Nyheter
Efterfrågan på kobolt och litium ökar när allt fler batterier behöver laddas
Elfordonsförsäljningen i Kina och USA ökade med tresiffriga procenttal under 2021, vilket ställde högre krav på kobolt- och litiumproduktion. Detta syns på råvarubörserna där terminspriserna på på kobolt och litium mer än fördubblats sedan lanseringen i december 2020 respektive maj 2021.
Elfordon fortsätter att öka sin andel av den globala bilmarknaden. Enligt International Energy Agency (IEA) mer än fördubblades elbilsförsäljningen mellan 2020 och 2021.
Totalt såldes 6,6 miljoner elbilar det senaste året, vilket motsvarar nästan 10 procent av den globala marknaden. Kina är den största marknaden för elbilar, med en försäljning som ökade med 179 procent till 3,4 miljoner nybilsregistreringar. Kina går därmed om Europa med 2,3 miljoner enheter (+64 procent). Även om den var mindre än Kina eller Europa, visade den amerikanska elbilsmarknaden också stark tillväxt och ökade med 123 procent till 700 000 enheter.

Sett i ett vidare sammanhang är högre elbilspenetration en del av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Denna övergång bedöms ta fart när världens ledare ansluter sig till utsläppsminskningar och nettonollmål. Som ofta kommenterat kommer transporter och energiproduktion utan koldioxidutsläpp att kräva en betydande mängd metall, så som aluminium, koppar, nickel, kobolt och litium.
IEA uppskattar att efterfrågan på litium kan öka upp till fyrtiofaldigt om 20 år, och efterfrågan på kobolt kan öka med en faktor på mellan 20-25 om regeringar över hela världen når målen i Parisavtalet. Det finns en nivå av osäkerhet kring den exakta tillväxttakten – eftersom dessa påverkas av teknikutveckling såväl som statlig klimatpolitik – men det är svårt att föreställa sig ett scenario där kobolt- och litiummarknaderna inte växer för att klara energiomställningen.

Litiumpriserna steg som en följd av att utbudet inte kunde hålla jämna steg med den ökade efterfrågan. Detta skedde trots att utbudet av litium ökade med 22 procent från 2020 till 2021.
S&P Global Market Intelligence förutspår att efterfrågan på litiumkemikalier kommer att öka till 641 000 ton 2022, en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2021. Nuvarande höga priser uppmuntrar starten av nyproduktion. Producenterna har tillkännagett utbyggnader av gruvdrift samt nya fyndigheter över hela världen. Det tar dock tid för kommersiell verksamhet att producera. Nytt litiummaterial som är avsett för batterier måste testas och kvalificeras – en process som kan ta upp till 18 månader enligt Fastmarkets.
År 2021 påverkade försörjningskedjan priserna på koboltmarknaden. Majoriteten av världsproduktionen bryts i Demokratiska republiken Kongo och skeppas via Sydafrika, vilket gör sydafrikanska hamnar till en kritisk flaskhals i den globala leveranskedjan. Under förra året drabbades Sydafrika av oroligheter och omicron-covid-vågen, såväl som de pågående leveransförseningarna som påverkar de globala råvarumarknaderna.
Detta innebar utmaningar på utbudssidan. Efterfrågan från batterisektorn var stark, men mindre än den kan ha varit på grund av förändringar i batterikemipreferenser. Ökad produktion av litium-järn-fosfatbatterier på bekostnad av nickel-kobolt-mangan-produktion minskade efterfrågan på kobolt. I absoluta tal kommer batteriefterfrågan på kobolt att fortsätta växa, där Benchmark Mineral Intelligence förväntar sig över 30 procents årlig tillväxt med stöd av lanseringar av nya elbilar och statlig lagstiftning. Dessutom återhämtade sig icke-batteriefterfrågan på kobolt, framför allt från flygsektorn, och bidrog till det positiva prismomentumet 2021.
Som framgår av prisutvecklingen har både kobolt och litium gynnats av stark medvind under 2021 och har fortsatt att öka i början av 2022. Det verkar uppenbart att båda metallerna är avgörande för att möta den växande efterfrågan på elbilar och för att tillgodose storskaliga satsningar på en övergång från förbränningsmotorer till batteridriven transport.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |

