Nyheter
Volvo fortsätter att utveckla förbränningsmotorn med vätgas
Personbilar är enkla att elektrifiera med batterier, men de tunga fordon som Volvo-koncernen tillverkar är en större utmaning. Bolaget har redan ellastbilar med batterier och satsar på ellastbilar med bränsleceller som drivs av vätgas. Det finns dock även en annan kombination för att uppnå att utsläppen är kolodioxidneutrala, nämligen att använda vätgas i en förbränningsmotor. Det är den senare lösningen som Volvo nu meddelar att man gör en ny satsning på.
Volvo påskyndar forskning om vätgas genom doktorandstipendier för förbränningsmotorteknik
Volvokoncernen fortsätter att utveckla förbränningsmotorn med vätgas som framdrivningsteknik genom att inrätta doktorandstipendier fokuserade på vätgasteknik för förbränningsmotorer. Två utvalda doktorander kommer att bedriva sin forskning vid Chalmers tekniska högskola och vid LTH, Lunds tekniska högskola, samtidigt som de har sin anställning inom Volvokoncernen. Rekryteringen påbörjas under första kvartalet 2024.
Volvokoncernen använder den senaste framdrivningstekniken i sin ambition att utveckla produkter, lösningar och tjänster som möjliggör nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040. Volvo erbjuder redan batterielektriska lösningar och satsar stort på vätgas – både för bränslecellsapplikationer och som förnybart bränsle för förbränningsmotorer.
Volvokoncernen är ett av få företag i fordonsindustrin som förespråkar fortsatt forskning och utveckling av förbränningsmotorn för att bidra till att nå nettonoll för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marina och industriella lösningar. Motortekniken har kontinuerligt utvecklats och förfinats genom Volvos historia och är fortfarande relevant i dagens och morgondagens landskap, tillsammans med nya tekniker.
– Vi tror att framtiden kommer att kräva olika tekniker och applikationer för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi. Vi ser förbränningsmotorn som drivs med förnybara bränslen, exempelvis grön vätgas, som ytterligare en högintressant lösning som vi just nu testar i våra motorlabb och provfordon, säger Lars Stenqvist, Chief Technology Officer Volvokoncernen.
Volvokoncernen etablerar doktorandstipendiet som går under namnet VICE scholarship (Volvo Internal Combustion Engine) för att säkra fortsatt kompetens inom förbränningsmotorteknik, mot bakgrund av minskad offentlig finansiering av akademisk forskning för detta teknikområde och därmed även minskat intresse bland studenter.
– Vätgasforskningen på Chalmers, inte minst med centret TechForH2, är en vital miljö som i och med det nya doktorandstipendiet berikas ytterligare, säger Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. Den teknologi som utvecklas innebär ytterligare steg i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vätgasförbränningen kan skapa robusthet och därigenom hjälpa oss klara många globala omställningsscenarier.
– Sedan några år har anslag till forskning om förbränningsmotorer minskat och nationella kompetenscenter försvunnit, säger Annika Olsson, rektor vid Lunds tekniska högskola. Men för att bidra till minskat beroende av fossilbaserade bränslen och samtidigt öka tillväxten för svenska företag behöver vi stark utbildning och forskning kring framtidens motorteknologier, i nära samarbete mellan industri och akademi. Vätgas från överskottsel är ett exempel på område där vi tillsammans har chans att åstadkomma ett tekniksprång till nytta för klimatet.
De rekryterade kandidaterna blir industridoktorander och kommer att genomföra sin forskning under 2024–2029. Studenterna anställs av Volvokoncernen som också kommer att finansiera forskning, handledning och kostnader för experiment.
– Stipendiet är ett initiativ för att inte bara säkra forskarutbildningen utan också för att stödja övergången till hållbara transporter med en av Volvokoncernens tre omställningsteknologier för framdrivning. Vi värnar om ett starkt partnerskap mellan industrin och akademin och välkomnar fler initiativ för att säkra fortsatt långsiktig kunskap om förbränningsmotorn, säger Lars Stenqvist.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

