Nyheter
Järnmalmsindex skapar större insikter i stålmarknaden

Den 26 november 2018 lanserade S&P Dow Jones Indices (S&P DJI) indexen S&P GSCI Iron Ore och S&P GSCI Industrial Metals & Iron Ore Equal Weight för att ge investerare tillgång till pålitliga och publika benchmarks. Det första gäller exponering mot järnmalm och det andra även mot industrimetaller i ett bredare perspektiv. S&P GSCI Iron Ore är benchmark till SGX TSI Iron Ore CFR Kina (62% Fe Fines) Index Futures. Singapore Exchange (SGX) är råvarubörsen som är hem för internationella järnmalmsderivat, som erbjuder iron ore CFR China (62% Fe Fines) swappar, terminer och optioner.
Baserat på värde är järnmalm den näst största råvarumarknaden efter råolja. Järnmalmen är en viktig industriell komponent i världens näst största ekonomi, Kina.
Genom att erbjuda investerare ett index benchmarkat till en järnmalmstermin ger S&P Dow Jones Indices investerarna insikt i stålmarknaden. Detta eftersom järnmalm är det primära råmaterialet som används vid produktion av stål, vilket är det viktigaste materialet som används vid konstruktion, skeppsbyggnad och andra tunga tillverkningsaktiviteter. Kina har världens största stålindustri och är den viktigaste importerande nationen för globalt importerad järnmalm. Kinas råstålproduktion förväntas nå ett nytt årligt rekord på 923 miljoner ton 2018 enligt China Metallurgical Industry Planning and Research Institute, trots pågående åtgärder mot föroreningar för att stänga av lågkvalitativ stålkapacitet och handelskriget mellan Kina och USA.
Större järnmalmsproducerande länder är Australien och Brasilien, där produktion av järnmalm och priser kan få en betydande inverkan på ekonomisk tillväxt, handelsvillkor och fluktuationer i lokal valuta. Introduktionen av S&P GSCI Iron Ore och S&P GSCI Industrial Metals & Iron Ore Equal Weight öppnar detta investeringsuniversum för globala investerare.
Tabellen visar utvecklingen för råvarorna i S&P GSCI Industrial Metals.
Järnmalm definieras som en industriell metall enligt S&P DJIs definition av råvarusektorerna. Terminskontrakten bakom de andra industriella metallsindexen avser bearbetade eller halvbehandlade metaller, medan järnmalmsavtalet avser råmaterial. Sett till utvecklingen under 3 år bland de industriella råvarumetallerna var järnmalm den mest framgångsrika råvaran på en riskjusterad avkastningsbas. Järnmalmen var också den näst bästa råvaran på 5 år efter zink. När det gäller korrelation uppvisade järnmetallen den lägsta korrelationen bland industriella metaller.
Nyheter
Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.
Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys4 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter4 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter4 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter4 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter3 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys3 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer