Nyheter
Jäst gör fiskfoderolja av halm


Mikroskopbild av jästceller (Lipomyces starkeyi) som till nästan hälften är fyllda av olja. Foto: Nils Mikkelsen, SLU
Den olja, t.ex. palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra. Det visar en ny studie från SLU.
Vattenbruk är en snabbt växande industri och en viktig källa till animaliska livsmedel, och i takt med denna expansion ökar efterfrågan på fiskfoder. Fiskmjöl och fiskolja är fortfarande de vanligaste komponenterna i sådant foder, men för att vattenbrukssektorn ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt behövs alternativa foderråvaror. I Europa kompletteras fiskoljan allt oftare med vegetabiliska oljor, men även dessa är en begränsad resurs och användningen anses inte vara långsiktigt hållbar.
Nu redovisar ett forskarlag baserat vid SLU den första studien där en ”jästolja” som framställts genom nedbrytning av halm har ersatt palmolja i ett fiskfoder. Resultaten visar att jästbiomassa kan ersätta all vegetabilisk olja och delar av proteinet i ett rödingfoder, utan att försämra fiskens tillväxt eller kvalitet. Artikeln publicerades nyligen i tidskriften Scientific Reports.
I studien användes en ”fet” jästart (Lipomyces starkeyi), där 43 procent av cellernas torrvikt utgjordes av fett. Fettsyrasammansättningen visade sig påminna om den i oliv- eller palmolja. Det substrat som jästen odlades i var baserat på vetehalm som behandlats i flera steg (bl.a. med enzymer) för att påskynda nedbrytningen av lignocellulosa.
– Produktionen av palm- och sojaolja sker i vissa fall till priset av förluster av regnskog. Våra försök visar att vi kan bredda utbudet av råvaror för livsmedelsproduktion och samtidigt skapa ett mervärde för restprodukter från jord- och skogsbruk, säger Volkmar Passoth, som är docent vid SLU:s institution för molekylära vetenskaper.
Forskningen har gjorts inom forskningssamarbetet LipoDrivE. Ett viktigt mål i det fortsatta arbetet är att undersöka hur oljeproduktionen kan effektiviseras genom valet av jäststammar och fermentationsbetingelser. Till följd av resultaten i denna studie har forskningsrådet Formas beslutat att finansiera en uppföljningsstudie som ska ledas av Jana Pickova, också vid institutionen för molekylära vetenskaper.
Nyheter
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare

Pan American Silver tar ett stort steg mot silvertronen genom uppköpet av MAG Silver – men inte alla jublar. Enligt David McAlvany, VD och portföljförvaltare vid McAlvany Financial Companies, är det här en affär med tydliga vinnare och potentiella förlorare.
I en intervju på BNN Bloomberg om det uppmärksammade förvärvet av MAG Silver, uttrycker McAlvany en tydlig syn: Pan American stärker sin position dramatiskt, medan MAG:s aktieägare kan få det svårare att motivera sin investering framåt.
Ett klipp för Pan American
Pan American får i och med affären tillgång till en högkvalitativ silvergruva i Mexico – Juanicipro-projektet – där bolaget redan äger en andel. Projektet omfattar nästan 8 000 hektar, där stora delar ännu inte har utforskats.
– ”Det här är ett område med fantastisk potential och höggradig malm. Det är ett tydligt lyft för Pan American, särskilt med tanke på att man också siktar på att öka produktionen med nästan 70 % i år,” säger McAlvany.
Pan American har redan planer på att relansera projektet Basket Lake, som kan tillföra 20 miljoner uns silver i produktion. Lägg till de 8 miljoner uns från MAG – och Pan American kan bli en av världens två största silverproducenter.
MAG Silvers utdelning – en unik fördel som går förlorad
För MAG Silvers aktieägare ser bilden annorlunda ut. Enligt McAlvany har bolaget varit en sällsynt pärla inom sektorn genom att använda 30 % av sitt fria kassaflöde till att betala en direktavkastning på över 4 % – något som få gruvbolag erbjuder i dag.
– ”Det var en unik egenskap – en hårdtillgång med kassaflöde som påminde om en räntebärande investering. Den försvinner nu för MAG:s aktieägare,” menar han.
Även om uppköpet kan ses som ett logiskt steg strategiskt, är förlusten av utdelningen något som många investerare sannolikt inte kommer att uppskatta.
En trend inom gruvbranschen
McAlvany noterar också en bredare trend: allt fler gruvbolag prioriterar aktieåterköp framför utdelningar. Det kan vara skattemässigt fördelaktigt, men innebär också att stabilt kassaflöde till aktieägarna blir ovanligare.
– ”Jag är inte emot återköp – så länge man inte gör det vid toppnivåer. Men MAG:s utdelningsstrategi var verkligen något särskilt, och det är inget man lätt ersätter i en portfölj.”
Stöd från Fresnillo – men inga garantier
Ett frågetecken i affären är hur Fresnillo, majoritetsägaren i gruvan och ägare till cirka 9 % av MAG Silver, kommer att agera. Enligt McAlvany uttrycker de stöd för affären – men vill inte uttala sig om hur de kommer att rösta.
Eftersom minst två tredjedelar av MAG:s aktieägare måste godkänna uppköpet, är det inte omöjligt att affären möter visst motstånd.
Affären gynnar långsiktighet – men inte alla
McAlvany är tydlig: För Pan American är detta ett strategiskt kap som stärker bolaget på flera fronter. De får tillgång till en högklassig tillgång med låg produktionskostnad och stora utvecklingsmöjligheter.
Men för MAG:s aktieägare innebär affären att en mycket attraktiv utdelningsmodell går upp i rök, och det återstår att se om förvärvet ger samma värde i deras portföljer framöver.
– ”På lång sikt är det här en affär som gör stor skillnad för Pan American. Men jag förstår om MAG:s aktieägare känner en viss besvikelse,” avslutar han.
Nyheter
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor

Anton Löf, mineralanytiker på RMG Consulting, kommenterar de största prisrörelserna bland industrimetaller, kortade tillståndsprocesser och utsikterna för svenska gruvor.
Nyheter
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största

Gruvbolaget Viscaria kommer allt närmare att starta Viscariagruvan i Kiruna, vilken kommer att bli en av Europas största koppargruvor. Brytning påbörjas under 2026 och anrikningsverket tas i bruk under 2027 som då produceras det första koncentratet.
Bolaget har hittills satsat 1,8 miljarder kronor men kommer att behöva ytterligare 6 miljarder, där fördelningen är tänkt att vara 60 procent lån och 40 procent eget kapital.
EFN intervjuar Viscarias vice vd Anna Tyni.
-
Nyheter4 veckor sedan
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: The forward curve is pricing tightness today and surplus tomorrow
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om läget för guld, kobolt och sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter3 veckor sedan
Agnico Eagle siktar på toppen – två av världens största guldgruvor i sikte
-
Nyheter3 veckor sedan
Lägre elpriser och många minustimmar fram till midsommar
-
Analys2 veckor sedan
June OPEC+ quota: Another triple increase or sticking to plan with +137 kb/d increase?
-
Nyheter4 veckor sedan
Kina slår nytt rekord i produktion av kol
-
Nyheter2 veckor sedan
Saudiarabien informerar att man är ok med ett lägre oljepris