Nyheter
Kakao – gudarnas föda
Theobroma Cacao, det vetenskapliga namnet betyder faktiskt just gudarnas föda, och det var vad kakao kallades för hos Aztekerna. Faktum är att ordet choklad härstammar från aztekernas och mayaindianernas ord chocolatl. Även ordet kakao har sitt ursprung i aztekernas språk, då ordet på nahuatl heter cacahuatl. På maya heter kakao kakaw.
Terminerna på kakao som handlas på ICE, The Intercontinental Exchange, är att betrakta som ett riktmärke för den globala kakaoindustrin. Terminskontrakten avser fysisk leverans av produkter från länder i Afrika, Asien och Central- och Sydamerika, till någon av fem amerikanska leveranshamnar.
Sexton av de tjugo främsta chokladkonsumerande länderna per capita är europeiska. Chokladkonsumtion är säsongsberoende och människor tenderar att konsumera mer choklad under vintern. Priserna för choklad har nästan fördubblats sedan 2006, på grund av missväxt och ökad konsumtion, särskilt mörk choklad, vilken kräver mer kakao.
Choklad framställs av kakaopulver, kakaosmör och ibland andra oljeprodukter. Företag som BT COCOA, Barry Callebaut, Cargill och Archer-Daniels-Midland Company (ADM) köper kakao i bulk från Elfenbenskusten, Ghana, Indonesien och några sydamerikanska länder för att sedan bearbeta denna och sälja den vidare till företag som Hershey Foods (HRM), Nestlé (NSRGY), Mars och Cadbury Schweppes (CSG), som i sin tur mal, smälter och paketerar den. Efterfrågan på choklad skapar direkt efterfrågan på kakao, medan utbudet av kakao är beroende av produktionen från Afrika och Sydamerika.
Världens fem främsta kakaoproducerande nationer är Elfenbenskusten, Ghana, Indonesien, Nigeria och Kamerun, som tillsammans står för 70 % av den globala kakaoproduktionen.
I juli 2008 översteg efterfrågan på kakaopulver för första gången på tjugo år utbudet, beroende på att allt fler företag köper kakao medan producenterna inte längre levererar lika mycket som tidigare.
Denna situation innebär att priserna på kakao kommer att öka ytterligare fram till dess att de ökande chokladpriserna sänker kakaokonsumtionen och ger en lägre efterfrågan. Utbud och efterfrågan på kakao mäts genom förhållandet mellan lager och kvarnarnas efterfrågan. En låg kvot innebär att det finns små mängder kakao till försäljning och att kakaokvarnarna arbetar på högtryck för att möta efterfrågan. I juni 2008 hade priset på kakao stigit med 50 % jämfört med föregående år, vilket innebar den högsta noteringen på 28 år.
Företag som gynnas av högre kakaopriser
Hedgefonder och finansiella institutioner köper kakao terminer kommer att gynnas av stigande kakaopriser. Hedgefonder innehar för närvarande cirka en tredjedel av de utestående terminskontrakten på kakao.
Företag som gör icke-choklad-godis kan att dra nytta av ökad priser på kakao. När choklad blir dyrare på grund av ökade kakaopriser, får människor konsumera mer ersättningsvaror för att tillfredsställa sitt behov av choklad. Företag som tillverkar sådana varor är till exempel:
- The Cheesecake Factory som producerar cheesecakes och driver restauranger. När choklad blir dyrare uppskattas premium-cheesecake som ett attraktivt substitut.
- Kraft Foods (KFT) producerar ett brett utbud av kakor, kek och godis, så som Jell-O, Fig. Newton, Nutterbutters, Nilla Rån, Snackwells och Oreos. Ökade kakaopriser påverkar inte priserna på dessa livsmedel.
- Wm. Wrigley Jr Company (WWY) och Tootsie Roll Industries (TR) som gör en choklad smaksatt med godis som inte använder riktig kakao.
Choklad är emellertid en produkt som är ytterst prisokänslig med få substitut. Den så kallade priselasticiteten är tämligen låg enligt de samtal vi haft med representanter från Cloetta.
