Nyheter
Ett stigande koboltpris understryker dess betydelse för elfordon

Försörjningskedjan för den sällsynta råvaran kobolt är begränsad och kopplad till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Priset på kobolt har stigit med 40 procent hittills i år bland annat beroende på efterfrågan från tillverkare av elfordon, vilket understryker utmaningen att minska beroendet av den sällsynta metallen för att tillverka batterier för bilar.

Elbilstillverkare inklusive Tesla och Volkswagen har lovat att under de kommande åren minska användningen av kobolt som till stor del är beroende av gruvdrift i Demokratiska republiken Kongo, avskräckt av brott mot mänskliga rättigheter i försörjningskedjan och av det höga priset. Priserna för världens dyraste batterimetall nådde sin högsta nivå sedan januari 2019 i mars, 25 dollar per pound, och ligger för närvarande runt 21 USD, enligt dataföretaget Fastmarkets. Analytiker vid RBC säger att de förväntar sig att koboltpriserna kommer att nå 28,50 dollar per pound i år och stiga till 40 dollar 2024 eftersom alternativen förväntas förbli knappa. Efter en 40-procentig ökning 2020 fördubblades elbilsförsäljningen under första kvartalet 2021 jämfört med samma period året innan, enligt International Energy Agency.
”Utbudssidan reagerar inte just nu”, säger Michael Widmer, analytiker på Bank of America. ”Så jag förutspår potentiellt stora underskott, vilket väcker frågan, var kommer kobolt ifrån?” ”Tillväxten i elfordons-volymer drunknar alla effekter av substitution.”, tillade han.
Mer än 60 procent av världens koboltförsörjning kommer från Demokratiska republiken Kongo, där produktionen domineras av kinesiska företag och Glencore i London.
Bättre batterier: jakten på en energilagringslösning
Förra månaden sade Kinas största batteritillverkare, CATL, att dess dotterbolag hade köpt en andel i ett outvecklat koppar- och koboltprojekt i DRC för 138 miljoner dollar, i en indikation på framtida efterfrågan på metallen. ”De skulle inte investera i en gruvdrift om de inte har ganska god synlighet för att de kommer att behöva kobolt”, säger Caspar Rawles, en analytiker vid konsultföretaget Benchmark Mineral Intelligence.
Men hundratals enskilda gruvarbetare står också för en stor del av utbudet. Påståenden om barnarbete har avskräckt bilföretag från att köpa kobolt från Demokratiska republiken Kongo, där uppskattningsvis 15 procent av utbudet bryts för hand, ofta av barn. BMW har sagt att det bara skulle köpa kobolt från gruvor i Australien och Marocko av denna anledning. Förra månaden agerade Kongos regering genom att lansera en ny regeringsenhet som hade till uppgift att köpa all handutvunnen leverans och utveckla kontrollerade koboltbrytningszoner. Entreprise Générale du Cobalt kommer att eliminera barnarbete i gruvsektorn och spåra också kobolt när det går in i tillverkningsprocessen, enligt företagets verkställande direktör Jean-Dominique Takis Kumbo, som vill skriva avtal med stora biltillverkare.
”Barnarbete är inte slaveri, det är försörjning i fattiga samhällen”, sa han. ”Vi måste svara på alla dessa frågor – att ta ut barnen är ett måste. Och det är absolut den första avsikten. Sedan måste vi se till att befolkningen som försörjer sig från mineralerna kan göra en mer hållbar inkomst. ”
Medan ett växande antal elbilar i Kina, världens största elfordonsmarknad, använder en alternativ litiumjärnfosfatkemi (LFP) som inte använder kobolt eller nickel, uppvägs detta av tillväxten i den globala efterfrågan på mer kraftfulla batterier . ”Jag tror fortfarande att kobolt kommer att vara ett viktigt batterimaterial framöver”, säger William Adams, chef för basmetaller och batteriforskning på Fastmarkets. ”Trots att det kommer att finnas mindre kobolt i batterier kommer det fortfarande att sätta produktionen på spänn på grund av det stora ökningen av elbilar och energilagring.”
Volkswagen väljer att använda LFP-batterier
BYD, en kinesisk biltillverkare, sa att alla dess modeller skulle använda LFP-batterier och Volkswagen sa förra månaden att de skulle använda LFP-batterier för sina instegsmodeller globalt från 2023. Fortfarande svarade LFP-batterier bara för 14 procent av batterierna som distribuerats globalt i personbilar och lätta fordon i februari, enligt konsultföretaget Rho Motion. Den förväntar sig att detta når mellan 15 och 20 procent fram till 2030, mestadels i mindre bilar.
EGC har samarbetat med den schweiziska råvaruhandlaren Trafigura, som kommer att marknadsföra kobolt till internationella köpare. Att rensa upp koboltförsörjningen bör göra det mer välsmakande för bilköpare, enligt James Nicholson på Trafigura. ”Hantverksproduktion är absolut nödvändig om vi ska uppfylla dessa aggressiva mål som har ställts i termer av minskade utsläpp”, sa han. Priserna på kobolt är notoriskt volatila. De steg till 45 dollar per pound 2018 innan de sjönk till ett en botten om 12 USD per pound året därpå. Glencore, världens största koboltproducent, som bland annat levererar till Tesla, stängde sin Mutanda-gruva i Kongo sommaren 2019 på grund av låga priser. Priserna kan behöva överstiga 25 dollar för att fler stora gruvor ska komma i produktion, enligt Widmer på Bank of America.
Nyheter
Det kan bli brist på sand, grus och sten i Sverige och grannländerna

En ny nordisk rapport från NCC visar att Sverige och dess grannländer står inför en brist på ballastmaterial som sand, grus och sten. Materialbristen riskerar att bli en flaskhals för den gröna omställningen och annan viktig framtida samhällsutveckling skriver NCC.
Rapporten, som omfattar hela Norden, visar att länderna tillsammans kan komma att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att möta behoven i enlighet med respektive lands klimat- och utvecklingsmål. Det finns tillräckliga naturresurser, men utvinningen begränsas av ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.
Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900 miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år fram till år 2045, en mängd som motsvarar att täcka en yta motsvarande Stockholms kommun med ett två meter tjockt grus- och stenlager. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.
Nyheter
Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans stå för 35 procent av Kinas energi 2035

Den 8 september presenterade Kinas statliga energijätte National Energy Group sin nya rapport China Energy Outlook 2025–2060 vid ett seminarium i Peking. Rapporten ger en omfattande prognos för landets energibehov.
Rapporten visar att Kinas energiförbrukning fortsatt väntas öka under de närmaste tio åren och nå omkring 7,1–7,2 miljarder ton kolenheter (TCE) runt 2035, en ökning på cirka 20 procent jämfört med i dag. Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans nå en andel på 35 procent år 2035 och vidare till 80 procent år 2060.
Kol, olja och gas i omvandling
Trots omställningen kommer kol att spela en fortsatt stor roll på kort sikt. Konsumtionen väntas stiga till massiva 4,95–5,1 miljarder ton under den kommande femårsperioden och ligga kvar på över 4,6 miljarder ton fram till 2035. Därefter väntas gradvis nedgång i takt med att äldre gruvor fasas ut.
Oljeanvändningen har redan nått sitt maximum på omkring 730–750 miljoner ton per år. Med ökande elbilsanvändning och mognad i petrokemisk industri spås förbrukningen sjunka till cirka 700 miljoner ton 2030. Naturgas pekas ut som en viktig övergångsenergi och väntas nå en topp på nära 600 miljarder kubikmeter runt 2035.
Kraftig ökning av elbehovet
Rapporten framhåller att Kinas elförbrukning kommer att fortsätta växa stabilt. Den årliga tillväxten under 2026-2030 förväntas ligga på 4,5 procent och därefter omkring 2,9 procent. Elanvändningen spås nå 13,3 biljoner kilowattimmar 2030, 15,3 biljoner 2035 och kulminera kring 18 biljoner mellan 2050 och 2060.
Ökad självförsörjning
Rapporten betonar även vikten av energisäkerhet och självförsörjning. Kinas nuvarande primärenergisjälvförsörjningsgrad ligger på runt 80 procent och väntas stiga till över 90 procent omkring 2045.
Nyheter
ABB och Blykalla samarbetar kring kärnkraftsteknik för sjöfartsindustrin

ABB har undertecknat ett samförståndsavtal (MoU) med det svenska kärnkraftsföretaget Blykalla för att stödja och påskynda användandet av små modulära blykylda reaktorer inom sjöfartsindustrin.
Detta avtal bygger vidare på villkoren i ett befintligt samförståndsavtal mellan Blykalla och ABB som undertecknades i oktober 2024, och som syftar till att utveckla blykyld SMR-teknik för att stödja Sveriges behov av ren energi. Avtalet utökar partnerskapet och ligger i linje med den växande trenden med kärnkraft som marin kraftkälla.
Blykallas svenska avancerade blyreaktor (SEALER) är en mycket kompakt, passivt säker reaktor med inbyggda säkerhetsstrukturer vilket innebär att de inte kräver några åtgärder från operatören. Det var en av tre reaktorer som identifierades i projektet Nuclear Propulsion for Merchant Ships I (NuProShip I), som syftar till att anpassa en generation IV-SMR till kraven hos kommersiella fartyg – särskilt större fartyg. ABB:s expertis inom systemintegration samt kraftdistributions-, styr- och automationsteknik, kommer att vara avgörande för att säkerställa en framgångsrik implementering av SMR som en lösning ombord.
“Vi är glada att utöka vårt partnerskap med ABB inom detta strategiskt viktiga område. Med vår kompakta reaktordesign ser vi en unik möjlighet att leda vägen inom maritim kärnkraftsdrift – en lösning som är unikt positionerad för att möta sektorns efterfrågan på ren energi”, säger Jacob Stedman, VD för Blykalla. “Att förverkliga denna vision kommer att kräva ett ekosystem av engagerade partners, och detta samarbete är en avgörande byggsten.”
“SMR:er har betydande potential att driva minskade koldioxidutsläpp, och vårt samarbete med Blykalla kommer att bidra till att öka deras möjligheter inom maritima tillämpningar”, säger Juha Koskela, global chef för ABB:s division Marine & Ports. “Nästa generations SMR:er kommer att möjliggöra innovativa fartygsdesigner som kan bidra till att minska utsläppen jämfört med fartyg som drivs med kolbaserade bränslen. Vi är stolta över att samarbeta med Blykalla i vad som representerar ett viktigt steg på sjöfartens resa mot minskade koldioxidutsläpp.”
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet
-
Analys3 veckor sedan
Brent sideways on sanctions and peace talks
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om koppar, kaffe och spannmål
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst
-
Analys3 veckor sedan
Brent edges higher as India–Russia oil trade draws U.S. ire and Powell takes the stage at Jackson Hole
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals är verksamt i guldrikt område i Finland
-
Analys2 veckor sedan
Increasing risk that OPEC+ will unwind the last 1.65 mb/d of cuts when they meet on 7 September