Nyheter
Indien drar nytta av låga oljepriser och köper 32 miljoner ton

Indien har lagrat så mycket som 32 miljoner ton olja i underjordiska lager, tankar, rörledningar och på fartyg för att skapa ett lager med olja. Landet drar fördel av de låga globala oljepriserna sade landets oljeminister Dharmendra Pradhan på måndagen.

Indien, världens tredje största oljeimportör, tillgodoser över 80 procent av sitt oljebehov från utlandet. Nationen har en årlig förädlingskapacitet på cirka 250 miljoner ton.
Reserestriktioner och nedstängningar av industriell verksamhet för att hindra spridningen av COVID-19 har emellertid drabbat bränsleförbrukningen och raffineringen i landet.
Indien har också använt några av de statliga raffinaderiernas överskottsolja för att fylla landets 5,03 miljoner ton strategiska petroleumsreserver, vilket hjälper företag som kämpar för att hitta lagringsutrymmen att undvika avgifter för förseningar i avlastning av fraktleveranser.
25 miljoner ton olja i rörledningar och tankar
Företagen har parkerat 7 miljoner ton olja i flytande lagringsutrymmen och 25 miljoner ton i rörledningar och lagringstankar när oljepriserna sjönk, sade Pradhan på sociala medier.
”Indien kan möta cirka 20 procent av sin inhemska efterfrågan genom att lagra lågt prissatt råolja” sade han och tillade att efterfrågan på bränsle skulle återhämta sig när den ekonomiska aktiviteten tar fart.
”En del aktivitetsökning syns redan på den indiska landsbygden sedan den 17 april och från och med idag kommer aktiviteten att öka i resten av landet, vilket kommer att öka efterfrågan” sade han.
Den rikstäckande lockdownen är bland världens strängaste, har börjat släppa i vissa områden med färre infektioner, även om den kommer att pågå till 17 maj, sade regeringen förra veckan. Åtgärden antogs den 25 mars och har sedan dess förlängts två gånger. Den indiska efterfrågan på bensin och bensin började återhämta sig under andra halvan av april.
Nyheter
NKT tillverkar elkablar som kan överföra 1 GW, har orderstock på 10 miljarder euro

Högspänningskablar, som ofta ligger på havsbotten och förser hela länder med el, tillverkas i Karlskrona hos NKT. En kabel kan överföra 1 GW, motsvarande en hel kärnkraftsreaktor. 2027 invigs det tredje tornet där de tillverkas och som också blir det näst högsta tornet i Europa.
Företaget har en orderstock på 10 miljarder euro.
Nyheter
CATL pausar stor litiumgruva, kan ge prishöjningar på marknaden

En av världens största batteritillverkare, kinesiska CATL, har tillfälligt stoppat produktionen vid en av sina största litiumgruvor. Enligt David Deckelbaum, Managing Director för aktieanalys på TD Cowen, beror stoppet på att bolaget inte förnyat sin driftlicens i tid – inte på ekonomiska skäl.
Gruvan, som är en av de dyrare att driva och länge bidragit till ett överskott av litium på marknaden, har varit en viktig källa till utbud från Kina. CATL uppger att man arbetar för att snabbt återuppta produktionen.
Deckelbaum påpekar att ungefär 35 procent av den globala litiumproduktionen utanför Kina i dag sker med förlust. Efterfrågan på litium ökar fortfarande kraftigt – över 20 procent det senaste året – särskilt tack vare energilagring och elbilsmarknaden. Problemet har varit ett överutbud, framför allt från Kina och från afrikanska gruvor vars råvaror raffineras i Kina.
Marknaden har reagerat starkt på nyheten, med stigande litiumaktier, då stoppet kan minska överskottet och på sikt driva upp priserna från dagens nivå runt 10 000 USD per ton mot en långsiktig incitamentsnivå kring 16 000 USD per ton.
Deckelbaum framhåller att överlevande aktörer i branschen ofta är välfinansierade och har planerad produktion senare under decenniet. Han nämner exempel som Albemarle, som redan säkrat finansiering från USA:s energidepartement för nya projekt.
Kinas dominans inom elbilar och batteriproduktion är central i sammanhanget. Landet har ökat försäljningen av elbilar med 50 procent, investerat tungt i inhemsk litiumproduktion och kontrollerar stora delar av värdekedjan för batterier. Målet är att stärka exporten av både bilar och batterier.
Nyheter
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft

Det danska energibolaget Ørsted är ett spektakulärt fiasko som orsakat enorma förluster för investerare. Bolagets satsningar på vindkraft är en lång serie av haverier.
För tio månader sedan gjorde plötsligt norska Equinor en investering på 26 miljarder norska kronor för att köpa 9,8 procent av Ørsted-haveriet. Equinor ansåg att Ørsted hade en kvalitativ porfölj av vindkraftsprojekt. Kritiken mot denna investering var stor, för få kunde se vad Equinor såg.
Idag meddelade Ørsted att de måste göra en nyemission på 60 miljarder danska kronor, motsvarande 90 miljarder svenska kronor, för att försöka rädda situationen. Aktien har i skrivande stund fallit över 31 procent under dagen. Equinor betalade i genomsnitt 398,5 danska kronor, nu är aktien värd nästan hälften. Det är en förlust på nästan 13 miljarder kronor på tio månader på en enda investering.
-
Nyheter4 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter4 veckor sedan
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030
-
Nyheter2 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska militären har skjutit ihjäl minst 11 guldletare vid sin gruva i Centralafrikanska republiken
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export