Företag som förlorar på högre kakaopriser
Archer-Daniels-Midland Company (ADM). Företaget köper kakao för att processa detta till choklad. Då kakaon blir dyrare ökar bolagets kostnader för att skapa samma produkt.
Hershey Foods (HRM) och Cadbury Schweppes (CSG) köper choklad från Archer Daniel Midlands företag och andra grossister. En annan börsnoterade konditor som behöver på billiga kakaopriser för kunna göra goda pålägg är Rocky Mountain Chocolate Factory (RMCF).
En analys konstaterar att de stora konditoriföretagen endast kan föra vidare cirka 80 % av de ökade kostnaderna för råvaror till sina kunder. De tvingas absorbera de övriga 20 % av kostnaderna i sina resultaträkningar.
American Dairy Incorporated (Ady), Dean Foods Company (DF), Lifeway Foods (LWAY) och andra företag som tillverkar chokladmjölk måste betala mer när kakaopriserna stiger.
Vilka faktorer påverkar priset på kakao?
Ökad efterfrågan på choklad
Ökad efterfrågan på choklad höjer priset på kakao som är huvudingrediensen vid tillverkningen av choklad. Efterfrågan på choklad ökade med 20 % mellan 2002 och 2007, mätt som konsumtion.
En ökad levnadsstandard i Indien och Kina skapar en högre efterfrågan på chokladkakor, som tidigare brukade betraktas som lyxartiklar. På grund av sina stora befolkningar skulle dessa länder kunna driva upp efterfrågan på choklad och höja priset på kakao. Chokladkonsumtion i Indien och Kina samt efterfrågan har de senaste åren ökat med mellan 15 och 20 procent per år.
Obligatorisk förbättring av arbetsvillkoren i Afrika
Om världens regeringar agerar mot barnslaveri och omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Elfenbenskusten och Afrika söder om Sahara, skulle priset på kakao komma att stiga.
Svältlöner och barnarbete håller priset på kakao nere. Rapporter visar att upp till 200.000 barnslavar är verksamma i odlingen och skörd av kakao.
När arbetstagarna får anständiga löner och arbetsvillkor, kommer de afrikanska produktionskostnaderna att öka, och höja kakaopriserna.
Konflikten i Elfenbenskusten
Produktionen i Elfenbenskusten och Afrika i allmänhet försvåras av regional instabilitet. Elfenbenskusten hade nästan ett inbördeskrig under 2002, och landet befinner sig fortfarande i ett vansklig politisk situation. Landet producerar närmare 46 % av världens kakao. Om en konflikt bryter ut, bedöms kakaopriserna att gå genom taket på grund av förstörda eller obärgad gröda och skadad infrastruktur i Afrika.
Jorderosion, torka och sjukdomar
Övriga grödor, vid sidan av kakao, odlas i en ganska låg omfattning i Elfenbenskusten. I och med att världens chokladkonsumtion ökar till en följd av stigande priser finns det en risk för att jordarealerna utarmas på grund av ensidig produktion. Det ökar också risken för destruktiva sjukdomar hos grödan, till exempel Black Pod, och andra typer av baljväxtsjukdomar. Detta i kombination med ogynnsamma klimatförhållanden har faktiskt lett till att de afrikanska odlarna förlorat så pass mycket som 700.000.000 miljoner USD årligen av sina skördar.
Under säsongen 2008/2009 minskade skörden av kakao i Elfenbenskusten till cirka 1.100 tusen ton, att jämföra med 1.380 tusen ton året innan. Orsaken finns framförallt att finna i ökad nederbörd i Afrika. Även Indonesien drabbades detta år, och produktionen från Ghana och Kamerun var inte tillräckliga för att möta det totala utbudet när den globala kakaoskörden blev 7 procent lägre än året innan.
Direktören för Ghanas naturskyddsförening och vetenskapsråd, John Mason, tror att den afrikanska kakaoindustrin kan vara utdöd om 20 år på grund av oansvariga odlingsmetoder och jorderosion i Afrika.
Ökat fokus på antioxidanter
Ökat fokus på kakaons antioxidanter kan locka människor som värdesätter sin hälsa. Kakao innehåller betydligt mer antioxidanter som kan förebygga stroke, cancer och hjärtsjukdomar än någon annan mat. Under en tid uppmuntrades folk att dricka rött vin för att få i sig tillräckligt med antioxidanter. En kopp choklad innehåller dubbelt så många antioxidanter.
Ökad efterfrågan på godis utan choklad
Större efterfrågan på andra sötsaker som kan ersätta choklad kan sänka kakaopriserna på världsmarknaden. Denna efterfrågan på andra sötsaker kan uppstå just på grund av ökade priser på choklad.
Genetisk forskning kan leda till ökade kakaoskördar
Det har inte lagts ned lika mycket tid eller pengar på genetisk forskning när det gäller kakao som när det gäller andra livsmedel. Mars, bolaget som bland annat tillverkar Mars, Milky Way, M & M´s och Twix, går i spetsen för att göra kakaogenen mer resistent mot skadedjur, sjukdomar och sol. Kakao odlas med fördel i väl skuggade områden, vilket betyder att det skulle vara möjligt att odla kakao på större arealer om den kunde göras mer sol-resistent.
Afrikanska bönder arbetar också på att införa bättre växthållning och jordbruksmetoder för att förbättra avkastning. I takt med att kakaoodlingen blir mer tekniskt avancerade, kommer det att finnas mer kakao på marknaden vilket kommer att pressa priserna.
Oro för fetma kan leda till en minskad chokladkonsumtionen
En minskad efterfrågan på choklad kan komma att sänka kakaopriset. Även om kakaopulver är hälsosamt på grund av dess höga antioxidanthalter, är både chokladkakor och varm choklad fulla av fett och socker.
Då fetma tenderar att driva upp kostnaderna för sjukvård och orsaka hälsoproblem i framförallt västvärlden, men också i tillväxtländerna, kommer samhället att känna ett allt större tryck på att äta hälsosammare, vilket kan komma att minska chokladkonsumtionen.
Kakao – en beskrivning av växten
Kakao (Theobroma cacao), är en art i familjen Malvaväxter och ett träd som odlas i de tropiska delarna av Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Asien. Theobroma, omfattar 20 arter, men det är bara T. cacao som används till framställning av kakao och choklad.
Beroende på väderförhållanden kan trädet bli 10 meter högt, men på plantagerna hålls det nere i lämplig plockhöjd. En egenhet är att blommor och frukter växer direkt på stammen och grövre grenar, en företeelse som kallas kauliflori.
T. cacao härstammar ursprungligen från området kring Amazonas men spreds vidare norrut av djur och människor som åt fruktköttet och spottade ut fröna. Plantan antas ha börjat skördas av olmekerna för över 3000 år sedan. Kakao var okänt i Europa före den spanska erövringen av Mexico.
Trädet var från början eftertraktat för sitt fruktkött men odlas sedan länge för sina frön, kakaobönorna, som sitter i fem rader inne i frukten vilken är ungefär av en amerikansk fotbolls form och storlek. Bönorna bereds genom att de först får fermenteras, jäsas, i ett till sex dygn varefter de torkas och rostas. Efter avsvalning krossas bönorna och skalet som lossnat blåses bort med varmluft. Bönorna valsas och ombildas till kakaomassa som varmpressas vid cirka 70° fahrenheit. Vid pressningen avskiljs en nästan klar vätska som stelnar vid 32° (dvs 0 grader celcius) till kakaosmör. Detta används till vit choklad och återförs i varierande grad till kakaomassan vid annan chokladframställning. Kakaopulver är mald kakaomassa.
Kakaobönorna innehåller bland annat teobromin.
För att tillverka ett kilogram choklad krävs mellan 300 och 600 kakaobönor, motsvarande mellan 10 och 20 kakaofrukter. Den årliga produktionen från en (1) kakaoplanta varierar mellan 20 och 50 kakaofrukter per år, beroende på klimat, jordmån och sort.
Kakaoproduktion
Omkring 67 till 70 procent av all världens kakao framställs av producenter i Västafrika, varav Elfenbenskusten svarar för 43-46 procent av all världens kakao. Landet producerar 1 250 000 till 1 330 000 ton bönor om året, varav 977 000 exporteras. Näst efter Elfenbenskusten, sett till odling och export, kommer Ghana och Indonesien.
Enligt World Cocoa Foundation är runt 50 miljoner människor beroende av kakao som inkomstkälla. Produktionskostnaden av choklad kan sänkas genom att reducera mängden kakaopulver eller genom att byta ut kakaosmör mot annat fett. Kakaoodlare protesterar mot att denna slutprodukt skulle få kallas choklad på grund av risken för lägre efterfrågan på deras grödor.
Enligt gällande EU-direktiv får en vara som framställs av kakaovaror och sockerarter benämnas choklad när den består av minst 35 procent kakaotorrsubstans, inklusive minst 18 procent kakaosmör och minst 14 procent fettfri kakaotorrsubstans. Direktivet tillåter tillsats av upp till 5 procent vegetabiliska fetter som inte härstammar från kakaobönan. Det gäller emellertid endast i Danmark, Finland, Irland, Portugal, Storbritannien, Sverige och Österrike. Övriga länder tillåter inte den typen av fett. När det gäller animaliska fetter godkänns enbart de fettslag som kommer från mjölk.
Omkring 3.000.000 ton kakao produceras varje år. Historiskt sett har produktionen mer än fördubblats de senaste 30 åren.
1,556,484 t (1,531,902 LT; 1,715,730 ST) in 1974,
1,810,611 t (1,782,015 LT; 1,995,857 ST) in 1984,
2,672,173 t (2,629,970 LT; 2,945,567 ST) in 1994,
3,607,052 t (3,550,084 LT; 3,976,094 ST) in 2004 (record).
Produktionsökningen om 131,7 procent de senaste trettio åren svarar för en genomsnittlig produktionsökning om 2,8 procent. Produktionsökningen kan till största delen förklaras av att ytterligare arealer tillfogats, och i mycket litet mån av förbättrade skördetekniker som ökat produktionen per hektar. Kakao odlas såväl på stora agroindustriella plantager som av småbrukare.
Ett kakaoträd börjar bära frukt vid fyra eller fem års ålder. Ett vuxet träd producerar upp till 6.000 blommor per år, men ger endast upp till 50 frukter. För att tillverka ett kilogram choklad krävs mellan 300 och 600 kakaobönor.
Kakao odlas på omkring 69.000 kvadratkilometer världen över. Enligt Food and Agriculture Organization, FAO, var de tjugo största producenterna följande länder
*Baserat på de internationella priserna 1999–2001
Chokladkonsumtion per capita
Råvarurisken överdriven
Under de senaste åren har priset på kakaobönor stigit, något som inte behöver vara negativt för chokladproducenterna.
Även om kakao utgör en stor del av kostnaderna för ett bolag som till exempel CloettaFazer så är kostnaderna för mjölk, socker och emballage lika stora som de för kakao. Vad gäller kakaoinköpen görs dessa dels i form av kakaopulver, dels i form av kakaofetter, men aldrig i form av kakaobönor.
Priset på kakaopulver och kakaofett har en i det närmast perfekt negativ korrelation varför en prisökning på den ena produkten tas ut av sänkningen för den andra. Det intressanta är emellertid att CloettaFazer kan ta ut prishöjningarna på kund. Choklad är en produkt som är ytterst prisokänslig med få substitut.
Kakaobönor
Det finns tre olika huvudsakliga sorters kakaobönor som odlas i kommersiell skala. Dessa tre utgör tillsammans 100 % av den kommersiella produktionen. Sorten criollo står för en mycket liten del av marknaden. Forastero är den mest odlade sorten, med uppåt 90 % av produktionen. Den sista huvudsakliga sorten, trinitario är en hybrid mellan de två föregående och säljs i relativt små mängder.
Criollo
Criollo är en kakaosort med runda och lätt färgade bönor som generellt sett anses vara den finaste sorten. Den är känsligare för sjukdomar och ger en lägre avkastning än de andra sorterna. Den odlas huvudsakligen i de länder där den traditionellt odlats ända sedan människan började kultivera den, nämligen i Nicaragua, Guatemala, Mexico, Venezuela, Madagaskar, Komorerna och Colombia, men också till viss del på Trinidad, Jamaica och Grenada.
