Följ oss

Nyheter

Gasum och Nordic Ren-Gas släpper förnybar e-metan på marknaden med start 2026

Publicerat

den

Visualisering av Nordic Ren-Gas e-metan-anläggning i Tammerfors

Gasum och Nordic Ren-Gas har tecknat ett avtal om lansering av e-metan. Nordic Ren-Gas Power-to-Gas-anläggning i Tammerfors kommer årligen att producera 160 GWh förnybart e-metan, som Gasum kommer att köpa in och distribuera till sina kunder. Användningen av e-metan kommer att minska utsläppen av växthusgaser inom väg- och sjötransporter.

Det nordiska energibolaget Gasum och den ledande nordiska power-to-gas-utvecklaren Nordic Ren-Gas har ingått ett långsiktigt försäljnings- och inköpsavtal enligt vilket Gasum kommer att köpa allt e-metan som Nordic Ren-Gas producerar vid sin anläggning i Tammerfors från 2026 och framåt och distribuera det till sina kunder. Nordic Ren-Gas kommer att utveckla, bygga och driva power-to-gas-anläggningen i Tammerfors, som producerar e-metan med hjälp av förnybar el från finsk vindkraft och biogen koldioxid som avskiljs från befintliga kraftverk.

I power-to-gas-processen produceras vätgas först med hjälp av förnybar el och vatten. Vätgasen bearbetas sedan vidare till e-metan genom att den kombineras med biogen koldioxid. E-metan som produceras på detta sätt är helt förnybart och kommer att ersätta användningen av fossila bränslen inom transport-, sjöfarts- och industrisektorn. 

E-metan är helt utbytbart mot naturgas och biogas. När det är flytande är det likaså fullt utbytbart mot flytande naturgas (LNG) och flytande biogas (LBG). Det innebär att det kan transporteras genom befintlig infrastruktur – lastbilar, fartyg, rörledningar – och användas direkt där man för närvarande använder naturgas eller biogas.

”Det här partnerskapet ritar om spelplanen och gör det möjligt att utöka tillgången på förnybar gas i industriell skala. Gasum har som mål att bli en betydande aktör på marknaden för e-metan, och det här är det första steget på den vägen. Den e-metan som Nordic Ren-Gas producerar är ett konkurrenskraftigt förnybart bränsle, som effektivt kan distribueras genom vår befintliga infrastruktur till våra kunder inom trafik-, sjöfarts- och industrisegmenten. Nordic Ren-Gas har en imponerande pipeline av liknande projekt på gång – det här är ett strategiskt viktigt partnerskap för oss”, säger Mika Wiljanen, VD för Gasum Group.

”Vi är mycket glada över detta avtal och partnerskapet med Gasum, som möjliggör en mycket effektiv introduktion av e-metan på marknaden. Ren-Gas har aktivt byggt upp en värdekedja för e-metan i Finland, i vilken detta avtal är en konkret milstolpe. Ren-Gas har en utvecklingsportfölj med flera projekt för produktion av e-metan, och detta partnerskap gör det möjligt för oss att påskynda utvecklingen av dessa viktiga projekt för grön omställning”, säger Saara Kujala, VD för Nordic Ren-Gas

Biogen koldioxid som avskiljs från kraftverk

Power-to-gas-anläggningen i Tammerfors kommer inledningsvis att producera cirka 160 gigawattimmar (GWh) förnybart e-metan per år från och med 2026. Nordic Ren-Gas har utvecklat en unik operativ och teknisk design för sina power-to-gas-anläggningar för att uppfylla alla krav i EU:s direktiv om förnybar energi när det gäller förnybara flytande och gasformiga bränslen av icke-biologiskt ursprung (RFNBO) för sitt e-metan.

Anläggningen i Tammerfors ligger bredvid den befintliga avfallsförbränningsanläggningen Tammervoima, som drivs av Tampere Energia. Nordic Ren-Gas kommer att avskilja biogen koldioxid från rökgaserna från Tammervoimas anläggning och använda den i power-to-gas-processen för att producera e-metan.

Nordic Ren-Gas maximerar värdet av sektoriell integrering genom att leverera överskottsvärme från processer till fjärrvärmenätet i Tammerfors och genom att utnyttja den befintliga elnätsanslutningen. Utnyttjande av befintlig infrastruktur och effektiv sektoriell integrering möjliggör en snabb tidplan för utvecklingen och kostnadseffektivitet i Ren-Gas produktion av e-metan.

Trolig väg till minskade koldioxidutsläpp från transporter

När mängden överkomlig vind- och solkraft som finns tillgänglig i det nordiska elnätet ökar under de kommande åren, är användning av intermittenta förnybara elkällor för att producera förnybart e-metan ett genomförbart sätt att lagra energi och distribuera den till sektorer som sjöfarten och tunga vägtransporter, där direkt elektrifiering inte är ett realistiskt sätt att minska koldioxidutsläppen.

E-metan kan användas direkt i gasmotorer som för närvarande drivs med naturgas, biogas, LNG eller LBG/Bio-LNG och det kan blandas in i valfria proportioner. För företag som redan äger gasdrivna fordon eller fartyg behövs inga ytterligare investeringar i ny utrustning eller modifieringar.

LNG-drivna fartyg används redan och antalet kommer att öka dramatiskt under de närmaste åren. Även inom landtransporter har antalet långtradare som drivs med flytande biogas ökat stadigt, särskilt i de nordiska länderna, eftersom kunderna efterfrågar koldioxidneutral logistik för sina produkter.

Gasum skriver att till skillnad från alternativa bränslen som ammoniak eller metanol, som fortfarande befinner sig i utvecklingsstadiet både när det gäller produktion och infrastruktur, är e-metan en befintlig, rimlig och konkret väg till minskade koldioxidutsläpp inom såväl sjöfart som landtransporter om bara några få år.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Gasums strategiska mål är att årligen bidra med sju terawattimmar (7 TWh) förnybar gas på marknaden vid 2027. Att uppnå detta mål skulle innebära en årlig kumulativ koldioxidminskning på 1,8 miljoner ton för Gasums kunder.

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Nyheter

Solenergi i Danmark katastrofalt olönsam, största aktören har havererat

Publicerat

den

Solceller och en tom plånbok

Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.

Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.

De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära