Följ oss

Nyheter

Japanskt intresse för kanadensisk spannmål

Publicerat

den

Jordbruk i Kanada

Jordbruk i KanadaI december 2012 skickades det första kanadensiska spannmålet, i form av korn, till Japan. Händelsen har fått en betydligt större uppmärksamhet i Kanada än vad som normalt kunnat förväntas, vilket emellertid inte är så konstigt. Så sent som i augusti 2012 öppnades Kanadas gränser för export av vete för försa gången på 69 år.

Vi har tidigare skrivit om hur Canadian Wheat Board fram till och med förra året var det sista monopolet på vete, men också på korn. De kanadensiska jordbrukarna var tvungna att sälja sina skördar till de spannmålshandlare som Canadian Wheat Board pekade ut. För ett år sedan ändrades som sagt lagstiftningen, och de kanadensiska jordbrukarna kan sedan dess sälja sitt spannmål till vem de vill.

Skickar spannmål till Saudiarabien

I november 2012 skickades 42.500 ton spannmål till Colombia och Sydafrika från hamnen i Vancouver. Dessutom har samma spannmålshandlare skickat 49.000 ton korn, avsett för foder, till Saudiarabien under oktober 2012. Den sändningen var historisk eftersom det var den första spannmålslasten som avgått från Port of Churchill sedan 1992. Det var också den genom tiderna största lasten som avseglat från denna hamn.

Utvecklar möjligheterna för de kanadensiska jordbrukarna

Sedan Marketing Freedom for Grains Farmers Act trädde i kraft den 1 augusti 2012 säger spannmålshandlare som Winnepegbaserade Richardson International Limited att de nu kan utveckla de internationella relationerna på spannmålsmarknaden, vilket kommer att gynna jordbrukarna eftersom de kan erbjudas marknadsmässiga priser på sina skördar.

Såväl Japan som Sydkorea har visat intresse för det kanadensiska spannmålet vilket gjort att en kanadensisk delegation nyligen besökte Japan för att marknadsföra det kanadensiska kornet, men även vete, raps och ärtor som är andra stora grödor i Kanada.

I dag är såväl Sydkorea och Japan stora importörer av foderspannmål, men har historiskt sett främst köpt majs och sojabönsmjöl, medan rapsmjöl och råg har använts i relativt liten utsträckning.

De japanska och sydkoreanska djuruppfödningarna bedrivs generellt sett i små men mycket kostnadseffektiva enheter, som huvudsakligen importerar spannmål från USA. Med den prisuppgång som rådde på råvarumarknaden under 2012 har uppfödarna börjat titta på alternativ till vete och majs. Kanadas grödor ses som ett billigare alternativ.

Enligt de rapporter vi tagit del av har det främst varit rapsmjöl som varit den stora frågan, detta eftersom denna jordbruksprodukt ibland blandas samman med rapsfrön i Asien. Flera potentiella köpare har visat oro för att glukosinolater kan komma att ge fodret en bitter smak som inte alltid uppskattas av kor, grisar och fjäderfä. Glukosinolater förekommer emellertid i rapsfrön, inte i raps.

Däremot uppskattades kornet betydligt bättre då de japanska uppfödarna i stor utsträckning använder det på samma sätt som majs, men utan lika höga krav på bearbetning vilket gör korn mer kostnadseffektivt.

Under 2011 producerades 25 miljoner ton foder, till största delen från importerat spannmål. Av detta kom 45 procent från majs, 14 procent från sojamjöl, 4 procent från korn och 2 procent från fodervete.

Utöver ett antal spannmålshandlare deltog representanter från Alberta Agriculture and Rural Development, Alberta Barley Commission, Agriculture och Agri-Food Canada i resan.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära