Nyheter
Backwardation på guldmarknaden

Under början av december 2008 såg vi något historiskt på råvarubörserna, för första gången i historien var det billigare att köpa guld med direkt leverans än på termin. Att handla guld på termin innebär att en överenskommelse görs mellan köpare och säljare om att säljaren skall leverera guld till ett förutbestämt pris i framtiden. Om vi antar att det kostar 800 USD att köpa ett ounce guld med leverans i dag, så bör det vara dyrare att köpa samma ounce med leverans i framtiden bland annat beroende på räntan, att säljaren får kostnader för att lagra detta och dessutom försäkra detta. På aktiemarknaden brukar denna kostnad, också benämnd cost-of-carry, uppgå till den riskfria räntan medan det på råvarumarknaden borde uppgå till ytterligare några procentenheter.
Fenomenet då det är dyrare att handla med direkt leverans jämfört med att få tillgång till varorna i framtiden brukar kallas för backwardation och är ganska sällsynt. Oss veterligen har detta aldrig inträffat på guldmarknaden förut. Att guld för leverans omgående skall betinga ett pris som är två (2) procent dyrare jämfört med leverans bara en månad senare visar hur systemet håller på att kollapsa.
Comex, råvarubörsen i New York, hade i början av december 2,9 miljoner ounce, drygt 90 miljoner ton i sina lager. Redan den tredje december fanns det anspråk på leverans av 40 procent av detta guld. 40 procent låter kanske inte så pass högt, men betänk då att en del av detta guld utgör säkerheter för guld som skall levereras i framtiden, i februari, april och andra tidpunkter i framtiden.
Professor Antal E. Fekete, Gold Standard University Live, hävdar att om detta fortsätter kommer det inte längre finnas guld till försäljning, oavsett om det prissätts i dollar, yen, euro eller Schweizerfranc. Han hävdar att allt utbjudet guld dras tillbaka, oavsett om det rör sig om nyligen producerat guld, så kallat ”skrotguld”, investeringstackor eller mynt.
De finansiella ingenjörer som en gång uppfann det virtuella guldet går alltså emot sina egna produkter. Kanske var det bättre att behålla riktigt guld i sina egna kassakistor samtidigt som det virtuella såldes till intet ont anande kunder?
Nyheter
På 15 år eldar Kina lika mycket kol som USA gjort under hela sin historia

Mängden kol som Kina eldar är genuint spektakulär. Javier Blas började kolla siffrorna efter att ha hört kommenterar på energikonferensen CERAWeek. En grov uppskattning är att USA har eldat 68 miljarder ton kol mellan 1850 och 2025, dvs under 175 år. Tittar man på grafer så inser man snabbt att USA använde minimalt med kol innan det. 68 miljarder ton kol är ungefär vad Kina kommer att elda mellan år 2015-2029 skriver Javier Blas, dvs under omkring 15 år. Lägg till ett år och i grova drag så kommer Kina under dessa år att ha eldat mer kol än vad USA har gjort under hela sin historia.
Nyheter
Priset på koppar skiljer sig åt efter tariffer

Efter att USA har infört tariffer på koppar så är priset i New York nu 10 procent högre än i London, dvs priset är högre i USA än utanför. Det är dock bara 10 procent högre ännu så länge, trots att tariffen är 25 procent, för det råder osäkerhet om Trump kommer att hålla fast vid tariffen på koppar eller inte. Men med tiden kommer skillnaden att öka mot 25 procent om tariffen inte förändras. Bjarne Schieldrop från SEB reder hur de olika faktorerna påverkar kopparpriserna i och utanför USA.
Nyheter
USA är världens största importör av aluminium

USA är världens största importör av aluminium. För några årtionden fanns det 30 anläggningar som producerade aluminium i landet, idag är det bara fyra. Aluminium används i allt från läskburkar till de kraftigaste delarna av elnätet (som ett alternativ till koppar). Produktion av aluminium är enormt energikrävande.
Kina gjorde en satsning på att bli en stor producent av aluminium. Med en kombination av bidrag och subventionerad elektricitet blev man en enorm aktör.

USA producerar idag orimligt lite aluminium. En satsning på att producera mer konkurrerar just nu delvis med AI som också behöver enorma mängder elektricitet. Ett smältverk för aluminium kan kräva 700-1000 MW elektricitet, dvs motsvarande en traditionell kärnkraftsreaktor.
Ett något högre pris på aluminium får olika effekter. En läsktillverkare säger att de då kommer att styra om till att sälja mer på platsflaska. För en biltillverkare utgör kostnaden för aluminium en mycket mindre andel av den totala kostnaden och där är det möjligt att det inte gör så mycket.
-
Nyheter4 veckor sedan
Hemp Innovation skriver off-take-avtal för industriell hampafiber
-
Analys4 veckor sedan
Stronger inventory build than consensus, diesel demand notable
-
Nyheter3 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Nyheter3 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter3 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter4 veckor sedan
Eric Strand kommenterar vad som händer med guld och silver
-
Nyheter2 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april