Följ oss

Nyheter

Ett stigande koboltpris understryker dess betydelse för elfordon

Publicerat

den

Försörjningskedjan för den sällsynta råvaran kobolt är begränsad och kopplad till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Priset på kobolt har stigit med 40 procent hittills i år bland annat beroende på efterfrågan från tillverkare av elfordon, vilket understryker utmaningen att minska beroendet av den sällsynta metallen för att tillverka batterier för bilar.

Elbilstillverkare inklusive Tesla och Volkswagen har lovat att under de kommande åren minska användningen av kobolt som till stor del är beroende av gruvdrift i Demokratiska republiken Kongo, avskräckt av brott mot mänskliga rättigheter i försörjningskedjan och av det höga priset. Priserna för världens dyraste batterimetall nådde sin högsta nivå sedan januari 2019 i mars, 25 dollar per pound, och ligger för närvarande runt 21 USD, enligt dataföretaget Fastmarkets. Analytiker vid RBC säger att de förväntar sig att koboltpriserna kommer att nå 28,50 dollar per pound i år och stiga till 40 dollar 2024 eftersom alternativen förväntas förbli knappa. Efter en 40-procentig ökning 2020 fördubblades elbilsförsäljningen under första kvartalet 2021 jämfört med samma period året innan, enligt International Energy Agency.

”Utbudssidan reagerar inte just nu”, säger Michael Widmer, analytiker på Bank of America. ”Så jag förutspår potentiellt stora underskott, vilket väcker frågan, var kommer kobolt ifrån?” ”Tillväxten i elfordons-volymer drunknar alla effekter av substitution.”, tillade han.

Mer än 60 procent av världens koboltförsörjning kommer från Demokratiska republiken Kongo, där produktionen domineras av kinesiska företag och Glencore i London.

Bättre batterier: jakten på en energilagringslösning

Förra månaden sade Kinas största batteritillverkare, CATL, att dess dotterbolag hade köpt en andel i ett outvecklat koppar- och koboltprojekt i DRC för 138 miljoner dollar, i en indikation på framtida efterfrågan på metallen. ”De skulle inte investera i en gruvdrift om de inte har ganska god synlighet för att de kommer att behöva kobolt”, säger Caspar Rawles, en analytiker vid konsultföretaget Benchmark Mineral Intelligence.

Men hundratals enskilda gruvarbetare står också för en stor del av utbudet. Påståenden om barnarbete har avskräckt bilföretag från att köpa kobolt från Demokratiska republiken Kongo, där uppskattningsvis 15 procent av utbudet bryts för hand, ofta av barn. BMW har sagt att det bara skulle köpa kobolt från gruvor i Australien och Marocko av denna anledning. Förra månaden agerade Kongos regering genom att lansera en ny regeringsenhet som hade till uppgift att köpa all handutvunnen leverans och utveckla kontrollerade koboltbrytningszoner. Entreprise Générale du Cobalt kommer att eliminera barnarbete i gruvsektorn och spåra också kobolt när det går in i tillverkningsprocessen, enligt företagets verkställande direktör Jean-Dominique Takis Kumbo, som vill skriva avtal med stora biltillverkare.

”Barnarbete är inte slaveri, det är försörjning i fattiga samhällen”, sa han. ”Vi måste svara på alla dessa frågor – att ta ut barnen är ett måste. Och det är absolut den första avsikten. Sedan måste vi se till att befolkningen som försörjer sig från mineralerna kan göra en mer hållbar inkomst.

Medan ett växande antal elbilar i Kina, världens största elfordonsmarknad, använder en alternativ litiumjärnfosfatkemi (LFP) som inte använder kobolt eller nickel, uppvägs detta av tillväxten i den globala efterfrågan på mer kraftfulla batterier . ”Jag tror fortfarande att kobolt kommer att vara ett viktigt batterimaterial framöver”, säger William Adams, chef för basmetaller och batteriforskning på Fastmarkets. ”Trots att det kommer att finnas mindre kobolt i batterier kommer det fortfarande att sätta produktionen på spänn på grund av det stora ökningen av elbilar och energilagring.”

Volkswagen väljer att använda LFP-batterier

BYD, en kinesisk biltillverkare, sa att alla dess modeller skulle använda LFP-batterier och Volkswagen sa förra månaden att de skulle använda LFP-batterier för sina instegsmodeller globalt från 2023. Fortfarande svarade LFP-batterier bara för 14 procent av batterierna som distribuerats globalt i personbilar och lätta fordon i februari, enligt konsultföretaget Rho Motion. Den förväntar sig att detta når mellan 15 och 20 procent fram till 2030, mestadels i mindre bilar.

EGC har samarbetat med den schweiziska råvaruhandlaren Trafigura, som kommer att marknadsföra kobolt till internationella köpare. Att rensa upp koboltförsörjningen bör göra det mer välsmakande för bilköpare, enligt James Nicholson på Trafigura. ”Hantverksproduktion är absolut nödvändig om vi ska uppfylla dessa aggressiva mål som har ställts i termer av minskade utsläpp”, sa han. Priserna på kobolt är notoriskt volatila. De steg till 45 dollar per pound 2018 innan de sjönk till ett en botten om 12 USD per pound året därpå. Glencore, världens största koboltproducent, som bland annat levererar till Tesla, stängde sin Mutanda-gruva i Kongo sommaren 2019 på grund av låga priser. Priserna kan behöva överstiga 25 dollar för att fler stora gruvor ska komma i produktion, enligt Widmer på Bank of America.

Nyheter

Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras

Publicerat

den

Jonas Lindvall, grundare och vd för Perthro AB

Jonas Lindvall, ett välkänt namn i den svenska olje- och gasindustrin, är tillbaka med ett nytt företag – Perthro AB – som nu förbereds för notering i Stockholm. Med över 35 års erfarenhet från bolag som Lundin Oil, Shell och Talisman Energy, och som medgrundare till energibolag som Tethys Oil och Maha Energy, är Lindvall redo att än en gång bygga ett bolag från grunden.

Tillsammans med Andres Modarelli har han startat Perthro med ambitionen att bli en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv producent inom upstream-sektorn – alltså själva oljeutvinningen. Deras timing är strategisk. Med ett inflationsjusterat oljepris som enligt Lindvall är lägre än på 1970-talet, men med fortsatt växande efterfrågan globalt, ser de stora möjligheter att förvärva tillgångar till attraktiva priser.

Perthro har redan säkrat bevisade oljereserver i Alberta, Kanada – en region med rik oljehistoria. Bolaget tittar även på ytterligare projekt i Oman och Brasilien, där Lindvall har tidigare erfarenhet. Enligt honom är marknadsförutsättningarna idealiska: världens efterfrågan på olja ökar, medan utbudet inte hänger med. Produktionen från befintliga oljefält minskar med cirka fem procent per år, samtidigt som de största oljebolagen har svårt att ersätta de reserver som produceras.

”Det här skapar en öppning för nya aktörer som kan agera snabbare, tänka långsiktigt och agera med kapitaldisciplin”, säger Lindvall.

Perthro vill fylla det växande gapet på marknaden – med fokus på hållbar tillväxt, hög avkastning och effektiv produktion. Med Lindvalls meritlista och branschkunskap hoppas bolaget nu kunna bli nästa svenska oljebolag att sätta avtryck på världskartan – och på börsen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad

Publicerat

den

Oljepriset är åter i fokus på grund av kriget i Mellanöstern. Är marknadens tystnad om de stora riskerna, det som vi egentligen verkligen bör oroa oss för? Och varför funderar Tyskland på att plocka hem sin guldreserv från New York? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om olja, tystnad och guld. Europa är ju mer beroende av oljepriset än USA, hur orolig ska man vara för att det stiger? En krönika i Financial Times lyfte nyligen “marknadens oroande tystnad”, den syftade på skillnaden mellan den dystra geopolitiska utvecklingen i världen och en marknad som samtidigt återhämtat sig 20 procent sen början av april, trots tullkriget. Vad säger marknadens tystnad egentligen? I Tyskland pågår en debatt om att plocka hem sin guldreserv från USA. Handlar det om bristande förtroende för Donald Trump – och kan det rentav ha något med “hämndskatten” att göra?

Fortsätt läsa

Nyheter

Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering

Publicerat

den

Bergvägg

Mark- och miljödomstolen har idag meddelat dom i målet om Stortjärnhobbens bearbetningskoncession. Beslutet innebär att Lappland Guldprospektering får tillträde till området – ett avgörande steg mot framtida gruvbrytning i regionen.

Bearbetningskoncessionen för Stortjärnhobben är en central del i Lappland Guldprospekterings långsiktiga satsning på hållbar gruvutveckling i området. Projektet har varit föremål för juridisk prövning och dagens dom ger nu tydlighet kring markanvändningen.

”Vi är mycket nöjda över beslutet och ser nu fram emot att kunna lägga i nästa växel vad gäller utvecklingen av Stortjärnhobbens guldprojekt. Domstolens beslut är ett synnerligen viktigt steg och ger oss nu rätten att nyttja och förfoga över området”, säger VD Fredrik Johansson.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära