Nyheter
Volvo fortsätter att utveckla förbränningsmotorn med vätgas

Personbilar är enkla att elektrifiera med batterier, men de tunga fordon som Volvo-koncernen tillverkar är en större utmaning. Bolaget har redan ellastbilar med batterier och satsar på ellastbilar med bränsleceller som drivs av vätgas. Det finns dock även en annan kombination för att uppnå att utsläppen är kolodioxidneutrala, nämligen att använda vätgas i en förbränningsmotor. Det är den senare lösningen som Volvo nu meddelar att man gör en ny satsning på.
Volvo påskyndar forskning om vätgas genom doktorandstipendier för förbränningsmotorteknik
Volvokoncernen fortsätter att utveckla förbränningsmotorn med vätgas som framdrivningsteknik genom att inrätta doktorandstipendier fokuserade på vätgasteknik för förbränningsmotorer. Två utvalda doktorander kommer att bedriva sin forskning vid Chalmers tekniska högskola och vid LTH, Lunds tekniska högskola, samtidigt som de har sin anställning inom Volvokoncernen. Rekryteringen påbörjas under första kvartalet 2024.
Volvokoncernen använder den senaste framdrivningstekniken i sin ambition att utveckla produkter, lösningar och tjänster som möjliggör nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040. Volvo erbjuder redan batterielektriska lösningar och satsar stort på vätgas – både för bränslecellsapplikationer och som förnybart bränsle för förbränningsmotorer.
Volvokoncernen är ett av få företag i fordonsindustrin som förespråkar fortsatt forskning och utveckling av förbränningsmotorn för att bidra till att nå nettonoll för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marina och industriella lösningar. Motortekniken har kontinuerligt utvecklats och förfinats genom Volvos historia och är fortfarande relevant i dagens och morgondagens landskap, tillsammans med nya tekniker.
– Vi tror att framtiden kommer att kräva olika tekniker och applikationer för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi. Vi ser förbränningsmotorn som drivs med förnybara bränslen, exempelvis grön vätgas, som ytterligare en högintressant lösning som vi just nu testar i våra motorlabb och provfordon, säger Lars Stenqvist, Chief Technology Officer Volvokoncernen.
Volvokoncernen etablerar doktorandstipendiet som går under namnet VICE scholarship (Volvo Internal Combustion Engine) för att säkra fortsatt kompetens inom förbränningsmotorteknik, mot bakgrund av minskad offentlig finansiering av akademisk forskning för detta teknikområde och därmed även minskat intresse bland studenter.
– Vätgasforskningen på Chalmers, inte minst med centret TechForH2, är en vital miljö som i och med det nya doktorandstipendiet berikas ytterligare, säger Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. Den teknologi som utvecklas innebär ytterligare steg i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vätgasförbränningen kan skapa robusthet och därigenom hjälpa oss klara många globala omställningsscenarier.
– Sedan några år har anslag till forskning om förbränningsmotorer minskat och nationella kompetenscenter försvunnit, säger Annika Olsson, rektor vid Lunds tekniska högskola. Men för att bidra till minskat beroende av fossilbaserade bränslen och samtidigt öka tillväxten för svenska företag behöver vi stark utbildning och forskning kring framtidens motorteknologier, i nära samarbete mellan industri och akademi. Vätgas från överskottsel är ett exempel på område där vi tillsammans har chans att åstadkomma ett tekniksprång till nytta för klimatet.
De rekryterade kandidaterna blir industridoktorander och kommer att genomföra sin forskning under 2024–2029. Studenterna anställs av Volvokoncernen som också kommer att finansiera forskning, handledning och kostnader för experiment.
– Stipendiet är ett initiativ för att inte bara säkra forskarutbildningen utan också för att stödja övergången till hållbara transporter med en av Volvokoncernens tre omställningsteknologier för framdrivning. Vi värnar om ett starkt partnerskap mellan industrin och akademin och välkomnar fler initiativ för att säkra fortsatt långsiktig kunskap om förbränningsmotorn, säger Lars Stenqvist.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering