Följ oss

Nyheter

Ett stigande koboltpris understryker dess betydelse för elfordon

Publicerat

den

Försörjningskedjan för den sällsynta råvaran kobolt är begränsad och kopplad till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Priset på kobolt har stigit med 40 procent hittills i år bland annat beroende på efterfrågan från tillverkare av elfordon, vilket understryker utmaningen att minska beroendet av den sällsynta metallen för att tillverka batterier för bilar.

Elbilstillverkare inklusive Tesla och Volkswagen har lovat att under de kommande åren minska användningen av kobolt som till stor del är beroende av gruvdrift i Demokratiska republiken Kongo, avskräckt av brott mot mänskliga rättigheter i försörjningskedjan och av det höga priset. Priserna för världens dyraste batterimetall nådde sin högsta nivå sedan januari 2019 i mars, 25 dollar per pound, och ligger för närvarande runt 21 USD, enligt dataföretaget Fastmarkets. Analytiker vid RBC säger att de förväntar sig att koboltpriserna kommer att nå 28,50 dollar per pound i år och stiga till 40 dollar 2024 eftersom alternativen förväntas förbli knappa. Efter en 40-procentig ökning 2020 fördubblades elbilsförsäljningen under första kvartalet 2021 jämfört med samma period året innan, enligt International Energy Agency.

”Utbudssidan reagerar inte just nu”, säger Michael Widmer, analytiker på Bank of America. ”Så jag förutspår potentiellt stora underskott, vilket väcker frågan, var kommer kobolt ifrån?” ”Tillväxten i elfordons-volymer drunknar alla effekter av substitution.”, tillade han.

Mer än 60 procent av världens koboltförsörjning kommer från Demokratiska republiken Kongo, där produktionen domineras av kinesiska företag och Glencore i London.

Bättre batterier: jakten på en energilagringslösning

Förra månaden sade Kinas största batteritillverkare, CATL, att dess dotterbolag hade köpt en andel i ett outvecklat koppar- och koboltprojekt i DRC för 138 miljoner dollar, i en indikation på framtida efterfrågan på metallen. ”De skulle inte investera i en gruvdrift om de inte har ganska god synlighet för att de kommer att behöva kobolt”, säger Caspar Rawles, en analytiker vid konsultföretaget Benchmark Mineral Intelligence.

Men hundratals enskilda gruvarbetare står också för en stor del av utbudet. Påståenden om barnarbete har avskräckt bilföretag från att köpa kobolt från Demokratiska republiken Kongo, där uppskattningsvis 15 procent av utbudet bryts för hand, ofta av barn. BMW har sagt att det bara skulle köpa kobolt från gruvor i Australien och Marocko av denna anledning. Förra månaden agerade Kongos regering genom att lansera en ny regeringsenhet som hade till uppgift att köpa all handutvunnen leverans och utveckla kontrollerade koboltbrytningszoner. Entreprise Générale du Cobalt kommer att eliminera barnarbete i gruvsektorn och spåra också kobolt när det går in i tillverkningsprocessen, enligt företagets verkställande direktör Jean-Dominique Takis Kumbo, som vill skriva avtal med stora biltillverkare.

”Barnarbete är inte slaveri, det är försörjning i fattiga samhällen”, sa han. ”Vi måste svara på alla dessa frågor – att ta ut barnen är ett måste. Och det är absolut den första avsikten. Sedan måste vi se till att befolkningen som försörjer sig från mineralerna kan göra en mer hållbar inkomst.

Medan ett växande antal elbilar i Kina, världens största elfordonsmarknad, använder en alternativ litiumjärnfosfatkemi (LFP) som inte använder kobolt eller nickel, uppvägs detta av tillväxten i den globala efterfrågan på mer kraftfulla batterier . ”Jag tror fortfarande att kobolt kommer att vara ett viktigt batterimaterial framöver”, säger William Adams, chef för basmetaller och batteriforskning på Fastmarkets. ”Trots att det kommer att finnas mindre kobolt i batterier kommer det fortfarande att sätta produktionen på spänn på grund av det stora ökningen av elbilar och energilagring.”

Volkswagen väljer att använda LFP-batterier

BYD, en kinesisk biltillverkare, sa att alla dess modeller skulle använda LFP-batterier och Volkswagen sa förra månaden att de skulle använda LFP-batterier för sina instegsmodeller globalt från 2023. Fortfarande svarade LFP-batterier bara för 14 procent av batterierna som distribuerats globalt i personbilar och lätta fordon i februari, enligt konsultföretaget Rho Motion. Den förväntar sig att detta når mellan 15 och 20 procent fram till 2030, mestadels i mindre bilar.

EGC har samarbetat med den schweiziska råvaruhandlaren Trafigura, som kommer att marknadsföra kobolt till internationella köpare. Att rensa upp koboltförsörjningen bör göra det mer välsmakande för bilköpare, enligt James Nicholson på Trafigura. ”Hantverksproduktion är absolut nödvändig om vi ska uppfylla dessa aggressiva mål som har ställts i termer av minskade utsläpp”, sa han. Priserna på kobolt är notoriskt volatila. De steg till 45 dollar per pound 2018 innan de sjönk till ett en botten om 12 USD per pound året därpå. Glencore, världens största koboltproducent, som bland annat levererar till Tesla, stängde sin Mutanda-gruva i Kongo sommaren 2019 på grund av låga priser. Priserna kan behöva överstiga 25 dollar för att fler stora gruvor ska komma i produktion, enligt Widmer på Bank of America.

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära