Följ oss

Nyheter

Jäst gör fiskfoderolja av halm

Publicerat

den

Mikroskopbild av jästceller (Lipomyces starkeyi)
Mikroskopbild av jästceller (Lipomyces starkeyi)

Mikroskopbild av jästceller (Lipomyces starkeyi) som till nästan hälften är fyllda av olja. Foto: Nils Mikkelsen, SLU

Den olja, t.ex. palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra. Det visar en ny studie från SLU.

Vattenbruk är en snabbt växande industri och en viktig källa till animaliska livsmedel, och i takt med denna expansion ökar efterfrågan på fiskfoder. Fiskmjöl och fiskolja är fortfarande de vanligaste komponenterna i sådant foder, men för att vattenbrukssektorn ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt behövs alternativa foderråvaror. I Europa kompletteras fiskoljan allt oftare med vegetabiliska oljor, men även dessa är en begränsad resurs och användningen anses inte vara långsiktigt hållbar.

Nu redovisar ett forskarlag baserat vid SLU den första studien där en ”jästolja” som framställts genom nedbrytning av halm har ersatt palmolja i ett fiskfoder. Resultaten visar att jästbiomassa kan ersätta all vegetabilisk olja och delar av proteinet i ett rödingfoder, utan att försämra fiskens tillväxt eller kvalitet. Artikeln publicerades nyligen i tidskriften Scientific Reports.

I studien användes en ”fet” jästart (Lipomyces starkeyi), där 43 procent av cellernas torrvikt utgjordes av fett. Fettsyrasammansättningen visade sig påminna om den i oliv- eller palmolja. Det substrat som jästen odlades i var baserat på vetehalm som behandlats i flera steg (bl.a. med enzymer) för att påskynda nedbrytningen av lignocellulosa.

– Produktionen av palm- och sojaolja sker i vissa fall till priset av förluster av regnskog. Våra försök visar att vi kan bredda utbudet av råvaror för livsmedelsproduktion och samtidigt skapa ett mervärde för restprodukter från jord- och skogsbruk, säger Volkmar Passoth, som är docent vid SLU:s institution för molekylära vetenskaper.

Forskningen har gjorts inom forskningssamarbetet LipoDrivE. Ett viktigt mål i det fortsatta arbetet är att undersöka hur oljeproduktionen kan effektiviseras genom valet av jäststammar och fermentationsbetingelser. Till följd av resultaten i denna studie har forskningsrådet Formas beslutat att finansiera en uppföljningsstudie som ska ledas av Jana Pickova, också vid institutionen för molekylära vetenskaper.

Nyheter

Kommande 25 år behöver vi lika mycket koppar som vi producerat sedan stenåldern

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

Den nya Dagens industri-podden ”Den nya ekonomin” har i sitt första avsnitt grävt sig ner i ämnet koppar. Världen kommer att behöva helt ofantliga mängder koppar för det mesta vi vill göra, samtidigt går det långsamt att öppna nya gruvor. I de största kopparregionerna i världen tar det 20 år från beslut till produktion och i USA tar det 29 år.

”Det ska möjliggöra AI-revolutionen, tillväxten av den globala medelklassen och den gröna omställningen. De kommande 25 åren kommer vi behöva mer koppar än vi producerat sedan stenåldern. Men var ska vi få den ifrån? Varje gruva är också en konflikt, och vi har åkt till en av dem.”

Journalisten Gunnar Harrius pratar flera personer och besöker även Viscariagruvan, den koppargruva som Viscaria öppnar i Sverige.

Fortsätt läsa

Nyheter

Silverpriset kan bara gå upp

Publicerat

den

Silvertacka i popart-stil

Jochen Staiger går igenom det aktuella läget för ädelmetallen silver och allting talar för att silverpriset bara kan gå upp, frågan är mer i vilken omfattning priset går upp. Vi är inne på det sjätte året med ett underskott på silver och allt från förnybar energi till centralbanksreserver talar för en ökad efterfrågan. Silver är en volatil tillgång så på kort sikt kan priset studsa runt, men det strukturella underskottet gör att priset bara kan ha en riktning.

Jochen Staiger går igenom läget för ädelmetallen silver.
Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden

Publicerat

den

Michel Rufli på Nordic Gold Trade pratar om guld

Michel Rufli från Nordic Gold Trade svarar på Gabriel Mellqvists frågor om vad som händer med guld. Det är ett intressant samtal om både vilka faktorer som driver guldpriset rent generellt, men även hur olika saker har påverkat priset det senaste året och inte minst den senaste tiden.

Man kommer bland annat in på att det finns olika typer av osäkerhet, så som geopolitisk, finansiell (långa räntor börjar falla vilket är bra för guld) och politisk. Det fanns exempelvis en positionering i guld inför det amerikanska presidentvalet där man förväntade sig politisk osäkerhet om valet blev mycket jämt, men när valresultatet var tydligt så försvann just den typen av osäkerhet.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära