December har hittills visat stora prisskillnader, både mellan elområden och dygnets timmar. Juldagarna inleds dock med stabilare elpriser. Elanvändningen i hemmen ökar medan många industrier tar ledigt, vilket bidrar till ett lägre elbehov i landet. I kombination med gott om vind- och vattenkraft påverkar detta elpriserna nedåt.

Med en dryg vecka kvar av året kan man konstatera att elåret har präglats av stora svängningar i elpriset, med nyheter och begrepp som ankkurva, minuspriser, flödesbaserat och nu senast Dunkelflaute, som används framförallt på den tyska marknaden när det är sol- och vindfattigt.

Efter förra vintern låg elpriserna kvar på högre nivåer men sjönk i slutet av april till runt 50 öre/kWh och lägre. Vid flera tillfällen var elpriserna under noll öre/kWh, vilket resulterade i fler timmar med negativa elpriser än rekordåret 2023. Efter en mild höst slog kylan till i november, vilket ökade konsumtionen och ledde till högre elpriser.

– 2024 kan på många sätt beskrivas som en berg- och dalbana för elpriset. Vi har fått uppleva timpriser på över åtta kronor ner till minus 0,69 öre per kilowattimme. I Tyskland noterades det högsta elpriset på 18 år, nästan tolv kronor/kWh. De extrema väderomslagen som präglat året är en stor del av förklaringen. Nu ser vi fallande temperaturer men fortfarande tre grader varmare än normalt för årstiden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Från november och framåt har det varit en markant skillnad i elpriser mellan norra och södra Sverige. I elområdena SE1 och SE2 (Norra Sverige) har priserna varit låga med anledning av riklig tillgång på vind- och vattenkraft, medan SE3 och SE4 (Södra Sverige) har haft högre priser eftersom kraftproduktionen har varit lägre.

Ordförklaringar:

Minuspris/negativt elpris:
Uppstår när förhållandena för väderberoende elproduktion, såsom sol och vind, är extra gynnsamma och det blir ett överskott på elen.

Flödesbaserad kapacitetsberäkning:
En beräkningsmetod som används för att optimera elöverföringen i elnätet. Syftet är att bättre utnyttja kapaciteten i elnätet och möjliggöra överföring av mer el mellan olika elområden på ett säkert sätt. Flödesbaserad kapacitetsberäkning infördes i Sverige den 29 oktober 2024 av Svenska kraftnät. Tidigare har en ekonomisk marknadsmodell använts, där elen går dit elpriset är som högst. Med den nya flödesbaserade metoden styrs elöverföringen i stället av den fysiska kapaciteten i nätet.

Ankkurva:
Ankkurvan beskriver hur solenergiproduktionens variationer påverkar elpriserna under dagen. På morgonen och kvällen är elpriserna höga på grund av hög efterfrågan och låg solenergiproduktion. Mitt på dagen, när solenergiproduktionen är som högst, sjunker elpriserna kraftigt. Denna variation skapar en kurva som liknar en anka i profil, med låga priser mitt på dagen och höga priser på morgonen och kvällen.

Dunkelflaute:
Ett tyskt begrepp inom sektorn för förnybar energi för att beskriva en tidsperiod under vilken i princip ingen energi kan genereras med hjälp av vind- och solkraft. På svenska översätts det till ”mörk stiltje” och beskriver när det är vindstilla och molntäcke samtidigt, vilket leder till en brist på både sol- och vindkraft.

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.