Innan fermenteringen varierar färgen från vitt till purpurrött. Bönorna antar efter fermenteringen, som är mycket kort, en lätt brun färg. Bönan används nästan uteslutande tillsammans med olika andra sorter. När den används ensam antar snittytan en rödaktig färg.
Forastero
Forasteron är världens mest konsumerade kakaoböna och är mer härdig samt har en mycket högre avkastning än övriga sorter. Bönan, som odlas i länder såsom Ghana, Nigeria, Elfenbenskusten, Brasilien, Costa Rica, Dominikanska Republiken och Ecuador, brukar normalt delas upp i två kategorier beroende på om den härstammar från övre (vild eller halvvild variant från Orinocoflodens övre del), eller nedre (en annan benämning är amelonado) Amazonas.
Amelonadon är den mest spridda och odlade varianten i världen, framför allt i Afrika och Brasilien. Färgen varierar före fermenteringen mellan purpurröd och mörkbrun. När den sedan jäses bildas en syrlig lukt, en svag arom och en bitter smak, vilket som slutprodukt ger en bitter och mörk choklad. Därför används den ofta vid blandning. Forasterosorten ”arriba” är emellertid undantaget, och till skillnad från övriga forasterosorter är den inte bitter i smaken. Denna sort odlas i Ecuador och dess smakegenskaper och arom anses likvärdig med världens bästa bönor.
Trinitario
Trinitario är en hybrid mellan de två ovanstående bönor. Som namnet antyder kommer den från Trinidad där spanjorerna odlade criollo på 1600-talet. Efter en orkan år 1727 förstördes nästan alla plantagerna och återplanterades med forastero. Kort därpå dök korsningar upp på egen hand mellan forasteron och rester av criollon som överlevt katastrofen, varefter trinitarion fortsatte odlas då den ger bättre skördar och är mer resistent än criellon. Den odlas i stort sett i samma områden som criellon odlas. Aromen anses ofta vara bättre än forasterons. Trinitarion utgör cirka 4 procent av världens kakaoproduktion och har ärvt härdigheten från forasteron och smaken från criollon, även om dragen i övrigt mest påminner om forasterons, och den används mest vid blandning
Handel på råvarumarknaden
Kakaoterminer handlas blanda annat på ICE Exchange under tickersymbolen CC, och prissätts i dollar per kubikton.
Leveransdatum
Kakaoterminer går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern CCH2 avser leverans av kakao i mars 2012.
Kontraktstorlek
En kakaotermin på ICE Exchaneg avser tio kubikton.
Daglig prisavvikelse
Det finns inga limiter för hur mycket kakaoterminerna tillåts avvika från föregående dag innan handeln stoppas på ICE Exchange.
Trading Hours
Kakaoterminerna handlas dagligen på ICE Exchanges handelsplattform, från 9:00 till 7:00 GMT.
Sista handelsdagen
Handeln i kakaoterminer på ICE Exchange avslutas tio handelsdagar innan den första handelsdagen i leveransmånaden.
Leveranskvalité
Kakao kan levereras på ICE Exchange om grödan kommer från ett av följande länder eller klimat, inklusive nya eller hittills okända sorter.
Grödan är indelade i tre klassificeringar.
- Grupp A – Leverans sker till en premie på 160 USD/ton inklusive huvudgrödor i Ghana, Nigeria Lome, Elfenbenskusten och Sierra Leone.
- Grupp B – Leverans till en premie på 80 USD/ton inklusive Bahia, Arriba, Venezuela, Sanchez bland andra.
- Grupp C – Leverans till pari inkluderar Haiti, Malaysia och alla andra regioner.
Visste Du detta om kakao?
I september 2010 identifierade en grupp internationella forskare en sekvens av kakaogenomet (Matina 1-6 genotyp) som publicerades i december 2010. Kakaogenomet har ungefär 35.000 gener jämfört med ungefär 30.000 gener i människans arvsmassa.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Nyheter
Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat
Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.
Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.
De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.
-
Nyheter4 veckor sedan
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key