Följ oss

Nyheter

Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller finns i Kiruna

Publicerat

den

Flygfoto över Kiruna med gruvan

LKAB har identifierat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområdet, nödvändiga för bland annat tillverkning av elbilar och vindkraftverk. Efter framgångsrik prospektering redovisar bolaget idag mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton Rare Earth Oxides och den nu största kända fyndigheten av sitt slag i Europa.  

– Det här är goda nyheter inte bara för LKAB, regionen och för svenskarna utan även för Europa och för klimatet. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i vår del av världen och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjliggöra den gröna omställningen. Vi står inför ett utbudsproblem. Utan gruvor, inga elbilar, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Europa saknar idag helt brytning av sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan bedöms öka kraftigt till följd av elektrifieringen vilket leder till en global brist, och detta i en tid med ökade geopolitiska spänningar. Enligt EU-kommissionens bedömning förväntas efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller till bland annat elbilar och vindkraftverk öka mer än fem gånger bara fram till 2030. Idag är Europa dessutom importberoende av dessa mineral där Kina fullständigt dominerar marknaden vilket anses öka sårbarheten för europeisk industri.

Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB, Ebba Busch, energi- och näringsminister.
Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB och Ebba Busch, energi- och näringsminister. Fotograf: Wesley Overklift

– Elektrifieringen, EU:s självförsörjning av mineraler och metaller och oberoende av Ryssland och Kina börjar i gruvan. Vi måste stärka de industriella värdekedjorna i Europa och skapa reella möjligheter för elektrifieringen av våra samhällen. Politiken måste ge industrin förutsättningar att ställa om mot en grön och fossilfri produktion. Här kan svensk gruvindustri spela en avgörande roll. Behovet av mineraler för att genomföra omställningen är stor, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Vägen till gruva lång

Samtidigt är vägen till eventuell brytning av fyndigheten lång, där första steget är en ansökan om bearbetningskoncession för Per Geijer-fyndigheten för att ge LKAB rätt till fyndigheten och kunna undersöka den ytterligare på djupet och utreda förutsättningar för brytning. Planen är att kunna lämna in en ansökan om bearbetningskoncession under 2023.

Per Geijer-fyndigheten i relation till Kiruna-gruvan

LKAB har redan börjat förbereda en flera kilometer lång ort på cirka 700 meters djup från den befintliga Kirunagruvan mot den nya fyndigheten för att komma åt att undersöka den på djupet och i detalj.

– Vi har inte sett slutet på fyndigheten. Vi investerar stort för att komma vidare och räknar med att behöva ett antal år för att undersöka fyndigheten ytterligare för att skapa förutsättningar för att lönsamt och hållbart bryta den. Vi är ödmjuka inför de utmaningar kring markanvändning och påverkan som finns för att utveckla detta till en gruva och som kommer behöva analyseras för att se hur man kan undvika, minimera och kompensera för det. Först därefter kan det bli aktuellt att gå vidare med en miljöprövningsansökan och att söka tillstånd, säger Jan Moström.

– Om vi tittar på hur det har fungerat i andra tillståndsprocesser inom vår industri, så dröjer det minst 10–15 år innan vi skulle kunna ha faktiskt brytning igång och därmed råvaror på marknaden som behövs för att ta våra samhällen bort från fossila bränslen. Och då talar vi om Kiruna, där LKAB brutit malm i mer än 130 år. Här är kommissionens fokus på frågan avgörande, att säkra tillgång till kritiska material, och den Critical Raw Materials Act som EU-kommissionen nu arbetar fram. Vi behöver förändra tillståndsprocesserna för att säkra ökad brytning av den här typen av råvaror i Europa. Tillgången är idag en avgörande riskfaktor för såväl europeisk industris konkurrenskraft som klimatomställningen, säger Jan Moström.

Per Geijer – potential att bli Europas viktigaste gruva för kritiska råmaterial

Förra våren redovisades mycket lovande resultat från LKAB:s pågående prospektering i Kiruna och Gällivare. Bland annat visade sig fyndigheten Per Geijer, som ligger i nära anslutning till befintlig verksamhet i Kiruna innehålla över 400 miljoner ton av mineraltillgångar med höga järnhalter. Nu har utökade studier visat att fyndigheten innehåller över 500 miljoner ton, dessutom drygt sju gånger så hög halt av fosfor som i de malmkroppar som LKAB bryter i Kiruna idag. Fosfor är ett av tre näringsämnen i mineralgödsel som är nödvändigt för livsmedelsproduktion, och finns med på EU:s lista över kritiska mineral.

