Nyheter
Kaffe – råvarumarknadens priser jämfört med detaljhandelspriset

Kaffe, eller rättare sagt kaffebönor, handlas via standardiserade terminskontrakt på världens olika råvarubörser.
För den svenska marknaden är det kaffebörsen i New York som är vägledande och de priser som avtalas med exportörer uttrycks oftast som New York-noteringen plus/minus en premie på x cents per pound. Premien kan vara negativ, vilket den oftast varit med några cent för Brasilianskt kaffe, eller positiv, vilket den i regel är för kaffe från Colombia, Centralamerika och i synnerhet Kenya.
Eftersom den svenska importen till hälften kommer från Brasilien, och de positiva premierna är högre än de negativa, kan det antas att det genomsnittliga priset på kaffe som importeras till Sverige ligger något högre än aktuell notering på kaffebörserna.
Till exportpriset skall adderas hemtagningskostnader som frakt, försäkring och lagring, vilket ger detsamma som det reella importpriset för kafferosterierna. För att få fram den slutliga råvarukostnaden så måste emellertid detta pris multipliceras med en faktor om 1,177 eftersom så mycket som 15 procent försvinner under rostningsprocessen. Det är bland annat en minskad vattenhalt och allmänt svinn i produktionsprocessen som gör detta.
Bland de övriga kostnaderna för det kaffet som köps i butik skall adderas rosteriets kostnader för personal, maskiner och kapital samt emballage och annat material. Priset till detaljhandeln ska sedan bidra till kostnader för försäljning, reklam, administration och vinst. Vilket pris som ICA, Hemköp eller COOP betalar för Gevalia, Zoegas, Löfbergs lila, Classic kaffe och Signum, vet vi inte, men kaffe tenderar ofta att vara en lockvara med låga marginaler för livsmedelsbutikerna. Av den anledningen är det ganska sannolikt att anta att detaljhandelns inköpspris inte skiljer sig särskilt mycket från det pris som de erbjuder det till konsumenterna.
Nyheter
Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar

Gruvbolaget Boliden överträffade analytikernas förväntningar med bred marginal när man presenterade resultatet för det tredje kvartalet. Mikael Staffas, vd för Boliden, kommenterar kvartalet och hur han ser på råvarumarknaden och bolagets olika gruvprojekt.
Nyheter
Australien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler

USA:s president Donald Trump och Australiens premiärminister Anthony Albanese undertecknade på måndagen ett avtal som ska tillföra miljarder dollar till projekt inom kritiska mineraler.
Länderna kommer tillsammans att bidra med 1-3 miljarder dollar till projekten under de kommande sex månaderna. Den totala projektportföljen är värd 8,5 miljarder dollar, enligt regeringarna.
Galliumraffinaderi med kapacitet för 5x USA:s efterfrågan
Som en del av avtalet kommer det amerikanska försvarsdepartementet även att investera i ett galliumraffinaderi i västra Australien med en kapacitet på 100 ton per år. För närvarande importerar USA omkring 21 ton gallium, vilket motsvarar hela den inhemska konsumtionen, enligt den amerikanska geologiska myndigheten.
Initiativet kommer samtidigt som Kina har infört exportrestriktioner på vissa mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkningen av elektronik och elmotorer. Gallium används till exempel i mikrovågskretsar samt blå och violetta lysdioder (LED), vilka kan användas för att skapa kraftfulla lasrar.
Nyheter
Vad guldets uppgång egentligen betyder för världen

Guldpriset har nyligen nått rekordnivåer, över 4 000 dollar per uns. Denna uppgång är inte bara ett resultat av spekulation, utan speglar djupare förändringar i den globala ekonomin. Bloomberg analyserar hur detta hänger samman med minskad tillit till dollarn, geopolitisk oro och förändrade investeringsmönster.
Guldets roll som säker tillgång har stärkts i takt med att förtroendet för den amerikanska centralbanken minskat. Osäkerhet kring Federal Reserves oberoende, inflationens utveckling och USA:s ekonomiska stabilitet har fått investerare att söka alternativ till fiatvalutor. Donald Trumps handelskrig har också bidragit till att underminera dollarns status som global reservvaluta.
Samtidigt ökar den geopolitiska spänningen, särskilt mellan USA och Kina. Kapitalflykt från Kina, driven av oro för övertryckta valutor och instabilitet i det finansiella systemet, har lett till ökad efterfrågan på guld. Även kryptovalutor som bitcoin stiger i värde, vilket tyder på ett bredare skifte mot hårda tillgångar.
Bloomberg lyfter fram att derivatmarknaden för guld visar tecken på spekulativ överhettning. Positioneringsdata och avvikelser i terminskurvor tyder på att investerare roterar bort från aktier och obligationer till guld. ETF-flöden och CFTC-statistik bekräftar denna trend.
En annan aspekt är att de superrika nu köper upp alla tillgångsslag – aktier, fastigheter, statsobligationer och guld – vilket bryter mot traditionella investeringslogiker där vissa tillgångar fungerar som motvikt till andra. Detta tyder på att marknaden är ur balans och att kapitalfördelningen är skev.
Sammanfattningsvis är guldets prisrally ett tecken på en värld i ekonomisk omkalibrering. Det signalerar misstro mot fiatvalutor, oro för geopolitisk instabilitet och ett skifte i hur investerare ser på risk och trygghet.
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Nyheter2 veckor sedan
Goldman Sachs höjer prognosen för guld, tror priset når 4900 USD
-
Nyheter3 veckor sedan
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete
-
Nyheter3 veckor sedan
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga
-
Analys4 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter2 veckor sedan
Leading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål
-
Nyheter2 veckor sedan
Nytt prisrekord, guld stiger över 4000 USD