Nyheter
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller finns i Kiruna
LKAB har identifierat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområdet, nödvändiga för bland annat tillverkning av elbilar och vindkraftverk. Efter framgångsrik prospektering redovisar bolaget idag mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton Rare Earth Oxides och den nu största kända fyndigheten av sitt slag i Europa.
– Det här är goda nyheter inte bara för LKAB, regionen och för svenskarna utan även för Europa och för klimatet. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i vår del av världen och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjliggöra den gröna omställningen. Vi står inför ett utbudsproblem. Utan gruvor, inga elbilar, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Europa saknar idag helt brytning av sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan bedöms öka kraftigt till följd av elektrifieringen vilket leder till en global brist, och detta i en tid med ökade geopolitiska spänningar. Enligt EU-kommissionens bedömning förväntas efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller till bland annat elbilar och vindkraftverk öka mer än fem gånger bara fram till 2030. Idag är Europa dessutom importberoende av dessa mineral där Kina fullständigt dominerar marknaden vilket anses öka sårbarheten för europeisk industri.

– Elektrifieringen, EU:s självförsörjning av mineraler och metaller och oberoende av Ryssland och Kina börjar i gruvan. Vi måste stärka de industriella värdekedjorna i Europa och skapa reella möjligheter för elektrifieringen av våra samhällen. Politiken måste ge industrin förutsättningar att ställa om mot en grön och fossilfri produktion. Här kan svensk gruvindustri spela en avgörande roll. Behovet av mineraler för att genomföra omställningen är stor, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Vägen till gruva lång
Samtidigt är vägen till eventuell brytning av fyndigheten lång, där första steget är en ansökan om bearbetningskoncession för Per Geijer-fyndigheten för att ge LKAB rätt till fyndigheten och kunna undersöka den ytterligare på djupet och utreda förutsättningar för brytning. Planen är att kunna lämna in en ansökan om bearbetningskoncession under 2023.

LKAB har redan börjat förbereda en flera kilometer lång ort på cirka 700 meters djup från den befintliga Kirunagruvan mot den nya fyndigheten för att komma åt att undersöka den på djupet och i detalj.
– Vi har inte sett slutet på fyndigheten. Vi investerar stort för att komma vidare och räknar med att behöva ett antal år för att undersöka fyndigheten ytterligare för att skapa förutsättningar för att lönsamt och hållbart bryta den. Vi är ödmjuka inför de utmaningar kring markanvändning och påverkan som finns för att utveckla detta till en gruva och som kommer behöva analyseras för att se hur man kan undvika, minimera och kompensera för det. Först därefter kan det bli aktuellt att gå vidare med en miljöprövningsansökan och att söka tillstånd, säger Jan Moström.
– Om vi tittar på hur det har fungerat i andra tillståndsprocesser inom vår industri, så dröjer det minst 10–15 år innan vi skulle kunna ha faktiskt brytning igång och därmed råvaror på marknaden som behövs för att ta våra samhällen bort från fossila bränslen. Och då talar vi om Kiruna, där LKAB brutit malm i mer än 130 år. Här är kommissionens fokus på frågan avgörande, att säkra tillgång till kritiska material, och den Critical Raw Materials Act som EU-kommissionen nu arbetar fram. Vi behöver förändra tillståndsprocesserna för att säkra ökad brytning av den här typen av råvaror i Europa. Tillgången är idag en avgörande riskfaktor för såväl europeisk industris konkurrenskraft som klimatomställningen, säger Jan Moström.
Per Geijer – potential att bli Europas viktigaste gruva för kritiska råmaterial
Förra våren redovisades mycket lovande resultat från LKAB:s pågående prospektering i Kiruna och Gällivare. Bland annat visade sig fyndigheten Per Geijer, som ligger i nära anslutning till befintlig verksamhet i Kiruna innehålla över 400 miljoner ton av mineraltillgångar med höga järnhalter. Nu har utökade studier visat att fyndigheten innehåller över 500 miljoner ton, dessutom drygt sju gånger så hög halt av fosfor som i de malmkroppar som LKAB bryter i Kiruna idag. Fosfor är ett av tre näringsämnen i mineralgödsel som är nödvändigt för livsmedelsproduktion, och finns med på EU:s lista över kritiska mineral.
Idag redovisar LKAB för första gången mineralresurser och vidare undersökningar av Per Geijer på tillgångar av mer än en miljon ton sällsynta jordartsmetaller i form av Rare Earth Oxides (REO) som används för produktion av Rare Earth Elements (REE). Tillräckligt för att möta en stor del av EU:s framtida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bland annat elbilar och vindkraftverk.
Resultaten visas i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021 som är den rådande internationella standarden.
De sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer förekommer tillsammans med fosfor i vad som huvudsakligen är en järnmalmsfyndighet och kan därför produceras som biprodukter. Det skapar också helt andra möjligheter till en möjlig konkurrenskraftig brytning.
– LKAB planerar sedan tidigare en cirkulär industripark i Luleå med ny teknik för utvinning och förädling av fosfor, jordartselement och fluor utifrån dagens befintliga gruvproduktion. Där man i stället för att som idag deponera detta som avfall, skapar nya hållbara produkter. Planerad produktionsstart är 2027, säger Leif Boström, direktör för affärsområdet Specialprodukter på LKAB.
Nyheter
Hafnium, den sällsynta råvaran det är brist på
Hafnium är en sällsynt råvara som används både inom kärnkraft och halvledarproduktion. Priset har på senare år rusat upp över 400 procent. I nedanstående intervju med EFN berättar Tony Sage, vd på Crictical Metals Corp, om metallen.
Grundämnet Hafnium har fått sitt namn från Hafnia, vilket är det latinska namnet på den danska huvudstaden Köpenhamn.

Nyheter
Forsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
Under Allhelgonahelgen nådde Forsmarks kärnkraftverk den historiska milstolpen 1000 terawattimmar (TWh) producerad el. Det motsvarar hela Sveriges totala elbehov under drygt sju år.
”Forsmark är Sveriges största elproducent och kommer nu att kvala in bland en utvald skara kärnkraftverk i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Jag är stolt över att leda en organisation som arbetar hårt för att förse Sverige med fossilfri el – dygnet runt, året runt”, säger Forsmarks vd Jerry Westerstedt.
Effekthöjningar under åren
Det har gjorts ett antal effekthöjningar på Forsmark tre reaktorer genom åren. De senaste gjordes på Forsmark 1 och Forsmark 2, där Forsmark 1 genomförde en effekthöjning med 100 megawatt under 2024 – 2025 och effekten på Forsmark 2 höjdes med 120 megawatt under 2013, i syfte att möta framtida elbehov. Utöver det har verkningsgraden höjts genom åren i samband med att komponenter i anläggningarna bytts ut.
Historik
Forsmark har tre reaktorer som startade kommersiell drift 1980 (Forsmark 1), 1981 (Forsmark 2) och Forsmark 3 (1985). Forsmark 1 har en elektrisk effekt på 1103 MW, Forsmark 2 på 1121 MW och Forsmark 3 på 1172 MW. Forsmark kvalar nu in bland en utvald skara kärnkraftverk runt om i världen som nått den historiska milstolpen 1000 TWh producerad el sedan start. Vid en jämförelse med övriga kärnkraftverk i världen hamnar Forsmark på plats 13 med att nå 1000 TWh, enligt tillgänglig statistik från Internationella Atomenergiorganet, IAEA. Detta trots att Forsmark bara har tre reaktorer och många andra som har hamnar före i listan har fler reaktorer i drift. Tillgängligheten för Forsmarks kärnkraftverks alla tre reaktorer har sammantaget legat på i genomsnitt 87 procent sedan starten på 80-talet, en siffra som är betydligt över de 75% som var planeringsförutsättningen när verket byggdes och en normalsiffra i världen då. Tillgängligheten har varierat över åren för anläggningens tre reaktorer, beroende på bland annat längden på de årliga underhållsavställningarna, då man också byter bränsle i härden, samt moderniseringar i anläggningarna.
Ringhals kom före
Ringhals kärnkraftverk nådde milstolpen 1000 TWh i mars 2025. Ringhals producerade tidigare med fyra reaktorer, men sedan 2020 har Ringhals två reaktorer i drift, efter att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet valde att avveckla kärnkraft.
Nyheter
Vädret kan avgöra vinterns elpriser
Under oktober har skillnaden mellan vad svenska elkunder betalat för sin el varierat kraftigt beroende av var i landet man bor och vilken kraftproduktion som finns i området. Vattenkraftspotentialen i norr ligger på normala nivåer liksom vindkraften. När kärnkraften successivt återgår till full produktion under november stärks elförsörjningen, vilket kan få en dämpande effekt på elpriserna i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för oktober på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 156,67 öre/kWh i södra Sverige och 30,42 öre/kWh i norra Sverige. I och med att spotprisets månadsmedel blev över 150 öre/kWh i elområde 4 aktiverar regeringen elstödet.
Begränsningar i möjligheten att överföra el från norra till södra Sverige bidrar till de stora regionala skillnaderna. I södra Sverige är kopplingen till den europeiska elmarknaden större, vilket gör att europeiska gas- och elpriser får större genomslag.
– Oktober visar tydligt hur väderberoende elmarknaden är. Medan priserna i tre av elområdena, 1, 2 och 3 har sjunkit något så har elpriset i elområde 4 fortsatt att stiga. Delvis beror det på mindre kärn- och vattenkraft i Norden just nu, men närheten till kontinenten, där gaspriset stigit markant, spelar stor roll eftersom elmarknaden är sammankopplad. Även tyska fenomenet Dunkelflaute märks vilket innebär att när det är både mörkt och vindstilla produceras ingen fossilfri el från sol och vind, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Den ökade nederbörden under hösten har förbättrat förutsättningarna för vattenkraften och minskat underskottet i den hydrologiska balansen (det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin), även om vattenläget fortsatt är ansträngt, särskilt i södra Norge. Mot slutet av november väntas alla kärnkraftsreaktorer vara igång och kan därmed dämpa elpriserna under uppvärmningssäsongen. Det väntas normalt men varierad vind under månaden.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Oktober 2026 | 30,42 öre/kWh | 36,50 öre/kWh | 82,02 öre/kWh | 156,67 öre/kWh |
| Oktober 2025 | 14,21 öre/kWh | 13,47 öre/kWh | 62,81 öre/kWh | 71,25 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedanThe Trump diesel charade
-
Nyheter2 veckor sedanDe extremt stora prisskillnaderna på naturgas – USA badar i billig energi
-
Nyheter1 vecka sedanTyskland har skrivit ett importavtal på 1 miljon ton LNG per år under 20 år från Kanadas kommande exportterminal
-
Analys2 veckor sedanOil on edge with fear of new attacks on Iran after US midterm elections
-
Nyheter1 vecka sedanForsmark når historisk milstolpe, 1000 TWh producerad el
-
Analys1 vecka sedanNew attacks on Iran will lead to nowhere and the cost would be high
-
Nyheter1 vecka sedanVädret kan avgöra vinterns elpriser
-
Nyheter1 dag sedanHafnium, den sällsynta råvaran det är brist på