Idag redovisar LKAB för första gången mineralresurser och vidare undersökningar av Per Geijer på tillgångar av mer än en miljon ton sällsynta jordartsmetaller i form av Rare Earth Oxides (REO) som används för produktion av Rare Earth Elements (REE). Tillräckligt för att möta en stor del av EU:s framtida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bland annat elbilar och vindkraftverk.

Resultaten visas i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021 som är den rådande internationella standarden.

De sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer förekommer tillsammans med fosfor i vad som huvudsakligen är en järnmalmsfyndighet och kan därför produceras som biprodukter. Det skapar också helt andra möjligheter till en möjlig konkurrenskraftig brytning.

– LKAB planerar sedan tidigare en cirkulär industripark i Luleå med ny teknik för utvinning och förädling av fosfor, jordartselement och fluor utifrån dagens befintliga gruvproduktion. Där man i stället för att som idag deponera detta som avfall, skapar nya hållbara produkter. Planerad produktionsstart är 2027, säger Leif Boström, direktör för affärsområdet Specialprodukter på LKAB.

Nyheter

På 15 år eldar Kina lika mycket kol som USA gjort under hela sin historia

Publicerat

den

Kol i Kina

Mängden kol som Kina eldar är genuint spektakulär. Javier Blas började kolla siffrorna efter att ha hört kommenterar på energikonferensen CERAWeek. En grov uppskattning är att USA har eldat 68 miljarder ton kol mellan 1850 och 2025, dvs under 175 år. Tittar man på grafer så inser man snabbt att USA använde minimalt med kol innan det. 68 miljarder ton kol är ungefär vad Kina kommer att elda mellan år 2015-2029 skriver Javier Blas, dvs under omkring 15 år. Lägg till ett år och i grova drag så kommer Kina under dessa år att ha eldat mer kol än vad USA har gjort under hela sin historia.

Fortsätt läsa

Nyheter

Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer

Publicerat

den

Kopparpris i USA och utanför

Efter att USA har infört tariffer på koppar så är priset i New York nu 10 procent högre än i London, dvs priset är högre i USA än utanför. Det är dock bara 10 procent högre ännu så länge, trots att tariffen är 25 procent, för det råder osäkerhet om Trump kommer att hålla fast vid tariffen på koppar eller inte. Men med tiden kommer skillnaden att öka mot 25 procent om tariffen inte förändras. Bjarne Schieldrop från SEB reder hur de olika faktorerna påverkar kopparpriserna i och utanför USA.

Bjarne Schieldrop från SEB reder ut vad som händer med kopparpriset.
Fortsätt läsa

Nyheter

USA är världens största importör av aluminium

Publicerat

den

Var USA importerar sin aluminium från

USA är världens största importör av aluminium. För några årtionden fanns det 30 anläggningar som producerade aluminium i landet, idag är det bara fyra. Aluminium används i allt från läskburkar till de kraftigaste delarna av elnätet (som ett alternativ till koppar). Produktion av aluminium är enormt energikrävande.

Kina gjorde en satsning på att bli en stor producent av aluminium. Med en kombination av bidrag och subventionerad elektricitet blev man en enorm aktör.

Hur mycket aluminium som produceras i olika delar av världen.
Hur mycket aluminium som produceras i olika delar av världen.

USA producerar idag orimligt lite aluminium. En satsning på att producera mer konkurrerar just nu delvis med AI som också behöver enorma mängder elektricitet. Ett smältverk för aluminium kan kräva 700-1000 MW elektricitet, dvs motsvarande en traditionell kärnkraftsreaktor.

Ett något högre pris på aluminium får olika effekter. En läsktillverkare säger att de då kommer att styra om till att sälja mer på platsflaska. För en biltillverkare utgör kostnaden för aluminium en mycket mindre andel av den totala kostnaden och där är det möjligt att det inte gör så mycket.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära