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan bedöms öka kraftigt till följd av elektrifieringen vilket leder till en global brist, och detta i en tid med ökade geopolitiska spänningar. Enligt EU-kommissionens bedömning förväntas efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller till bland annat elbilar och vindkraftverk öka mer än fem gånger bara fram till 2030. Idag är Europa dessutom importberoende av dessa mineral där Kina fullständigt dominerar marknaden vilket anses öka sårbarheten för europeisk industri.

Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB, Ebba Busch, energi- och näringsminister.
Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB och Ebba Busch, energi- och näringsminister. Fotograf: Wesley Overklift

– Elektrifieringen, EU:s självförsörjning av mineraler och metaller och oberoende av Ryssland och Kina börjar i gruvan. Vi måste stärka de industriella värdekedjorna i Europa och skapa reella möjligheter för elektrifieringen av våra samhällen. Politiken måste ge industrin förutsättningar att ställa om mot en grön och fossilfri produktion. Här kan svensk gruvindustri spela en avgörande roll. Behovet av mineraler för att genomföra omställningen är stor, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Vägen till gruva lång

Samtidigt är vägen till eventuell brytning av fyndigheten lång, där första steget är en ansökan om bearbetningskoncession för Per Geijer-fyndigheten för att ge LKAB rätt till fyndigheten och kunna undersöka den ytterligare på djupet och utreda förutsättningar för brytning. Planen är att kunna lämna in en ansökan om bearbetningskoncession under 2023.

Per Geijer-fyndigheten i relation till Kiruna-gruvan

LKAB har redan börjat förbereda en flera kilometer lång ort på cirka 700 meters djup från den befintliga Kirunagruvan mot den nya fyndigheten för att komma åt att undersöka den på djupet och i detalj.

– Vi har inte sett slutet på fyndigheten. Vi investerar stort för att komma vidare och räknar med att behöva ett antal år för att undersöka fyndigheten ytterligare för att skapa förutsättningar för att lönsamt och hållbart bryta den. Vi är ödmjuka inför de utmaningar kring markanvändning och påverkan som finns för att utveckla detta till en gruva och som kommer behöva analyseras för att se hur man kan undvika, minimera och kompensera för det. Först därefter kan det bli aktuellt att gå vidare med en miljöprövningsansökan och att söka tillstånd, säger Jan Moström.

– Om vi tittar på hur det har fungerat i andra tillståndsprocesser inom vår industri, så dröjer det minst 10–15 år innan vi skulle kunna ha faktiskt brytning igång och därmed råvaror på marknaden som behövs för att ta våra samhällen bort från fossila bränslen. Och då talar vi om Kiruna, där LKAB brutit malm i mer än 130 år. Här är kommissionens fokus på frågan avgörande, att säkra tillgång till kritiska material, och den Critical Raw Materials Act som EU-kommissionen nu arbetar fram. Vi behöver förändra tillståndsprocesserna för att säkra ökad brytning av den här typen av råvaror i Europa. Tillgången är idag en avgörande riskfaktor för såväl europeisk industris konkurrenskraft som klimatomställningen, säger Jan Moström.

Per Geijer – potential att bli Europas viktigaste gruva för kritiska råmaterial

Förra våren redovisades mycket lovande resultat från LKAB:s pågående prospektering i Kiruna och Gällivare. Bland annat visade sig fyndigheten Per Geijer, som ligger i nära anslutning till befintlig verksamhet i Kiruna innehålla över 400 miljoner ton av mineraltillgångar med höga järnhalter. Nu har utökade studier visat att fyndigheten innehåller över 500 miljoner ton, dessutom drygt sju gånger så hög halt av fosfor som i de malmkroppar som LKAB bryter i Kiruna idag. Fosfor är ett av tre näringsämnen i mineralgödsel som är nödvändigt för livsmedelsproduktion, och finns med på EU:s lista över kritiska mineral.

Idag redovisar LKAB för första gången mineralresurser och vidare undersökningar av Per Geijer på tillgångar av mer än en miljon ton sällsynta jordartsmetaller i form av Rare Earth Oxides (REO) som används för produktion av Rare Earth Elements (REE). Tillräckligt för att möta en stor del av EU:s framtida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bland annat elbilar och vindkraftverk.

Resultaten visas i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021 som är den rådande internationella standarden.

De sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer förekommer tillsammans med fosfor i vad som huvudsakligen är en järnmalmsfyndighet och kan därför produceras som biprodukter. Det skapar också helt andra möjligheter till en möjlig konkurrenskraftig brytning.

– LKAB planerar sedan tidigare en cirkulär industripark i Luleå med ny teknik för utvinning och förädling av fosfor, jordartselement och fluor utifrån dagens befintliga gruvproduktion. Där man i stället för att som idag deponera detta som avfall, skapar nya hållbara produkter. Planerad produktionsstart är 2027, säger Leif Boström, direktör för affärsområdet Specialprodukter på LKAB.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära