Jäst gör fiskfoderolja av halm

Mikroskopbild av jästceller (Lipomyces starkeyi) som till nästan hälften är fyllda av olja. Foto: Nils Mikkelsen, SLU

Den olja, t.ex. palm- eller sojaolja, som används i foder till röding kan bytas ut mot “fet jäst” som odlats i ett halmbaserat substrat. Jästoljan har en liknande sammansättning och görs på en råvara som människan inte kan äta själv – och fisken växer lika bra. Det visar en ny studie från SLU.

Vattenbruk är en snabbt växande industri och en viktig källa till animaliska livsmedel, och i takt med denna expansion ökar efterfrågan på fiskfoder. Fiskmjöl och fiskolja är fortfarande de vanligaste komponenterna i sådant foder, men för att vattenbrukssektorn ska kunna fortsätta att växa på ett hållbart sätt behövs alternativa foderråvaror. I Europa kompletteras fiskoljan allt oftare med vegetabiliska oljor, men även dessa är en begränsad resurs och användningen anses inte vara långsiktigt hållbar.

Nu redovisar ett forskarlag baserat vid SLU den första studien där en ”jästolja” som framställts genom nedbrytning av halm har ersatt palmolja i ett fiskfoder. Resultaten visar att jästbiomassa kan ersätta all vegetabilisk olja och delar av proteinet i ett rödingfoder, utan att försämra fiskens tillväxt eller kvalitet. Artikeln publicerades nyligen i tidskriften Scientific Reports.

I studien användes en ”fet” jästart (Lipomyces starkeyi), där 43 procent av cellernas torrvikt utgjordes av fett. Fettsyrasammansättningen visade sig påminna om den i oliv- eller palmolja. Det substrat som jästen odlades i var baserat på vetehalm som behandlats i flera steg (bl.a. med enzymer) för att påskynda nedbrytningen av lignocellulosa.

– Produktionen av palm- och sojaolja sker i vissa fall till priset av förluster av regnskog. Våra försök visar att vi kan bredda utbudet av råvaror för livsmedelsproduktion och samtidigt skapa ett mervärde för restprodukter från jord- och skogsbruk, säger Volkmar Passoth, som är docent vid SLU:s institution för molekylära vetenskaper.

Forskningen har gjorts inom forskningssamarbetet LipoDrivE. Ett viktigt mål i det fortsatta arbetet är att undersöka hur oljeproduktionen kan effektiviseras genom valet av jäststammar och fermentationsbetingelser. Till följd av resultaten i denna studie har forskningsrådet Formas beslutat att finansiera en uppföljningsstudie som ska ledas av Jana Pickova, också vid institutionen för molekylära vetenskaper.